Hur urbaniserat var sverige under 1600-talet

Stormaktstiden existerar enstaka epok inom Sveriges saga. Namnet kommer från för att landet beneath denna period erövrade samt upprätthöll ett stormaktsställning inom Europa. Stormaktstiden, vars tidsomfattning definieras olika, föregicks från Äldre vasatiden (1521–1611) samt efterföljdes från frihetstiden (1719–1772).

Stormaktstiden indelas inom Yngre vasatiden (1611–1654) samt Karolinska tiden (1654–1718). Epoken sägs således existera avslutad före fredsavtalet tillsammans Ryssland 1721. Perioden kallas ibland, efter mönster från det långa 1800-talet, på grund av Sveriges långa 1600-tal.^[1]

Perioden anses ofta starta 1611 tillsammans för att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen,^[2][3] även angående detta finns flera likt önskar förlägga dess introduktion således tidigt likt mot 1561, då Erik XIV började den svenska Östersjöexpansionen genom för att sända enstaka armé mot land i baltikum vid anmodan från staden Reval.^[4][5] inom samt tillsammans detta Stora nordiska krigets slut samt freden inom Nystad 1721 avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.^[6][7]

Det plats beneath stormaktstiden liksom Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen samt Jämtland blev enstaka sektion från land.

Stormaktstiden innebar ej endast ett territoriell expansion, utan även enstaka långvarig period från finansiell expansion.^[8] ifrån kalenderår 1600 mot tid 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt inom BNP per capita.^[8] Stormaktstiden följdes från ett längre period tillsammans med krympande ekonomi.^[9] detta dröjde mot 1870-talet innan landet uppnådde identisk BNP per capita såsom kalenderår 1700.^[10]

Sveriges underliggande resursbas inom fråga angående befolkning samt näringsliv fanns begränsad^[11] samt genom för att erövra områden ifrån flera omgivande länder skaffade sig landet flera fiender.

Den svenska stormaktsställningen upphörde inom samband tillsammans detta stora nordiska kriget samt nederlaget mot en moderniserat Ryssland lett från Peter den store. Efter för att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut samt den stora armén upplöstes, därefter följde enstaka vykort dock stark kamp angående makten inom land mellan olika fraktioner samt strax efter detta slöts freder inom rask takt tillsammans med dem olika fiendenationerna.

Grundläggandet från Sveriges stormaktsvälde

[redigera | redigera wikitext]

Grundläggaren från Sveriges stormaktsställning plats Karl IX:s son samt person som följer efter någon i en position eller roll Gustav II Adolf (1611–1632). Sedan denne, fastän denne bara plats enstaka yngling, beneath stora svårigheter samt mot enstaka oerhörd penningutbetalning på grund av Älvsborgs lösen lyckats nå freden inom Knäred 1613 tillsammans land samt därmed bevarat rikets integritet, fullföljde han detta Ingermanländska kriget mot Ryssland tillsammans med sådant påverkan för att Kexholms län samt Ingermanland såsom tidigare tillhört Ryssland blev svenskt 1617.

Hans kamp till avvärjandet från Sigismunds krav vid Sveriges topp ledde mot för att Polen 1629 tillsvidare måste avträda Livland samt enstaka sektion på grund av östersjöhandeln viktiga preussiska hamnar. Genom dessa ryska samt polska inköp blev tagna en stort steg mot för att Östersjön skulle bli en svenskt innanhav – enstaka tanke vilket ej fanns orimlig nära enstaka tidsperiod då haven mot resultat från kommunikationsväsendets beskaffenhet snarare sårskydd än skilde länderna åt, samt då nationalitetsprincipen ännu ej fått ett bestämmande innebörd på grund av statsbildningen.

Vid mitten från 1800-talet bodde plats tionde svensk inom städer samt resten vid landsbygden.

Östersjön såsom ocean plats många viktigt till landet. flera från rikets viktigaste städer (inklusive Åbo, såsom inom slutet från 1600-talet hörde mot dem allra största) nedsänkt nära Östersjön. Järnmalm ifrån Dalarna samt jordbruksöverskott ifrån Svealand skeppades ut via huvudstaden. Kontrollen ovan riket förutsatte övervakning ovan dem viktigaste handelsstäderna.

detta plats inom denna kontext Helsingfors grundades. Östersjön vilket mer alternativt mindre svenskt innanhav plats ett betydande fördel, likt bidrog mot för att en nation tillsammans med därför små befolkning kunde bli ett stormakt.^[12]

Trots för att land ägde besegrat Polen ägde Sigismund ej gett upp sina krav vid den svenska kronan, samt angående den katolska reaktionen segrade inom detta 1618 utbrutna stora religionskriget inom Tyskland, detta trettioåriga kriget, kunde han påräkna dess stöd mot Sveriges kuvande.

Detta plats orsaken mot Gustav II Adolfs deltagande inom trettioåriga kriget. dem till eftervärlden delvis inom dunkel höljda planer tillsammans avseende vid Sveriges blivande ställning vilket han anknöt mot sitt segerlopp, blev mot resultat från hans förtidiga död ofullbordade, dock tackar vare dem liksom fortsatte verket – Axel Oxenstierna samt dem stora fältherrarna ur hans krigarskola, vilket Johan Banér samt Lennart Torstenson, Johan Lilliehöök, tillsammans flera – vanns inom samtliga fall detta till vars skull denne sett sig nödsakad för att ingripa inom världsstriden: tryggandet från Sveriges nationella självständighet.

Därmed vanns även detta liksom fanns villkoret till detta samt liksom Gustav II Adolf kände liksom ett nådegåva på grund av sig samt sitt människor för att erhålla kämpa för: räddandet från protestantismens andliga frihet. beneath detta trettioåriga kriget erhöll landet avgörande subsidier ifrån land i västeuropa, liksom fanns intresserat från för att titta den ledande tyska furstesläkten Habsburg försvagad.

Även landområden (en massiv sektion från Pommern, Wismar samt Bremen-Verden) tillföll land inom den fred, den Westfaliska freden, såsom beneath hans efterträderska Kristina (1632–1654) gjorde slut vid detta stora kriget 1648. land kom även ut ur kriget såsom ledaren till all kontinental protestantism, vilket höll tills imperiet föll 1721.

Detta bidrog även mot Sveriges ökade maktställning.

Stärkande samt bevarande från stormaktsställningen

[redigera | redigera wikitext]

Besittningen från dem tyska landområdena medförde för att land fick påverkan inom detta tysk-romerska riket genom ett lokal inom detta Tyska rikets riksdag.^[13] landet fanns även ett från garanterna till Westfaliska freden, samt idag erkänt såsom enstaka från detta europeiska statssystemets mera framstående medlemmar.

numeriskt värde från dem tyska landförvärven - Pommern samt Wismar - ägde även innebörd till detta svenska östersjöväldets tillväxt samt gav ett belöning på grund av detta tillbakasteg tillsammans med avseende vid detta liksom måste tas nära uppgivandet från dem preussiska hamnarna 1635 till för att bereda tillfälle för att efter Gustav II Adolfs död gå vidare detta tyska kriget.

En profit från stormaktsställningen likt skulle komma för att överleva denna fanns för att detta på det sättet bereddes situation för att konsolidera detta rent svenska området inom naturliga gränser mot Danmark-Norge. enstaka direkt resultat från framgångarna inom detta tyska kriget plats nämligen freden inom Brömsebro den 13 augusti 1645, inom vilken Gotland, Jämtland samt Härjedalen samt Halland vid 30 tid tillföll landet, samt den inom kriget förvärvade militära överlägsenheten blev förutsättningen på grund av för att drottning Kristinas person som följer efter någon i en position eller roll Karl X Gustav (–1660) senare genom freden inom Roskilde den 26 månad 1658 kunde tvinga fram dem dyrbara förvärven från Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän samt Trondheim inom Norge.

Då land verkade bli alltför ledande tid 1659 inom samband tillsammans Karl X Gustavs belägring från Köpenhamn, kom enstaka nederländsk flotta mot stadens undsättning.

1600-talet blev till landet enstaka storhetstid ej blott inom yttre, utan även inom inre hänseende.

Hans program för att fullborda östersjöväldet – vid Polens bekostnad tillsammans anledning från för att dem polska vasarna ej ägde gett upp sina krav vid den svenska kronan, samt sedan genom en nytt danskt konflikt tillsammans bota Danmarks erövring såsom uppgift - blev visserligen ej realiserad, dock mot resultat från detta polska kriget skaffades dock – efter hans död – genom freden inom Oliwa 1660 detta nämnda kravet fullständigt ur världen samt Sveriges korrekt mot Livland blev definitivt accepterad.

Under detta skånska kriget 1675–1679, vilket mot enstaka start gick uselt på grund av landet, riskerade dem sydsvenska landskapen för att återvända mot land, speciellt då Sveriges flotta gjorde flera bleka insatser samt ej kunde stödja dem tyska besittningarna. Den danska armén besegrades dock från svenskarna nära detta kritisk samt blodig eller täckt med blod slaget nära skogsdunge.

landet ägde dragits in inom detta konflikt efter för att äga lierat sig tillsammans land i västeuropa samt gått tillsammans med vid dess blad inom detta europeiska konflikt såsom började 1672 tillsammans med Ludvig XIV:s anfall vid Nederländerna. land i västeuropa hjälpte dock senare landet därför för att den nästa freden ej ledde mot några landavträdelser.

Kriget ägde dock demonstrerat för att den svenska armén plats långt ifrån tillräcklig på grund av för att behålla detta liksom enstaka gång tagits, samt på grund av för att åtgärda detta skapades detta yngre indelningsverket, tillsammans med dem tillgångar liksom tillföll staten genom den reduktion likt samtidigt genomfördes liksom finansiell bas.

Skapandet från den moderna svenska ämbetsförvaltningen

[redigera | redigera wikitext]

1600-talet blev på grund av land ett storhetstid ej blott inom yttre, utan även inom inre hänseende. Då löstes ett övning från den allra största innebörd till statsskicket: skapandet från bestämda former till utövningen från den självständiga statsmyndighet såsom Gustav Vasa grundat samt Karl IX räddat.

Även detta storverk knyter sig inom främsta rummet mot Gustav II Adolfs namn.

Den enda rättsliga representanten till statsmyndigheten ägde beneath dem äldre Vasarna varit kungen egen.

I land rullade den inledande urbaniseringsvågen in beneath 1200-och 1300-talen då den tyska Hansan anlade nya städer runt läka Östersjön.

Riksrådet, likt fanns ett inom landslagen lagfäst riksinstitution, skulle väl även äga kunnat betraktas liksom enstaka representant till denna, dock mot resultat från dem minnen likt knöts mot dess maktutövning beneath medeltiden, fick detta, såsom redan antytts, mot ett start endast enstaka undanskjuten ställning inom detta "nya riket".

Härav vållades emellertid den ovan omtalade aristokratiska motstånd mot kungamakten liksom framträdde efter Gustav Vasas död. inom dess schema, vars främste talesman fanns riksrådetErik Larsson Sparre, ingick ett ordnad ämbetsförvaltning, dock underställt rådet såsom varande statsmaktens egentliga innehavare. Detta skulle antagligen äga medfört ett återgång mot medeltidens regerande aristokrati tillsammans med dess resultat den från Gustav Vasa förtryckta aristokratiska anarkin.

Hans söner förhöll sig därför reserverade mot dem högadliga organisationsförslagen, samt sedan Karl IX inom blod kvävt rådsaristokratins restaurationsplaner (bland annat inom Linköpings massaker 1600), fortsatte denne inom detta stora kurera detta rent personliga regemente vari Vasarnas kungadöme, frånsett några ej fullföljda ansatser, dittills förmått hitta sitt enda formulering.

Det plats Gustav II Adolf likt försonade aristokratin tillsammans den vid monarkisk bas vilande nya statsordningen samt kunde således utföra den politiska duglighet, vilket adeln mer än någon ytterligare klass då fanns dominerande, tjänstbar åt denna. Rusttjänsten förlorade härigenom sin konstitutiva innebörd på grund av adelskapet, samt detta erhöll genom riddarhusordningen enstaka fräsch bas.

Adeln blev därmed den samhällsklass såsom framför allt skulle ägna sig åt högre statstjänst, ej bara blott armé utan även civil, samt till för att främja detta gav Gustav II Adolf den ökade privilegier. detta plats ifrån dessa förutsättningar han tillsammans tillsammans den svenska aristokratins största karaktär, Axel Oxenstierna, utförde detta organisatoriska storverk såsom fick sin avslutning inom 1634 års regeringsform.

Den föregående vasatidens sekreterarregemente upphörde, samt detta högadliga riksrådet blev enstaka äkta regeringskonselj – ej egenmäktigt beslutande, ej parlamentarisk, dock genom sin sociala maktställning ägnad för att utgöra en konstitutionellt grupp vid kungamakten. Den kungliga domsrätten fick en permanent kroppsdel inom Hovrätten samt riksrådet började ett fåtal tjänstgöra även liksom enstaka högsta instans på grund av denna.

ett fast centralförvaltning upprättades inom kollegiala former. Gustav Vasas stora reform från lokalförvaltningen fullbordades vid en sådant sätt för att fogdarna underordnades landshövdingar, vilka inom olikhet tillsammans med medeltidens stora läntagare även dem blev verkliga ämbetsmän. Visserligen mäktade den gamla folkliga självstyrelsen inom landskap samt härad ej skydda sin ställning nära sidan från den sålunda planmässigt organiserade kungliga ämbetsförvaltningen, dock inom stillhet lades grunden mot ett fräsch kommunal styrelse genom den självförvaltning vilket sockenmenigheterna utövade beneath prästerskapets ledning, samt städernas självstyrelse undertrycktes ej utan ställdes endast inom organiskt kontext tillsammans den kungliga lokalförvaltningen.

Emellertid förlade Gustav II Adolfs samt Axel Oxenstiernas stora organisationsverk ingalunda statsmaktens utövning endast mot monark, råd samt ämbetsverk. detta fanns tvärtom detta vilket gjorde även ståndsriksdagen mot en effektivt samt lagstadgat kroppsdel till detta. Ordnad samverkan mellan varenda nationella krafter till för att förverkliga statsändamålet plats grundtanken inom Gustav II Adolfs statsskick, samt därför besitter senare tiders statsmän kunnat söka enstaka ledning inom detta även på grund av sitt statsliv.

Den andliga samt materiella kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Även vid den andliga samt materiella kulturens enhet gjordes beneath stormaktstiden liknande insatser för att perioden besitter gjort sig förtjänt från sitt namn. vad vilket tillsammans med avseende vid den förra ägde försummats beneath reformationstiden gottgjordes idag.

Gymnasier inrättades vid Johannes Rudbeckius initiativ, samt Uppsala högskola, mot vars återupprättande enstaka svag start ägde gjorts 1595, fick utvecklingsmöjligheter samt finansiell säkerhet genom för att prokansler ärkebiskop Petrus Kenicius förmådde Gustav II Adolf för att utföra ett storartad gåva 1624 ifrån dem Gustavianska arvegodsen.

Tartu högskola grundades 1632, Kungliga Akademien inom Åbo 1640 samt Lunds högskola 1666, på grund av främjande från svensk odling inom land i norden samt dem skånska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden, samt detta folkbildningsarbete vid protestantisk bas vilket denna tids svenska kyrka utövade förmå ej värderas högt nog.

Deltagandet inom trettioåriga kriget förde visserligen tillsammans med sig en överdådligt inom levnadssätt dock detta fanns även på det sättet liksom land blev öppet på grund av effekt ifrån andra europeiska länders kulturliv. inledningsvis idag är kapabel man prata ifall svensk poesi samt svensk vetenskap, angående än inom trevande nybörjarförsök, vilket små frukter från växter spår från sin tids storvulna patriotism.

Även till den materiella kulturen blev stormaktstiden omvälvande. Genom åtgärder inom merkantilsystemets anda samt genom öppenhet mot utlänningar tillsammans större affärsvana, hantverkskunnande samt yrkesskicklighet än dåtidens svenskar, uppmuntrade Gustav II Adolf samt Kristinas förmyndarregering utvecklingen från land.

Artikel inom tidningen Populär saga var Annika Sandén berättar ifall hur detta fanns för att existera små människor inom land beneath medeltiden samt vid 1600-talet.

land började för tillfället ett fåtal en ordnat kommunikationsväsen. Införandet från nya metoder inom järntillverkningen grundlade den stormaktsställning land skulle ett fåtal samt behålla länge inom denna bransch. dem inledande ansatserna mot svensk fabriksindustri gjordes, handeln fick en stort uppsving samt tillsammans den även stadsväsendet, något vilket inom synnerhet gagnade huvudstaden.

inledningsvis tillsammans med denna tillväxt, samt genom landets styrelsecentralisering, blev huvudstaden idag rikets verkliga huvudstad.

Man fanns heller ej främmande på grund av tanken för att utföra land mot ett kolonialmakt, vilket kolonin Nya land inom Nordamerika vittnar ifall, dock den kraftutveckling vilket skulle fordrats på grund av detta blev tagna istället inom krav från den europeiska stormaktsställningens krav.

Det karolinska enväldet införs

[redigera | redigera wikitext]

Även själva styrelsesättet påverkades från den aristokratiska förskjutningen inom samhällslivet. Hos den idag socialt ledande högadeln framträdde tendenser för att låta dess politiska kroppsdel, riksrådet, undantränga kungen ifrån den område såsom vasatiden gett honom inom riksstyrelsen.

dem båda förmyndarregeringarna (Drottning Kristinas 1632–1644 samt Karl XI:s 1660–1672) ägde inneburit en konungslöst stormannaregemente, samt tanken nedsänkt nära för att utföra en sådant inom sak, ifall än ej formellt, permanent. Förutsättningen på grund av för att den fasta förvaltningsorganisation såsom trätt inom stället på grund av dem äldre vasarnas personliga regemente skulle behärska fungera vid en tillfredsställande sätt fanns emellertid enstaka kraftig regeringskontroll.

för att åstadkomma enstaka sådan fanns kungens arbetsuppgift, samt ifall denne ej kunde alternativt fick handha den hänvisades förvaltningsorganisationen mot självkontroll genom sina egna mot rådsregeringen hörande främsta ämbetsmän.

Tack vare Axel Oxenstiernas exceptionella ledaregenskaper utföll experimentet ej uselt beneath Kristinas omyndighetstid, dock beneath Karl XI:s ledde frånvaron från övervakning utifrån ovan administrationen mot enstaka förvaltningsanarki vars risker på grund av riket detta skånska kriget inom start från Karl XI:s personlig statsmakt bragte inom öppen dygn.

Därmed föll planerna vid en självständigt rådsvälde, dock deras fall drog tillsammans sig detta vid maktfördelning samt samverkan mellan monark, råd samt ständer grundade statsskick såsom, rotat inom uråldrig svensk statsuppfattning, från Gustav II Adolf bragts mot större fulländning än någonsin förut. tillsammans hjälp från riksdagsoppositionen mot den aristokratiska tillväxt vilket både inom socialt samt politiskt hänseende demonstrerat sig således betänklig samlade kungen, fäderneslandets räddare, inom sin grabb kurera statsmyndigheten samt därför uppstod detta karolinska enväldet – enstaka styrelseform liksom utmärktes från för att den fanns monistisk, detta önskar yttra statsmyndighetens koncentrerades mot en enda statsorgan.

Detta fanns ett information inom svenskt författningsliv, dock då ägde detta en visst berättigande såsom enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent diktatur till för att åtgärda viktiga samhällsuppgifter.

Resultatet från detta karolinska enväldets insättning blev ett fräsch grundlig reduktion såsom räddade den svenska bondefriheten samt möjliggjorde för att förvaltningskostnaderna tillgodosågs genom enstaka fast avlöningsstat inom stället till genom förläningar, skapandet från ett fräsch härordning genom indelningsverket samt införandet från reda samt plikttrohet inom förvaltningen.

Denna berövades därvid sin aristokratiska självständighet samt erhöll karaktären från enstaka kunglig administrativt system, dock Karl XI lät den jobba inom former ifrån Gustav II Adolfs samt Axel Oxenstiernas reform samt gav åt dessa ännu större fasthet.

Stormaktsväldets undergång

[redigera | redigera wikitext]

När Karl XII tillträdde tronen inom slutet från 1600-talet plats han femton kalenderår.

Sveriges fiender såg inom detta ett chans, för att tiden plats inne på grund av för att återta vad dem tappat bort eller missat samt därmed inleddes detta stora nordiska kriget. Den nya organisation från armén såsom Karl XI infört fungerade mot ett start utmärkt; armén bestod från folkligt förankrade, välutbildade soldater^[14] tillsammans revolutionerande stridstaktik samt utvecklad beväpning.

inom numerärt underläge beneath 1700-talets inledande kalenderår besegrade den svenska krigsmakten sina fiender inom många stöt. land tvangs bland annat snabbt för att dra sig ur kriget genom freden inom Traventhal samt ett massiv seger vanns ovan Ryssland nära Narva.^[15] Karl XII bestämde sig därefter för att avsätta August II samt invaderade då Polen samt efter flera års strider erövrades den polska kronan.

Den svenske kungen tog därefter detta vågade beslutet för att attackera Ryssland.^[16] beneath marschen vid väg in mot Rysslands hjärta utsattes svenskarna på grund av den brända jordens plan ifrån ryssarnas blad. Kosacker (bönder samt krigare hemmahörande inom Ryssland/Ukraina) gjorde gång vid gång räder mot dem svenska trupperna, likt varenda gång led förluster vid flera man.

Även den ryska vintern ägde negativ effekt vid dem svenska soldaterna. Snart ställdes den utmärglade svenska armén mot enstaka moderniserad, numerärt överlägsen denna plats. Även angående svenskarna understöddes från frihetliga zaporizjakosacker, plats antalet soldater inom den svenska armén alltså betydligt lägre inom jämförelse tillsammans med den ryska.

Den ryska hären fanns därtill försedd tillsammans med betydligt fler kanoner, vilket beneath den rådande sommarväderleken utgjorde större tillförlitlighet än vintertid. Slaget nära Poltava slutade tillsammans med för att den svenska armén ej lyckades avbryta den ryska sträcka samt därefter lämnade slagfältet, medan ryssarna behöll kontrollen ovan området.

många svenskar stupade, alternativt blev tagna såsom krigsfångar. Karl XII:s långa ryska fälttåg plats för tillfället slut, enstaka gång på grund av samtliga. tillsammans med dem kvarvarande spillrorna från sin armé lyckades Karl XII ta sig mot detta Osmanska riket. ett massiv sektion från dem svenskar liksom blivit tagna mot fånga nära Perevolodjna sattes inom sysselsättning på grund av för att påbörja bygget från Sankt Petersburg.

Karl XII samt hans kvarvarande manskap vid ungefär 1 500 ärrade veteraner bytte riktning samt tågade söderut mot den lilla staden Bender inom Moldavien, vilket då fanns sektion från detta Osmanska riket.^[17] denne styrde sin armé mot detta Osmanska riket till för att försöka alliera sig tillsammans dem inom sitt konflikt mot tsar Peter inom från Ryssland.

detta skulle öka möjligheterna för att segra anmärkningsvärt, då numeriskt värde stormakter kunde angripa fienden ifrån flera sidor samt vid således sätt tillsammans större chans behärska besegra detta något som ökar i storlek eller antal samt allt mäktigare Ryssland. Karl XII återupptog för tillfället kampen, tillsammans med diplomatin liksom sitt främsta vapen. denne förmådde sultanen för att vandra inom konflikt mot Ryssland på grund av för att tillsammans tillsammans honom besegra den ryske tsarens arméer.

Karl XII:s vistelse inom Bender varade mot 1714 då Sveriges bekymmersamma ställning förmådde honom för att komma tillbaka, tillsammans med nästan hälften från den totala svenska armén förstörd. Karl beslöt sig sedan på grund av för att anfalla Norge. detta kurera misslyckades då Norge inbjöd vid oväntat stort motstånd samtidigt liksom den svenska armén ägde bristande vid försörjning från livsmedel.

nära belägringen från fästningen Fredriksten nära Fredrikshald tid 1718 blev Karl ihjälskjuten vilket satte punkt till landet såsom stormakt. Krigskassan delades ut mot armén, såsom återvände mot landet.

I dem efterföljande formella fredsavtalen tvingades landet överlämna sina baltiska provinser samt södra delen från svenska Pommern mot fienderna, upphöra sin tullfrihet inom Öresundstullen, samt upplösa alliansen tillsammans Holstein-Gottorp.

Hannover övertog Bremen-Verden, Preussen införlivade delar från Vorpommern, Ryssland erövrade dem baltiska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden samt land stärkte sin ställning inom Schleswig-Holstein. Krigsförlusten samt Karl XII:s död innebar slutet till detta kungliga enväldet inom land samt start vid Sveriges frihetstid.

Kring 1650 sjönk antalet mantalsskrivna tillsammans cirka 1/3 inom bland annat landskap län samt detta existerar mot samt tillsammans med möjligt för att Sveriges befolkning vid slutet från 1650-talet plats mindre än vilket den plats 300 kalenderår tidigare, före digerdödens ankomst.

Arvet ifrån stormaktstiden

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans med stormaktstiden tog landet ovan Danmarks roll liksom Nordens viktigaste nation. detta plats även beneath stormaktstiden likt land fick enstaka modern civil samt armé ledning. sålunda skilda institutioner såsom Posten, Svea hovrätt samt Livrustkammaren besitter anor ifrån stormaktstiden.

Stormaktstiden ledde även mot en stort inflöde från krigsbyte mot landet. såsom modell kunna nämnas hur stora delar från den avlidne kejsaren Rudolfs skattkammare blev tagna liksom krigsbyte inom slutskedet från detta trettioåriga kriget då svenska trupper intog tjeckiens huvudstad. inom samt tillsammans för att fredförhandlingarna inom Westfalen ägde påbörjats, ägde trupperna bråttom tillsammans för att föra bytena mot landet, då den lagliga rättigheten för att ta krigsbyten förutsatte för att detta fanns en pågående konflikt.

Dessutom fanns krigsbytet inledningsvis säkrat då den nått segrarens mark. detta sägs för att Drottning Kristina inom samband tillsammans intåget inom tjeckiens huvudstad ägde gett fältmarskalken Hans Christoph von Köningsmarck nästa order:

”Glöm ej för att skicka mig biblioteket samt dem rariteter likt finns inom tjeckiens huvudstad, detta existerar detta enda likt jag bryr mig riktigt om.”

780 objekt nådde land efter Pragrovet.

dem möjligen maximalt berömda föremålen existerar Silverbibeln (Codex Argenteus) samt Djävulsbibeln (Codex Gigas).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, 1904–1926.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]