Hur snabbt kör en ubåt
Ubåt
- För Lothar-Günther Buchheims volym, titta undervattensbåt (roman).
Ubåt, kortform från undervattensbåt, existerar en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig såsom är kapabel färdas helt beneath vattenytan.
Ubåtar existerar vanligen från militärt stöt dock detta finns även ett mängd ubåtar på grund av icke militärt bruk, mot modell forskningsubåtar till civilt bruk samt narko-ubåtar till brottsligt olaglig transport.
Termen ubåt existerar ursprungligen enstaka armé förkortning vilket tillsammans med tiden äger blivit den maximalt nyttja termen inom vardagligt språkbruk.
Benämningen undervattensbåt äger även stavats u-båt förr inom tiden.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Redan vid 1600-talet gjordes detta inom Holland försök tillsammans med farkoster likt kunde röra sig beneath vattenytan. Holländaren Cornelius Drebbel anses äga varit den förste såsom byggde enstaka undervattensbåt. inom start från 1800-talet gjorde Robert Fulton inom Paris en förslag mot enstaka undervattensbåt.
detta anses allmänt för att amerikanen John Philip Holland konstruerade den inledande användbara ubåten,[2] den sjösattes 1897.
1864 blev den konfedererade ubåten H. L. Hunley inledningsvis tillsammans med för att sänka en örlogsfartyg (USS Housatonic) inom strid (med ett stångmina). H.
L. Hunley sjönk dock egen inom samband tillsammans med sänkningen.
1869 byggde den svenska flottan numeriskt värde olika ubåtar dock båda betraktades vilket odugliga[förtydliga]. Den svenske uppfinnaren samt affärsmannen Thorsten Nordenfelt plats även intresserad från ubåtar. beneath enstaka vistelse inom Liverpool 1879 fick denne titta ett ångdriven undervattensbåt konstruerad från den engelske ingenjören George William Garrett.
Nordenfelt insåg genast, samt möjligtvis likt den inledande, ubåtens militära potential vilket bärare från torpeder. denne engagerade Garret till för att konstruera ett undervattensbåt såsom kunde bära torpeder. Man övervägde en fotogenmotor-elektriskt maskineri tillsammans med elektriska ackumulatorer, dock vågade ej satsa vid sådana nymodigheter.
inom stället valde man enstaka mer konservativ svar tillsammans ett ångmaskin liksom kunde lagra överhettad ånga på grund av drift inom undervattensläge.
Han lät bygga sin inledande undervattensbåt hos Bolinders huvudstaden. Den ägde enstaka längd från 20 meter, en deplacement vid 60 ton, samt döptes mot N:o I. Efter för att äga demonstrerats till enstaka rad utländska officerare såldes den mot Grekland.
siffra 2 samt 3 plats båda vid 160 ton, byggdes inom England 1886 samt såldes mot Osmanska riket. siffra fyra byggdes inom Barrow-in-Furness samt fanns vid all 250 ton tillsammans med enstaka ångmaskin vid 1250 hästkrafter. Den fanns den inledande tillsammans med invändig torpedtub. Den köptes från den ryska marinen dock gick vid bas utanför Esbjerg samt kunde inte någonsin levereras.
vid bas från förlusten från N:o IV fick Nordenfelt inte någonsin råd för att bygga sin femte undervattensbåt. denne sålde sina planer[ifrågasatt uppgift] mot Barrows, likt kvar bygger ubåtar.
Svenska marinen införskaffade 1904 sin inledande undervattensbåt, HMS Hajen. Ubåten plats ritad från C. Richson samt byggdes vid Stockholms örlogsvarv.
Den fanns vid 107 ton samt plats inom bruk mot 1922. inom solens tid står ubåten vid Marinmuseum inom Karlskrona.
Ubåtar spelade massiv roll inom inledande samt andra världskrigen. inom båda krigen försökte detta tyska ubåtsvapnet besegra Storbritannien genom för att sänka handelsfartyg. Ubåtens roll inom dessa konflikt besitter erhålla likheter tillsammans med detta nuvarande användningssättet.
Ännu beneath andra världskriget fanns ubåten inom allt något som är viktigt eller nödvändigt enstaka torpedbåt tillsammans med viss dykförmåga. andra världskrigets ubåtar befann sig inom ytläge inom princip kurera tiden då dem ej fanns utsatta på grund av en direkt anfallshot. Dykning skedde oftast inom samband tillsammans anfall, dels på grund av för att någon förhandsvarning ej skulle bli möjlig, dels på grund av för att undvika detta system för vapen liksom ubåten teknikhistoriskt plats svaret vid, nämligen jagaren.
Manövrering samt dykning
[redigera | redigera wikitext]Ubåtar utsätts på grund av en tryck utifrån vilket ökar tillsammans dykdjupet. varenda 10 meter motsvarar ett atmosfär, alternativt 1 kg/cm², högre tryck än nära ytan.
För för att enstaka undervattensbåt bör behärska dyka därför nyttjas sålunda kallade ballasttankar.
1.Dessa existerar inom ytläge helt tomma på grund av för att ge maximal flytkraft mot ubåten. då ubåten skall dyka sålunda släpps luften ut samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig strömmar in inom ballasttankarna.
För för att ett undervattensbåt skall behärska "sväva" fritt inom havet utan för att ändra djup, måste den avvägas inom förhållande mot omgivande vätska.
Denna avvägning görs genom för att ytterligare vätska släpps in alternativt pumpas ut inom ett regleringstank såsom existerar placerad inom ubåtens deplacementstyngdpunkt till för att kvantiteten vätska inom tanken ej skall påverka ubåtens balans beneath vattnet. kvantiteten vätska inom regleringstanken existerar beroende från hur många man fullastat in inom ubåten från proviant, torpeder, tillsammans mera.
detta beror även vid inom vilket en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ubåten skall dyka eftersom salthalten skiljer sig markant mellan olika ocean, inom saltare dricksvatten äger ubåten "svårare" till för att dyka.
Havets tysta väktare hör samt ser mer.I praktiken görs denna avvägningsberäkning inom förhållande mot hur belastningen vid ubåten ändrat sig inom förhållande mot den föregående dykningen samt tillsammans med hänsyn mot salthalts-förändringen. ett intressant synpunkt inom detta kontext existerar för att ju mer bränsle man tagit ombord desto "lättare" blir ubåten, den flyter inom princip vid sin personlig brännolja (oljan ersätts då den förbrukas från havsvatten).
Ubåtar utsätts på grund av en tryck utifrån likt ökar tillsammans dykdjupet.mot detta måste man även beräkna plats inom båten dem olika tyngderna existerar placerade (för- alternativt akterut); detta påverkar ubåtens balans samt måste kompenseras tillsammans för att dricksvatten flyttas för- alternativt akterut inom särskilda trimtankar.
Ubåtar besitter både sido- samt djuproder medan ytfartyg endast besitter sidoroder.
Vissa ubåtar existerar utrustade tillsammans kryssroder, var varenda fyra rodren används nära samtliga manövrar, inom stället till sedvänja sido- samt djuproder. Fördelar tillsammans kryssroder jämfört tillsammans gammal plusroder inkluderar ökad redundans samt mindre fara till roderskador nära intagande från samt lättning ifrån bottenläge.
samtliga svenska ubåtsklasser sedan Sjöormenklassen besitter varit utrustade tillsammans kryssroder.
hur snabbt är kapabel ett undervattensbåt gå?Framdrivning
[redigera | redigera wikitext]Det finns inom huvudsak numeriskt värde drivsystem såsom används till militära u-båtar: atomdrivna samt dieselelektriska. inom bägge fallen skall ett propelleraxel bringas för att rotera, vilket inom inledande fallet sker via enstaka ångdriven turbin. inom detta senare fallet drivs propelleraxeln tillsammans med enstaka elmotor (ofta från likströmstyp).
Atomdrivna ubåtar använder kärnreaktorer till för att generera den vattenånga liksom driver ångturbinen. eftersom kärnreaktorer ej behöver atmosfär således kunna atomubåtar stanna beneath vattenytan inom flera månader; kärnbränslet vid amerikanska atomubåtar räcker inom ovan 20 år. inom praktiken existerar detta matförrådet vilket utgör den begränsande faktorn.
Flytkraft existerar ett elementär princip inom vetenskapen på baksidan ubåtar samt den agerar ett kritisk roll på grund av hur objekt beter sig inom havsvatten.Dieselelektriska ubåtar använder sig från enstaka alternativt flera dieselmotorer nära gång inom ytläge. Innan andra världskriget plats detta vanliga för att motorn drev propellern direkt (så kallad dieselmekanisk transmission), samtidigt liksom den via generatorer genererade elektricitet till batteriladdning. Efter andra världskriget blev detta vanliga för att dieselmotorn enbart används till för att generera elektricitet såsom via enstaka elmotor driver ubåten vidare.
I undervattensläge går ubåten vid sina batterier. Denna typ från maskineri begränsar ubåtens uthållighet inom undervattensläge. Sedan andra världskriget kunna dieselelektriska ubåtar även ladda sina batterier inom u-läge genom användning från ett snorkel alternativt luftmast, likt sticks upp ovan vattenytan, genom vilken dieselmotorerna får sin atmosfär.
Även ubåtar drivna tillsammans atomenergi existerar utrustade tillsammans dieselmotorer på grund av elgenerering inom incident från reaktorhaveri.
Svenska ubåtar använder sig från enstaka stirlingmotor till för att öka uthålligheten inom undervattensläge. ett svensk undervattensbåt förmå existera beneath vattnet inom 30 dagar. Stirlingmotorn går vid ett kombination från valfritt bränsle (diesel alternativt nafta inom Sverige) samt flytande syre samt driver enstaka elektrisk maskin vilket laddar ubåtens energikälla.
Den inledande militära undervattensbåt vilket utrustades tillsammans med stirlingmotor plats HMS Näcken beneath dess halvtidsmodifiering 1988. Projektet gick beneath arbetsnamnet TINTIN (Tilläggsmaskineri inom Näcken - Tilläggsmaskineri inom Näcken, detta fanns numeriskt värde maskiner) samt plats enstaka således massiv succé för att man mitt inom projekteringsarbetet från nästa ubåtsklass A19 avgjorde för att montera in stirlingmaskiner ifrån start.
Den inledande undervattensbåt vilket serietillverkades tillsammans med stirlingmotor plats således HMS Gotland.
Tyskland, Storbritannien samt Sovjetunionen äger gjort försök tillsammans blekmedel på grund av framdrivning, dock detta äger demonstrerat sig opraktiskt samt farligt då blekmedel existerar många reaktivt. struktur tillsammans med ångturbiner tillsammans sluten tvåhjulig besitter även förekommit.
Just idag byggs bränslecellsdrivna ubåtar inom Tyskland på grund av bland annat tyska marinen.
Attackubåtar
[redigera | redigera wikitext]Attackubåtar existerar den äldsta typen från militärubåtar. Attackubåtar existerar bestyckade tillsammans med kryssningsrobotar, sjömålsrobotar samt torpeder till för att anfalla fientligt inställda örlogs- samt handelsfartyg.
Attackubåtar tillsammans med speciell utrustning till jaktverksamhet vid andra ubåtar kallas jaktubåtar. Attackubåtar använder båda typer från maskineri.
Strategiska ubåtar
[redigera | redigera wikitext]Strategiska ubåtar existerar stora sjögående robotsiloer, dem existerar antingen bestyckade tillsammans med kryssningsrobotar alternativt ballistiska robotar.
De amerikanska ubåtarna från Ohio-klassen medför 24 ballistiska robotar från typ Trident II alternativt 154 kryssningsrobotar från typ Tomahawk. Strategiska ubåtar medför torpeder till självförsvar samt mot lockbeten på grund av för att locka försvunnen fientligt inställda torpeder. dem sex ryska ubåtarna från Akula-klass (ej för att förväxlas tillsammans med Sjtjuka B-klassen liksom från NATO benämns Akula-klassen) existerar världens största ubåtar.
samtliga strategiska ubåtar drivs tillsammans med kärnkraft.[3]
Strategiska ubåtar fanns ett nödvändig sektion från terrorbalansen beneath detta kalla kriget. eftersom flera från dessa ständigt fanns ute mot havs samt redo för att avfyra sina kärnvapenrobotar således kunde inte någonsin enstaka total utslagning från dem landbaserade kärnvapnen räcka till för att skydda mot kärnvapenanfall.
för att samtidigt slå ut samtliga fientligt inställda strategiska ubåtar plats omöjligt samt därmed bidrog dem mot för att upprätthålla terrorbalansen mellan väst samt öst.
Privata ubåtar
[redigera | redigera wikitext]Ubåtar används ej enbart till militära ändamål utan även från privatpersoner. Ubåtsentusiaster ovan bota världen besitter byggt mängder från mer alternativt mindre framgångsrika hobbyubåtar.
en hundratal lyxubåtar äger även sålts ovan bota världen. Bland ubåtarnas ägare finns flera IT-miljardärer samt oljeshejker såsom Paul Allen samt långnovell Abramovitj. Privata ubåtar tillverkas från US Submarines, Kemp Marine samt U-boat Worx. Knarksmugglare använder även ubåtar.[4][5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ellerström, Hans (1997) (på engelska). Swedish submarines: Swedish export submarines (5.
ed.). [Malmö]: [Kockums AB] [distributör]. Libris3102549
- Granholm, Fredrik (2003). Från Hajen mot Södermanland: svenska ubåtar beneath 100 år. Marinlitteraturföreningen, 0348-2405 ; 89Forum navales skriftserie, 1650-1837 ; 7. Stockholm: Marinlitteraturfören. Libris9212796. ISBN 91-85944-40-8 (korr.) (inb.)
- Hofsten, Hans von (1989). Ulven: rapportering från dem faktiska omständigheterna kring ubåten Ulvens förlisning.
aviseringar ifrån Militärhistoriska avdelningen nära Militärhögskolan, 0282-8944 ; 5. Stockholm: Probus [distributör]. Libris7762508. ISBN 91-87136-03-1
- Holmberg, Joakim (1996). ”Hajen mot Tumlaren - bildandet från en ubåtsvapen.”. Tidskrift inom sjöväsendet (Nacka : Tidskrift inom sjöväsendet, 1836-) 1996 (159),: sid. 225-249 : ill..
ISSN 0040-6945. ISSN0040-6945 ISSN 0040-6945.
Libris2272356 - Miller, David (1994). ”Swedish postwar Submarines”. Warship 1994 / (1994) 1994,: sid. 176-187 : ill.. Libris10959327
- Nilsson Peraxel, red (2008). Kockums marina fartyg (1. uppl.). Malmö: Varvshistoriska föreningen inom malm inom samarbete tillsammans malm stadsarkiv.Siffrorna till ett färdig undervattensbåt talar sitt tydliga språk: 1 000 ton specialtillverkat, exportskyddat svenskt stål ifrån SSAB omsluter besättningen.
Libris10932449. ISBN 978-91-977410-0-2 (inb.)
- Nordenman Jan, red (2003). Svenska ubåtar beneath 100 år: enstaka sammanställning ovan svenska ubåtar beneath 100 tid tillsammans anledning från Marinens firande från Ubåtsvapnet 100 år. Stockholm: Marinen, Försvarsmakten. Libris8998211
- Swahn, Bo (1994). ”U-båten Hajen.”. Aktuellt / Marinmuseum (Karlskrona : Föreningen Marinmusei vänner inom Karlskrona, 1978-1998) 1994,: sid. 159-166 : ill..
ISSN 1103-5595. ISSN1103-5595 ISSN 1103-5595.
Libris2715881 - Waernberg, Jan (2004). ”Ubåtar inom beredskap”. Pennan & svärdet 2004:6,: sid. 39-43 : ill.. 1403-3828. ISSN1403-3828. Libris9523969
- Waernberg, Jan (2004). ”Ubåtarna mellan krigen”. Pennan & svärdet 2004:5,: sid. 10-13 : ill..
1403-3828. ISSN1403-3828.
Libris9511876 - Waernberg, Jan (2004). ”Ubåten Hajen samt ubåtsvapnet 100 år”. Pennan & svärdet 2004:3,: sid. 10-13 : ill.. 1403-3828. ISSN1403-3828. Libris10726794