Hur många hav finns det i europa
Hav
- För andra betydelser, titta ocean (olika betydelser).
Hav existerar detta sammanhängande vattenområde såsom avskiljer jordenskontinenter, alternativt någon sektion från detta plats. Haven täcker cirka 70 procent från jordens yta samt består från omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten.[1] Medeldjupet inom haven existerar omkring 3729 meter;[2] omkring 90 andel från haven utgörs från djuphav.
detta största djupet existerar Challengerdjupet inom Marianergraven vilket når cirka 11 034 meter beneath havsytan.[3]Salthalten inom världshaven existerar relativt konstant, 3,5 procent.[1]
Ofta talar man angående dem större haven vilket världshav alternativt oceaner. Dessa oceaner uppdelas dock ofta inom mindre bihav, såsom förmå indelas inom medelhav samt randhav.
numeriskt värde modell vid bihav existerar Östersjön, liksom existerar en medelhav, samt Arabiska havet, likt existerar en randhav. andra ocean kallas bara bukter alternativt vikar, mot modell Bengaliska viken.
Havens form eller gestalt påverkas från kontinenternas rörelser (plattektoniken) samt förändras inom takt tillsammans med för att spridningszoner vid havsbottnen ökar havens yta, alternativt kollisionszoner pressar haven samman samt reducerar deras yta.
ocean vilket enstaka gång funnits vid jorden, dock vilket inom ljus ej finns inom identisk form eller gestalt kallas till paleohav, mot modell Iapetushavet samt Panthalassa.
Livet vid jorden tros från enstaka sektion äga börjat inom haven,[4] såsom inom dygn rymmer ett massiv artrikedom – ifrån cyanobakterier mot blåvalen, den största för tillfället levande djurarten.
detta existerar resurser vid vätska likt varit förutsättningen till liv vid jorden samt än inom dygn lever omkring 40 andel från jordens befolkning inom närheten från havet.
Havens ursprung
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera teorier vilket försöker förklara hur jordens ocean ursprunglig uppstod.
dem flesta diskuterar på grund av numeriskt värde alternativt tre ursprungliga källor dock tillmäter dessa källor olika innebörd. enstaka från källorna bör existera dricksvatten vilket frigjorts ur jordens inre inom form eller gestalt från ånga liksom inledningsvis bildat atmosfären till för att sedan producera stora mängder nederbörd. enstaka ytterligare källa bör existera dem stora antal meteoriter vilket träffade detta unga jordklotet samt likt bidragit mot kvantiteten en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid jorden.
Ytterligare enstaka källa är kapabel existera enstaka antagen fingerprydnad från fryst vatten såsom omgivit jorden, ungefär likt saturnus ringar, samt liksom jordens gravitation dragit ned inom atmosfären.[5][6]
Havets egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Ljud
[redigera | redigera wikitext]Ljud leds förbättrad inom havsvatten än inom atmosfär vilket fullfölja för att ljudet inom haven färdas fyra gånger snabbare, omkring 1500 m/s[7].
Detta inom sin tur utför för att ljudet förmå färdas många längre sträckor inom haven, något såsom mot modell valar utnyttjar på grund av för att kommunicera tillsammans varandra ovan avstånd vid hundratals kilometer.
Temperatur samt tryck avgör ljudets hastighet. inom haven reducerar temperaturen tillsammans med djupet, vilket ursprunglig utför för att ljudets hastighet reducerar, samtidigt likt trycket ökar, vilket utför för att ljudets hastighet ökar ifrån samt tillsammans med omkring 1000 meters djup.
vid detta djup "fångas" ljudet genom för att signalerna bryts mot över- samt underliggande lager. Man kallar lagret till SOFAR-kanalen ("Sound Fixing and Ranging").
Ljus
[redigera | redigera wikitext]Solljuset värmer dem ytliga havslagren samt existerar var helt kritisk på grund av existensen inom haven. vid större djup äger solljuset absorberats — röda frekvenser redan vid 15–20 meters djup, azurblå vid omkring 100 meters djup — samt beneath 200 meter existerar haven inom princip helt mörka.
I den på denna plats övningen lär ni dig för att hitta Medelhavet, Svarta Havet samt flera andra viktiga ocean inom Europa vid kartan.Totalt existerar endast numeriskt värde andel från havets volym belyst samt detta utför för att växtplankton, likt står på grund av fotosyntesen inom haven, bara lever inom dem ytliga lagren vilket inom sin tur påverkar resten från existensen inom haven. flera varelse likt lever inom djuphavet är kapabel dock generera eget ljus.
Temperatur
[redigera | redigera wikitext]Temperaturen inom dem ytliga havslagren varierar starkt vid olika breddgrader.
inom tropiska en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ligger temperaturen inom ytlagren nära 27–28 °C medan vattnet nära polerna håller sig nära fryspunkten sommar vilket vinter.[7] inom djuphavet existerar dock variationerna små. beneath 1000 meter existerar temperaturen omkring 4 °C dock inom polartrakterna ligger bottentemperaturen många nära fryspunkten.
Tryck
[redigera | redigera wikitext]Trycket inom haven mäts inom dryckesställe (Newton/m²). nära havsytan existerar trycket omkring 1 bar till för att sedan öka vid djupet tillsammans ett dryckesställe per 10 meter. vid 1000 meters djup existerar alltså trycket 101 gånger trycket vid jordytan.
vilt likt lever beneath denna nivå besitter ofta geléartade kroppar.
Dynamik
[redigera | redigera wikitext]Vågor
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartiklar: Havsvåg, vindvågor
Havsvågor existerar mekaniska vågor såsom fortplantar sig längs tillsammans havsytan.
Inget en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig "följer" vågorna. detta enda liksom transporteras tillsammans vågorna ovan havsytan existerar energi. då vågorna når nation frigörs denna energi.
Vågornas tillbakahållande kraft existerar gravitationen. då vinden blåser utför tryck samt friktion för att havsytans balans rubbas samt energi ifrån luften överförs mot vattnet.
vid djupt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig rör sig vattenpartiklarna inom cirkulära rörelser, detta önskar yttra enstaka kombination från longitudinella ("fram samt tillbaka") samt transversala ("upp samt ned") rörelser. vid ytlig dricksvatten, var djupet existerar mindre än halva våglängden, rör sig partiklarna inom ellipsoida banor.
Tre faktorer agerar in då vågor bildas: (1) Vindens hastighet, (2) hur utdragen period vinden äger blåst ovan en vattenområde, samt (3) längden vid den sträcka såsom vinden blåst ovan. Ju högre värden vid respektive faktor desto högre vågor.
Vågor mäts efter höjd (vågdal mot vågtopp), längd (mellan vågtopparna), lutning (vinkel mellan höjdpunkt samt dal) samt periodicitet (tid mellan numeriskt värde vågtoppar).
I dem områden var vågor bildas blir havsytan kaotisk, ofta tillsammans med höga vågor. ifall vågorna fortplantat sig enstaka längre sträcka rör dem sig inom typiska regelbundna mönster, vilket ofta mot enstaka havsstrand, kallade dyningar.
Extrema vågor
Strömmar
[redigera | redigera wikitext]I haven förekommer flera typer från havsströmmar: dem ytliga, snabba strömmarna vilket drivs från vinden; dem djupa många långsamma strömmarna såsom drivs från densitetsskillnader mellan olika havsregioner; samt den lodräta transporten mellan dem numeriskt värde tidigare.
Ytcirkulationen drivs från vinden. Corioliseffekten fullfölja för att strömmarna drivs medurs vid norra halvklotet samt moturs vid södra halvklotet. Tillsammans tillsammans med Corioliseffekten fullfölja den därför kallade Ekmanspiralen för att dem vinddrivna havsströmmarna flödar inom rät vinkel mot vinden.
Djupa havsströmmar drivs från skillnader inom temperatur samt densitet.
Strömmarna vid havsslätterna, den termohalina cirkulationen, drivs från små skillnader inom havets densitet. Strömmarna beneath havsytan kallas undervattensfloder.
En vertikal utväxling förekommer inom havsregioner tillsammans med nedvällning, nära oceanernas östra kuster, respektive uppvällning, nära oceanernas västra kuster.
Salthalt
[redigera | redigera wikitext]Havsvatten består från saltvatten tillsammans med enstaka genomsnittlig saltkoncentration från 31 mot 38 gram per liter (3,1 mot 3,8 %). Koncentrationen från havssalt varierar många lite ute vid öppet ocean dock påverkas från flodmynningar samt liknande nära kusterna.
inom innanhav liksom exempelvis Östersjön existerar saltkoncentrationen endast 5–10 gram per liter. Bottenviken samt detta inre från Finska viken äger ännu lägre halt samt dem danska sunden upp mot 20 gram per liter ytvatten.
Befolkning inom åldern 65 samt äldre.Salthalten ocean sinsemellan skiljer dock ganska markant. mot modell existerar Medelhavet betydligt saltare än Atlanten.
På stora djup äger vattnet något högre salthalt samt densitet. Saltets sammansättning existerar praktiskt taget konstant; kalciumkarbonat 2,5 %, kaliumsulfat 3,6 %, magnesiumsulfat 4,7 %, magnesiumklorid 10,8 % (tumregel: kvantiteten magnesiumklorid motsvarar summan från dem föregående, detta önskar yttra 2,5+3,6+4,7) samt natriumklorid 77,7 % vilket inom stort sett existerar resten.
Hur äger havsvattnet fått just denna blandning från salter? Den vanliga teorin existerar för att salterna äger lösts ut ur marken från dem vattendrag likt således småningom når havet. Halterna ökar långsamt ovan tidsperiod, eftersom avdunstningen återför detta rena vattnet mot landområdena, medan dem lösta salterna blir kvar inom havet.
Denna inventering ovan ocean tar upp större havsomåden såsom getts namn likt användes globalt.(Se Vattnets kretslopp!) Sir Edmond Halley föreslog denna förklaring redan tid 1715.[8]
Halleys teori plats delvis rätt. en bekymmer existerar för att proportionerna från dem detaljerad jonerna inom havet ej alls stämmer överens tillsammans med dem såsom oss finner inom sjö- samt flodvatten. enstaka massiv sektion från natrium- samt kloridjonerna inom havet anses äga kommit dit ifrån havsbottnen samt ifrån vulkaniska källor redan då haven bildades.
Haven täcker cirka 70 andel från jordens yta samt består från omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten.Dessutom besitter löst natriumklorid ett många längre "livstid" än salter från kalcium samt magnesium, vilka tenderar för att fällas ut många snabbare samt forma sediment.[8]
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Läran ifall haven kallas oceanografi. Läran ifall existensen inom haven kallas på grund av marinbiologi. Läran angående geologin vid havens botten kallas på grund av maringeologi.
Ekosystem
[redigera | redigera wikitext]Haven delas upp inom flera ekosystem. ett horisontell uppdelning görs mellan den neristiska zonen ovanför kontinentalsocklarna samt den oceanrelaterade zonen ovan oceansocklarna. lodrätt kunna havet uppdelas inom pelagialen, "den fria vattenpelaren", vilket utgör större delen från havets vattenmassa samt såsom inom sin tur uppdelas inom olika zoner tillsammans med skilda ljus-, temperatur- samt tryckförhållanden.
botten av havet utgör enstaka personlig region vilket kallas bentalen.[9]
Havsytan bortom kusterna utgör en eget habitat på grund av både vilt samt växter. dem organismer likt existerar bundna mot havets yta kallas neuston samt omfattar således väl många små organismer likt flagellater mot sargassotång likt är kapabel forma kilometerlånga golvbeklädnad såsom inom sig utgör en eget ekosystem tillsammans flera unika arter.
Arter likt delvis lever ovan vattenytan, mot modell blåsmaneten (Physalia physalis) samt violsnäckan (Glaucus atlanticus), kallas pleuston.[10]
Pelagiska zonen
[redigera | redigera wikitext]Pelagiska zonen (pelagialen alternativt ”vattenpelaren”) kallas den sektion från haven liksom ej besitter direkt förbindelse tillsammans med kuster alternativt botten av havet.
Pelagialen utgör den största delen från haven samt står på grund av 95 procent från havets mikroskopiskaprimärproduktion — växt samt djurplanktion vilket flagellater samt maneter.
Europa (från grekiskans: Ευρώπη) existerar jordens näst minsta kontinent mot ytan dock tredjeplats folkrikaste, tillsammans med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav ovan 90 andel talar tungomål likt tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.Vertikalt är kapabel den pelagiska zonen uppdelas inom flera underzoner:[11][12]
- Epipelagiska zonen (0–200 meter) — Den distrikt såsom nås från solljuset samt därför den region var dem flesta från havens växt samt djurarter lever. Denna område utgör bara 2 procent från havets volym. nära kusterna reducerar den epipelagiska zonen vid bas från partiklar inom vattnet samt näringsrika kallvattenströmmar ifrån havets botten.[9][9][11]
- Mesopelagiska zonen (200–1000 meter) — "Skymningszonen" var haven förändras mot kompakt mörker.
detta ljus såsom når hit räcker ej till fotosyntes dock dem flesta vilt på denna plats existerar beroende från synen. dem lever från byten samt nedfallsprodukter ifrån den epilagiska zonen.[11]
- Batypelagiska zonen (1000–4000 meter) — hit når inget solljus alls samt inga växter är kapabel överleva denna plats. dem flesta djurarter lever från nedfallande kvarlevor från vilt samt växter (detritus) ifrån överliggande zoner.
Flera arter existerar bioluminiscenta samt på denna plats lever jättebläckfiskar likt jagas från kaskeloter. beneath 2000 meter kallas havet till djuphavet.[9][11]
- Abyssopelagiska zonen (4000–över havsbotten) — hit ned når inget solljus alls samt dem flesta arter såsom lever denna plats existerar personer som inte kan se samt färglösa.[11]
- Hadopelagiska zonen (det fria vattnet inom djuphavsgravarna, ned mot 10 000 meter) — enstaka knapphändigt utforskad område såsom ännu existerar inom princip helt okänd.
Trots ett temperatur vid några enstaka grader lever häpnadsväckande flera barofila samt extremofila arter denna plats. andra arter äger anpassat sig mot en liv nära hydrotermiska källor.[11]
Bentiska zonen
[redigera | redigera wikitext]Bentiska zonen (bentalen, bentos) existerar den område liksom omfattas från botten av havet.
Växter inom denna distrikt kallas fytobentos samt djuren till zoobentos.[12]
Zonen uppdelas inom hårdbottnar, mot modell klippor samt korallrev, respektive mjukbottnar, sedimentlager från mot modell småsten samt lera. Omkring 80 andel från faunan inom den bentiska zonen lever vid hårdbotten såsom även hyser fyra gånger fler arter än mjukbotten.[12]
Kuster
[redigera | redigera wikitext]Längs tillsammans med kusterna brukar hårdbotten uppdelas inom zoner tillsammans olika grad från luftexponering:
[12]
Kuster existerar dem områden var havet möter nation.
Flora samt fauna
[redigera | redigera wikitext]Havet bebos från bland annat fiskar, vattenlevande däggdjur samt plankton. titta marinbiologi.
Fauna
[redigera | redigera wikitext]Livet inom havet utgår ifrån plankton, dem organismer vilket inom allmänhet passivt driver tillsammans med havets strömmar. Plankton brukar uppdelas inom växt samt djurplankton, dock flera arter existerar mixotrofa samt besitter både klorofyll samt är kapabel bidra tillsammans fotosyntes samtidigt liksom dem kunna inta fast att födas.
Plankton vilket beneath läka sin livscykel uppehåller sig inom pelagialen kallas holoplankton medan dem likt bara tillbringar enstaka fas från sina liv var (som mot modell larver) kallas meroplankton.[12]
Djur vilket aktivt kunna förflytta sig genom för att simma kallas nektoner, ett många heterogen lag liksom bland annat omfattar valar, sköldpaddor, bläckfiskar samt fiskar.
dem arter liksom lever nära havsytan kallas pleustoner alternativt neustoner, mot modell Maneter.[12]
Den bentiska faunan uppdelas inom epifauna, dem vilt såsom lever vid botten, samt infauna, dem vilt vilket lever beneath botten av havet.
Av jordens totala yta utgör havet 71 andel, vilket existerar nästan tre fjärdedelar.identisk fauna kunna även delas upp efter hur arterna fångar sin föda:
- Herbivorer liksom betar vid botten av havet. mot exempel: strandsnäcka, ledsnäcka, skålsnäcka, tånggråsugga.
- Aktiva alternativt passiva suspensionsätare likt filtrerar vattnet. mot modell havstulpaner, sjöpungar, läderkoraller, blåmussla, hydroider samt svampdjur.
- Depositionsätare liksom lever från nedfallande ämne.
mot modell sandmask, östersjömussla, slammärla, hjärtsjöborre.
- Predatorer liksom lever vid andra varelse. mot modell sjöstjärna, nätsnäcka, strandkrabba, havsanemoner, havsborstmask, plattfisk samt vadarfågel.[12]
- Alger
Flora
[redigera | redigera wikitext]I världshaven finns färre arter än vid nation, vilket beror vid för att insekterna, vilket utgör ett majoritet från samtliga arter, ej koloniserat haven.
dock från dem 33 fylum (djurstammar) vid jorden återfinns 32 inom haven varav hälften endast finns inom haven.
Samhällsaspekter
[redigera | redigera wikitext]Lagar till haven
[redigera | redigera wikitext]Förenta nationernas havsrättskonvention (engelska: United Nations Conference on the lag of the Sea, UNCLOS), existerar den internationella överenskommelse liksom trädde inom kraft 1994 samt likt plats resultatet från den havsrättskonferens likt pågick mellan 1973 samt 1982.
Konventionen reglerar nationernas rättigheter samt ansvar nära dess nyttjande från haven, tillsammans riktlinjer på grund av affärer, miljön samt havens råvaror.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]I antikens Grekland fanns Poseidon havsgud; inom Rom Neptunus.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Citat