Källa som kan lita på

Olika typer från källor

En källa är något vilket ni hämtar fakta ifrån. detta förmå artikel enstaka individ, ett skrivelse, ett webbsida, enstaka foto, en skrivelse alternativt liknande.

Källtillit existerar mer vid system- samt organisationsnivå, för att hitta enstaka tidningsredaktion, ett forskningsinstitution, ett myndighet man förmå lita på.

På den här sidan fokuserar oss på vetenskapligt ämne likt vetenskapliga föremål eller textstycken, böcker, avhandlingar, bokkapitel samt konferensbidrag.

Olika källor passar inom olika sammanhang

Du behöver välja olika typer från källor beroende på hur samt när ni bör använda dem. angående källan mot modell bör fungera vilket stöd för din frågeställning inom ett artikel är detta lämpligt för att använda vetenskapligt ämne.

önskar ni däremot visa för att detta ni skriver ifall är aktuellt alternativt viktigt för enstaka yrkesgrupp förmå föremål eller textstycken inom dagstidningar samt yrkestidskrifter passa.

Det viktiga är för att ni reflekterar över angående materialet är lämpligt inom detta kontext ni tänkt använda detta.

Varje solens tid träffas oss från data ifrån olika källor.

inom den akademiska världen är detta viktigt för att ni använder dig från källor likt är trovärdiga samt sakliga samt för att ni klart visar vilka källor likt ni äger använt genom för att referera mot dem. dem källor ni använder bör bygga på information samt insikt samt ej tyckanden alternativt gissningar. 

Primärkälla alternativt sekundärkälla?

Primärkällor, alternativt förstahandskällor, innehåller ursprungliga fakta såsom ej äger filtrerats.

Hit räknas vetenskapliga originalartiklar, vetenskapliga böcker samt avhandlingar.

Kommer den ifrån enstaka källa ni är kapabel lita vid, liksom besitter lämnat precis upplysning tidigare?

Även information från enstaka individ såsom upplevt något alternativt ett vetenskapsman liksom talar angående sin undersökning räknas liksom primärkällor.

Sekundärkällor, alternativt andrahandskällor, bygger på primärkällor genom för att mot modell summera, analysera alternativt bedömande undersöka dessa.

Tittar oss på vetenskapliga föremål eller textstycken så räknas översiktsartiklar, systematiska översikter samt metaanalyser likt sekundärkällor. andra typer från sekundärkällor kunna artikel populärvetenskapliga föremål eller textstycken samt böcker alternativt föremål eller textstycken inom yrkestidskrifter.

Dessa är kapabel förklara samt återge undersökning dock visar upp ej ursprungliga data samt är ofta skrivna från andra än vetenskapsman, mot modell journalister.

Ställ frågor ifall källan för för att titta angående den är trovärdig

En vanlig teknik för för att utvärdera enstaka källa är för att ställa sig frågor angående källans ursprung, avsikt, aktualitet samt innehåll.

I den akademiska världen existerar detta viktigt för att ni använder dig från källor likt existerar trovärdiga samt sakliga samt för att ni klart visar vilka källor liksom ni besitter använt genom för att referera mot dem.

Utifrån svaren på frågorna får ni vägledning angående materialet är användbart inom detta kontext vilket ni tänkt använda det.

Vem är ansvarig för innehållet?

• Är materialet publicerat inom enstaka vetenskaplig tidskrift tillsammans med kollegial undersökning (peer review) alternativt enstaka vetenskaplig bok?

  Är detta utgivet från en vetenskapligt förlag?

  Som källmedveten vet man då man behöver titta upp tillsammans viss kunskap, alternativt då man kunna lita vid för att den stämmer.

  Då är detta massiv sannolikhet för att materialet är vetenskapligt.

• Är författarna vetenskapsman alternativt forskarstuderande inom området? Är dem mot modell verksamma nära något högskola alternativt högskola? data ifall detta brukar ni behärska hitta inom ett vetenskaplig produkt alternativt bok.
• Kan ni hitta annat ämne likt författarna äger skrivit?

  äger dem publicerat andra texter inom identisk ämne alternativt närliggande ämnen? Refererar andra vetenskapsman mot författarnas texter?

Vad är syftet tillsammans materialet?

• Går detta för att avgöra varför författaren äger skrivit materialet? besitter forskaren beskrivit sitt avsikt inom artikeln alternativt boken?
• Är syftet för att presentera forskningsresultat?
• Är syftet för att diskutera andra personers undersökning samt producera debatt?
• Är arbetet finansierat från något företag?

  kunna detta påverka hur resultatet presenteras?

Vilken målgrupp vänder sig materialet till?

• Är målgruppen andra forskare? Då är detta massiv sannolikhet för att materialet är vetenskapligt.
• Är målgruppen studenter alternativt allmänhet?

  Då är detta större sannolikhet för att materialet är populärvetenskapligt alternativt enstaka andrahandskälla även angående den bygger på vetenskapligt material.

När skapades materialet?

• När skrevs alternativt skapades materialet? Finns detta nyare information?
• När publicerades det? är kapabel detta finnas nyare upplagor?
• Är informationen tillräckligt aktuell samt betydelsefull för dina behov samt ditt ämnesområde?

Kan ni lita på innehållet?

• Är detta ett primärkälla alternativt sekundärkälla?
• Är texten objektivt formulerad?

  alternativt är kapabel ni titta värderande alternativt partiska inslag?

• Verkar faktauppgifterna rimliga?
  Källkritik besitter blivit enstaka alltmer spridd förståelse inom samhället.

  Går detta för att granska alternativt jämföra uppgifterna tillsammans med andra källor?

• Är dem metoder samt teorier såsom använts lämpliga samt vetenskapliga?

Vad säger referenslistan?

Vilka typer från källor samt hur många relevanta källor citeras? Detta kunna visa på hur väl författaren förmå sitt område samt hur författaren förhåller sig mot andra vetenskapsman inom området.

Lär dig mer