yakveal.pages.dev




Vad är getingar rädda för

Getingar

Getingar (Vespidae) existerar enstaka släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita). Familjen omfattar omkring arter[1], varav 50 lever inom Sverige[2] samt 45 inom Finland[3]. Getingar besitter numeriskt värde par vingar samt svartgul- mot svartrödrandig bakkropp. detta existerar bara honor liksom besitter gadd.

Gadden saknar hullingar samt släpper ej då den sticker, varför den är kapabel sticka flera gånger. Getingar lever främst från fruktbarhet samt nektar dock matar sina larver tillsammans tuggat animaliskt protein.

Getingar.

Getingarna förekommer ovan nästan läka världen; dock ej nära polerna. detta finns både sociala samt ensamlevande arter.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna besitter numeriskt värde par vingar såsom inom viloläge hålls hopvikta längs tillsammans kroppen. Fasettögonen existerar njurformiga. Vuxna getingar äter fruktbarhet samt nektar, dock matar sina larver tillsammans animaliskt protein, främst tuggade insektslarver[4], dock även animalisk föda, sjömat, skaldjur, ägg[4] samt andra flygande insekter[5].

Rå vattendjur samt fiskrens existerar ett många uppskattad föda.[4] Flygande insekter fångas vanligen inom flykten från getingarna, vilket existerar goda flygare tillsammans förhållandevis utmärkt synförmåga. inom likhet tillsammans med andra gaddsteklar, utom honungsbin, besitter getinghonorna enstaka gadd kopplad mot enstaka giftkörtel såsom ej släpper nära stick inom hud samt liknande vävnader; därför kunna gadden användas gång vid gång.[4] Gadden utgörs från den ombildade äggledaren.[6]

Getingsamhället består från hanar, honor samt person som arbetar (sterila honor).

Svärmningen (parningen) sker beneath sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp enstaka färsk boplats var denna lägger dem inledande äggen. då dessa kläckts mot larver matar denna dem tills dem utvecklats mot person som arbetar, vilka sedan övertar driften från getingsamhället. Därmed förändras honan mot för att bli samhällets drottning, vilket betyder för att denna helt ägnar sig åt för att bli försörjd (av särskilda arbetare) samt lägga ägg.[7]

De getingar liksom bygger bon fullfölja detta oftast från tuggat virke vilket blandats tillsammans med saliv.

Vissa arter bygger sina bon från lera inom stället. Boet existerar antingen underjordiskt alternativt är kapabel byggas frihängande alternativt inom olika typer från håligheter likt fågelholkar, ihåliga stammar av träd, inuti väggar alternativt vindsutrymmen.

Getingar existerar oumbärliga inom ekosystemet, ej bara såsom naturliga bekämpare från skadedjur utan även liksom pollinatörer.

då bobygget samt uppfödningen från larverna existerar ovan samt drottningen existerar kläckt (i land inom slutet från augusti) behöver getingarna snabb energi samt dem ger sig ut vid jaktverksamhet efter sötningsmedel.

Getingar sticker oftast då dem känner sig hotade, exempelvis fastklämda. Sting från geting kunna artikel farligt till människan, speciellt till den likt drabbats från getingallergi.

inom land dör ungefär ett människa per kalenderår från getingstick.[8]

Getingarnas svartgulrandiga bakkropp existerar en modell vid aposematism, varningsfärger liksom signalerar för att den äger försvar mot jagare.

Getingbo

[redigera | redigera wikitext]

Ett getingbo existerar någonting likt (sociala) getingar bor inom samt finns inom olika utseenden samt placeringar.

Boet byggs genom för att getingen tuggar avgnagt virke tillsammans med sin saliv sålunda för att detta papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon äger sin öppning nedtill. inom boet finns våningar från sexkantiga celler tillsammans med öppningen neråt samt liksom innehåller hönsägg, larver samt puppor. en stort bo är kapabel rymma flera tusen getingar.[7]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen beneath mark alternativt liksom bollformat tuggat material vilket mot modell förmå hänga beneath överdel alternativt beneath trädgrenar.

Bålgetingarnas bon existerar väldigt stora samt grovt byggda tillsammans med flera synliga ingångshål. Jordgeting existerar ej ett art, utan detta namn vilket används på grund av getingar såsom oavsett art byggt sitt bo beneath mark. Flera arter fullfölja detta mer alternativt mindre regelbundet, inom land vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) samt rödbandad geting vilket sålunda gott såsom uteslutande bygger beneath mark.

Även vissa solitära getingar bygger bon, dock betydligt mindre sådana; titta nedan.

Fiender

[redigera | redigera wikitext]

Getingars främsta fiender existerar grävlingar, björnar, rävar samt vissa fåglar. dem ger sig vid getingbon på grund av för att anlända åt getinglarver samt puppor.[9]Grävlingen klarar ej från för att ta enskilda larver/puppor utan äter all cellkakan efter för att äga grävt fram en getingbo inom marken.[9] Även brunbjörn samt rödräv beter sig vid en liknande sätt.[9] enstaka bevingat djur liksom tillsammans med sina klor gärna gräver fram getingbon inom marken existerar bivråken.[9] Den äter sedan larver samt puppor ur cellerna tillsammans med näbben.[9] beneath häckningstid kunna bivråken ta tillsammans sig bota cellkakan tillsammans med innehåll liksom att ge liv mot sina ungar.[9]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna delas upp inom en antal underfamiljer:

  • Sociala getingar (Vespinae) existerar den bobyggande varianten liksom oss inom dagligt anförande associerar tillsammans med getingar.

    dem flesta underarter existerar eusociala, d.v.s., detta finns ett hierarki tillsammans med drottning, hannar samt person som arbetar utan fortplantningsförmåga. detta finns även snyltande arter.

  • Solitära getingar (Eumeninae), även kända vilket lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever såsom individer från reguljära han- alternativt honkön.

    Honorna bygger små bon på grund av sin personlig avkomma, vilket matas tillsammans med personer som inte kan röra sig på grund av förlamning larver.

    Drottningen existerar ansvarig till reproduktionen, medan arbetarna samlar föda, bygger boet samt tar grabb ifall larverna.

    detta finns ovan 3 arter från solitära getingar. från dessa återfinns 36 inom land, bland annat krukmakargetingar (Eumenes). Solitära getingar räknades tidigare (före ) mot enstaka personlig släkt, Eumenidae. Denna betraktas emellertid numera såsom föråldrad samt Dyntaxa äger meddelat för att den ej skall användas, utan samtliga tidigare grundlig taxa hör numera mot underfamiljen solitära getingar (Eumeninae).[10]

  • Masarinae existerar enstaka underfamilj tillsammans solitära getingar såsom bygger lerbon samt såsom innehåller cirka arter.

    Den finns ej representerad inom Sverige.

  • Pappersgetingar (Polistinae) existerar sociala getingar såsom bygger små bon tillsammans med oftast endast enstaka cellkaka samt utan ytterhölje.
  • Euparagiinae, denna underfamilj består från endast en släkte tillsammans med nordamerikansk utbredning.
  • Stenogastrinae, existerar enstaka underfamilj tillsammans både sociala samt solitära arter såsom lever inom den orientaliska region samt vid Nya Guinea.

Arter såsom förekommer inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående arter finns representerade inom Norden.[11]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet geting existerar etymologiskt enstaka diminutiv från termen get, samt syftar vid stekelns hornliknande antenner[12].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Troy Bartlett, Patrick Coin, John & Jane Balaban, Beatriz Moisset, A.W. Thomas, Matthias Buck, Chuck Entz, V Belov, Jonathan Hoskins, B Dagley, Nathaniel Green (4 juni ). ”Family Vespidae” (på engelska). BugGuide.

    Getingens gadd släpper ej heller nära en stick samt därför förmå getingen sticka flera gånger.

    Iowa State University - Department of Entomology. Läst 23 april &#;

  2. ^”Getingar Vespidae Latreille, ”. Information. Artdatabanken. 7 månad Läst 20 augusti &#;
  3. ^Juho Paukkunen (). ”Getingar – Vespidae”. Finlands artdatacenter. Läst 20 augusti &#;
  4. ^ [abcd] ”Getingar”.

    Naturhistoriska Riksmuseet. 20 mars Läst 13 augusti &#;

  5. ^”Bålgeting Vespa crabro Linnaeus, ”. Artdatabanken.

    Getingar (Vespidae) existerar enstaka släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita).

    Läst 6 augusti &#;

  6. ^Mats Högberg (). ”Getingar” (&#;PDF). Cinebox Media. Läst 27 femte månaden i året &#;
  7. ^ [ab] Håkan Elmquist (). På jaktverksamhet efter små varelse inom skogen. Stockholm: Prisma.

    Getingar existerar fascinerande insekter vilket ofta missförstås.

    ISBN &#;

  8. ^Jonas Wahlström, Skansen AkvarietArkiverad 17 mars hämtat ifrån the Wayback Machine.
  9. ^ [abcdef] Didrik Vanhoenacker (8 mars ). ”Uppgrävda getingbon”. Naturhistoriska riksmuseet. Läst 19 augusti &#;
  10. ^Oskar Kindvall (3 juni ). ”Familj: Eumenidae”. Dyntaxa.

    Artdatabanken. Läst 31 oktober &#;

  11. ^”Getingar Vespidae”. Artdatabanken. Läst 7 augusti &#;
  12. ^Svenska Akademiens ordbok: Geting

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]