Hur gör man pappers klor

Pappersmassa existerar den huvudråvara liksom används nära pappersframställning. Pappersmassa framställs idag främst från trävirke, således kallad massaved.

Blekning från kemisk massa, detta önskar yttra pappersmassa producerad genom sulfit- alternativt sulfatprocessen, går ut vid för att avlägsna detta återstående ligninet.

(Returpapper äger kommit för att spela ett allt större roll såsom råvara till papperstillverkning, dock man måste härvid skilja mellan pappersmassa (färskmassa) respektive returfiber. Färskmassa existerar enstaka nödvändighet till en antal pappersprodukter, dock även nödvändigt på grund av för att förse marknaden tillsammans med tillräckligt tillsammans med fiber till returfiberåtervinningen.) till vissa specialpapper vilket mot modell sedelpapper samt tepåsepapper används ytterligare typ från växtråvara såsom bomulls- samt linnefiber respektive abacafiber samt processerna på grund av hantering från dessa ingredienser skiljer sig många ifrån normal massatillverkning.

Pappersmassa framställs industriellt inom massiv skal inom massa- samt pappersindustri.

I stället på grund av för att föra tidningar samt dylikt returpapper mot pappersinsamlingen förmå ni egen återvinna genom för att utföra eget, nytt papper.

Pappersmassans attribut beror vid tillverkningsmetod, dock massan består ständigt från separerade fibrer alternativt fiberdelar, likt kunna forma en nätverk tillsammans med hjälp från vätebindningar mellan fibrerna inom papperet. Man skiljer mellan mekaniska massor tillsammans med högt utbyte, halvkemiska massor, kemiska massor (oblekta alternativt blekta) samt dissolvingmassor tillsammans lägst utbyte.

Den mekaniska pappersmassan tillverkas genom mekanisk separering från fibrerna tillsammans hjälp från sålunda kallade raffinörer (och kvar mot viss sektion tillsammans med hjälp från slipstenar till slipmassaframställning). ett huvudprodukt bland dem mekaniska massorna existerar termomekanisk massa (TMP, thermomechanical pulp) till tidningspappersframställning.

Du behöver: papper.

Genom viss kemisk förbehandling från veden är kapabel andra attribut erhållas än till rent mekaniska massor samt man inkluderar kemimekaniska massor (CTMP, chemi-thermomechanical pulp) inom gruppen mekaniska massor. Mekaniska massor innehåller inom princip samtliga vedens beståndsdelar (med mindre kemisk modifiering) varför utbytet blir högt, oftast ovan 90%.

Den kemiska pappersmassan tillverkas genom för att man kemiskt, nära upphöjd temperatur, bryter ner samt löser ut vissa komponenter ur veden, speciellt lignin, samt fibrerna frigörs härigenom ifrån varandra tillsammans minimal mekanisk bidrag.

About Press Copyright Contact us Creators Advertise Developers Press Copyright Contact us Creators Advertise Developers.

Kemisk massa besitter nedsänkt ligninhalt samt består mot största delen från cellulosa samt hemicellulosa. Utbytet till kemiska massor existerar oftast beneath 55%, beneath 50% på grund av massor vilket bleks.^[1]

Tillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Pappersmassa tillverkas inom flera steg:

1. Först avbarkas massaveden.

   detta görs oftast inom ett barkningstrumma vilket kunna artikel tiotals meter utdragen samt väga hundratals ton.

2. Veden består mot största delen från cellulosafibrer såsom hålls ihop från lignin. Längden vid fibrerna påverkar papperskvalitén samt skiljer sig åt mellan trädslagen: barrträdsfibrerna håller längd vid 3–5 millimeter medan lövträdens cellulosafibrer existerar knappt hälften sålunda långa.

   till för att man bör behärska utföra material från veden måste fibrerna friläggas ifrån varandra således för att dem senare, vid en planmässigt sätt, bör behärska återföras inom detta nätverk vilket bildar själva papperet. Fibrerna förmå friläggas vid ett rad olika sätt:

   • Veden förmå malas ner samt sedan lösning upp inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

     Då erhålls enstaka mekanisk massa, vilken existerar användbar på grund av pappersprodukter såsom ej kräver upphöjd styrka, mot modell dagstidningspapper. detta finns flera varianter från mekanisk massa. inom enstaka process används vattenånga, höga temperaturer samt övertryck, vilket ger termo-mekanisk massa (TMP), medan enstaka ytterligare utnyttjar natriumsulfit inom kombination tillsammans med värme, vilket ger kemisk-termomekanisk massa (CTMP).

     Gemensamt till material gjorda från mekanisk massa existerar för att dem tenderar för att gulna tillsammans med tiden eftersom vedens lignin inte någonsin avskiljs ifrån massan utan ingår vilket bindningsmaterial inom detta färdiga papperet. Rent allmänt existerar CTMP starkare än TMP vilket inom sin tur existerar starkare än vanlig mekanisk massa.

   • Kemisk massa produceras genom för att träflis samt kemikalier blandas samt kokas inom stora tryckkärl.
     Klorutsläpp ifrån pappersmassabruk började diskuteras vid allvar.

     Processen innebär för att vedens lignin såsom håller ihop cellulosafibrerna löses upp utan för att träfibrerna bryts sönder. Ligninet samt andra upplösta delar från veden avskiljs ifrån massan, torkas samt används vilket bränsle inom processen. Processkemikalierna återvinns. till beskrivning från kemisk massa finns detta åtminstone numeriskt värde olika processer - sulfit- samt sulfatprocessen.

     Kemisk massa existerar starkare samt renare än mekanisk samt särskilt sulfatmassa används till finpapper samt således kallat kraftpapper såsom används mot säckar samt papperskassar. från sulfitmassan utför man främst tidningspapper, finpapper samt täta blad liksom smör- samt bakpapper, dock processen äger nästan totalt konkurrerats ut från sulfatprocessen.

     Kemisk massa är kapabel även blandas tillsammans mekanisk inom olika proportioner vilket fullfölja detta möjligt för att tillverka sidblad tillsammans en brett spektrum från egenskaper.

   • Massa förmå även framställas från återvunnet material samt låda. Massa tillsammans med stort inslag från returfibrer används oftast mot kartonger, tidningspapper samt sanitärpapper.

     Returfibrer kunna inte någonsin helt ersätta färska fibrer ifrån skogsråvara eftersom fibrerna slits ner till varenda återvinningscykel samt får allt sämre kvalitet.

3. Efter för att veden lösts upp existerar detta möjligt för att bleka pappersmassan således för att vitt material senare förmå framställas. Tidigare användes klor mot blekningen, numera används inom huvudsak mer ekologiska alternativ såsom syre, ozon, blekmedel samt klordioxid.
4. Efter blekningen förmå pappersmassan antingen direkt pumpas mot enstaka pappersmaskin, vilket formar samt torkar massan mot olika typer från sidblad, alternativt torkas in mot balar samt avsättas vid den internationella marknaden på grund av pappersmassa.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Att utföra sidblad ifrån träfibrer utvecklades beneath mitten från 1800-talet på grund av för att möta den ökade efterfrågan vid material.

Tidigare användes textillump samt fiber ifrån lin samt enstaka sektion andra långfibriga växter. Begränsad resurs vid dessa ingredienser ledde mot experiment tillsammans för att utnyttja vedfibrer.

Runt tid 1840 utvecklade tysken Friedrich Gottlob Keller slipprocessen, var ved slipas mot stora slipstenar, varvid vedfibrerna mekaniskt frigörs ifrån veden. Denna tillverkningsmetod resulterar inom detta såsom idag kallas till mekanisk pappersmassa.

hur man fullfölja pappers klor.

Från 1850 utfördes experiment tillsammans för att behandla vedflis alternativt sågspån tillsammans kemikalier beneath förhöjt tryck nära temperaturer mellan 140 samt 170 °C bland annat från amerikanen Benjamin Chew Tilghman, svensken Carl Daniel Ekman samt den tyske kemisten Alexander Mitscherlich gällande den något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör sulfitprocessen, från amerikanerna Hugh Burgess samt Charles Watt gällande den alkaliska s.k.

sodaprocessen (egentligen tillsammans med natriumhydroxid liksom energisk kemikalie) samt från tysken Carl F. Dahl gällande den alkaliska sulfatprocessen. Detta ledde mot för att olika kemiska processer kunde användas på grund av för att tillverka pappersmassa tillsammans med låga ligninhalter, vilket gav starkare sidblad.

År 1913 fanns inom landet 168 fabriker på grund av tillverkning från pappersmassa samt 73 fabriker till tillverkning från papp samt ark.

Den kemiska massan plats nära denna tidsperiod omkring dubbelt sålunda dyr såsom den mekaniska massan.^[2]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]