yakveal.pages.dev






Byggde palats med stora valv webbkryss

Arvfurstens palats

Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg 1 inom huvudstaden existerar en stor byggnad för kungligheter uppfört mellan 1783 samt 1794 till prinsessan Sofia Albertina, systra mot monark Gustav III. Arkitekt fanns Erik Palmstedt samt inredningarna skapades från Louis Masreliez. Palatset används sedan 1906[1] från Utrikesdepartementet samt existerar en statligt byggnadsminne sedan 1935.[2]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Torstensonska palatset

[redigera | redigera wikitext]

FältmarskalkLennart Torstenson lät bygga detta inledande huset inom kvarteret Lejonet, Torstensonska palatset.

detta uppfördes inom tysk-holländskrenässansstil samt stod färdigt 1651. Byggnaden bestod redan då från tre våningar samt ägde en högt kopparklätt sadeltak.

Vad existerar en kastell samt hör detta vid något sätt ihop tillsammans engelskans Castle?

Huvudfasaden orienterades mot norr samt den då nyanlagda Fredsgatan (tidigare Sträckegatan). Gaveln riktades mot öster samt Gustav Adolfs torg (dåvarande Malmtorget) samt fortsatte inom enstaka envåningslänga från korsvirke beneath torvtak tillsammans med salubodar. vid Willem Swiddes kopparstick ifrån 1693, vilket visar huvudstaden sett ifrån Kastellholmen inom Suecia Antiqua et Hodierna ser man detta Torstensonska palatset tillsammans sin bodlänga mot torget.

ett sandstensportal utförd från Didrik Blume 1647, likt besitter sin motsvarighet vid fasaden mot gården, små frukter från växter Torstensons samt hans fru Beata dem la Gardies vapen.

Efter Torstensons död ärvde sonen Anders (1641–1686) egendomen. han försökte förgäves för att sälja fastigheten till för att reparera sin dåliga finans.

1696 drogs palatset in mot kronan dock återlämnades redan identisk kalenderår mot Torstensons arvingar. beneath 1700-talet eldhärjades byggnaden samt interiören förstördes delvis. Nödtorftiga reparationsarbeten pågick mellan 1757 samt 1760. Därefter hyrdes lokalerna ut mot olika näringsidkare.

Här listar oss några från världens maximalt storslagna slott samt palats.

beneath några tid plats Ture Gabriel Bielke ägare. han inredde palatset mot sin privatbostad vilket såldes efter hans död 1763 mot den många förmögne köpmannen Claes matlagningsutrustning. Efter matlagningsutrustning gick fastigheten 1767 mot dottern Anna Johanna likt fanns gift tillsammans köpmannen Henrik Wilhelm Peill.

Sofia Albertinas palats

[redigera | redigera wikitext]

År 1783 köptes fastigheten från prinsessan Sofia Albertina till egna medel från paret Peill.

Erik Palmstedt samt Louis Masreliez fick då inom uppgift för att producera en nytt, större stor byggnad för kungligheter. detta gamla Torstensonska palatset blev då ett flygelbyggnad inom ett massiv fräsch anläggning, var huvudfasaden lades mot Gustav Adolfs torg samt ett andra flygel uppfördes vid tomten åt söder mot Norrström. vid Gustav III:s begäran utformades detta nya palatset likt ett pendang mot detta just färdigställda Gustavianska operahuset (som revs 1892), vid östra sidan från torget.

Byggnadens volym existerar formad efter senbarockens perception ifall sammanhängande avdelning, något liksom markerar sig exempelvis inom hörnens utformning samt takfallens roll inom helheten. inom fasaderna tillämpas en från nyantiken påverkat formspråk tillsammans stora, enkla motiv, släta ytor samt fintecknade, tunt markerade specifikation.

Stockholms slott, officiellt Kungliga slottet, äger funnits vid identisk lokal nära Norrström vid i nordost Stadsholmen inom huvudstaden sedan senare hälften från 1200-talet.

Tobias Sergel fick inom uppgift för att kröna utbyggnaden ovan taklisten tillsammans med enstaka lag inom gotlandskalksten likt visar numeriskt värde lejon vid ömse sidor ifall riksvapnet tillsammans med hertigkrona.

Indelningen tillsammans med korintiskakolossalpilastrar förstärks inom mittenpartiet mot en kolonnadmotiv. ovan detta ökar sig enstaka attika tillsammans takbalustrad, krönt från lejon tillsammans enstaka vapensköld.

Typiskt gustavianska existerar festongerna vid övervåningens fönsteromfattningar.

Arvfurstens palats

[redigera | redigera wikitext]

Sofia Albertina dog 1829 samt testamenterade palatset genom en fideikommiss mot arvprinsen, likt stod närmast efter kronprinsen inom tronföljd. Den förste arvfursten såsom ägde huset fanns prins Gustaf ("sångarprinsen"), dock denne bodde ej var.

Senare flyttade hans broder prins Oscar, såsom sedermera blev monark Oscar II, in. Även prins Eugén äger bott inom Arvfurstens palats.[3]

År 1902 övertog staten Arvfurstens stor byggnad för kungligheter på grund av enstaka köpeskilling från 2 250 000 kronor. Prinsessan Astrid, dotter mot Prins Carl samt prinsessan Ingeborg, föddes inom palatset 1905.

Hösten 1906 kunde utrikesministern, kabinettssekreteraren samt en tjugotal kontorspersonal flytta in inom palatset.

Nutida bilder

[redigera | redigera wikitext]

  • Arvfurstens stor byggnad för kungligheter vid norra sidan från Norrström, följt från Sagerska huset, Adelswärdska huset samt Rosenbad, vid motsatta sidan från strömmen Riksdagshuset.

  • Sydöstra hörnet mot Norrström.

  • Attika tillsammans med Sergels lejon.

  • Huvudentrén, Gustav Adolfs torg nr 1.

  • Portalen mot Fredsgatan, ifrån detta ursprungliga.

  • Nordöstra hörnet mot Fredsgatan tillsammans ett sektion från Torstenssonska palatset.

Interiörer

[redigera | redigera wikitext]

Matsalen

[redigera | redigera wikitext]

Även kallad Stora konferensrummet fanns beneath 1600-talet tre mindre lokal inom Torstenssons stor byggnad för kungligheter, samt användes då likt matsal, arbetsrum samt vilorum.

För knappt 200 tid sedan stod detta en stort slott inom Kungsträdgården, ungefär var Karl XII:s staty står idag.

nära mitten från 1700-talet slogs dem tre rummen samman mot en stort utrymme, samt besitter allt sedan Sofia Albertinas dagar använts både vilket matsal samt sammanträdesrum. Matsalbordet existerar nära middagar uppdukat tillsammans med UD:s eget representationsporslin vilket heter Swedish Grace vilket visar riksvapnets Tre kronor, servisen existerar tillverkad nära Rörstrand.

Glasservisen kommer ifrån Skrufs glasbruk. Själva matsalsbordet samt stolarna existerar duplikat tillverkade efter detta original såsom blev tagna fram på grund av prinsessan, samt stolarna existerar klädda tillsammans med mörk tagel. vid väggarna hänger porträtt vid flera från Sveriges utrikesministrar samt en porträtt inom helfigur från rikskanslernAxel Oxenstierna.

nära fönstren hänger rödrutiga gardiner inom siden, vilket även detta existerar ett rekonstruktion ifrån prinsessans tidsperiod. Man vet detta ifrån enstaka räkning 1793.[4]

Stora salongen

[redigera | redigera wikitext]

Även kallad Blå salongen existerar paradvåningens största utrymme samt inreddes från Louis Masreliez inom slutet vid 1700-talet inom sengustaviansk stil.

Rummet existerar idag återställt mot sitt ursprungliga utseende både vilket gäller färgsättning inom vitt samt guld samt textilierna inom blått samt vitt. Fram mot andra världskriget användes rummet liksom samling, samt detta plats väldigt slitet. Idag används salongen på grund av representation.[5]

Audiensrummet

[redigera | redigera wikitext]

Audiensrummet, även kallat Röda salongen, plats Sofia Albertinas mottagningsrum var denna tog emot gäster sittande vid enstaka tron längs en långväggen.

Bland salongens ornament, utförda från jean Baptiste Masreliez, finns prinsesskronor samt detta svenska riksvapnet likt undertrycker dess officiella karaktär.[6] Övriga sniderier existerar utförda från Gottlieb Iwersson. Salongen existerar idag väntrum på grund av utrikesministerns tjänsterum samt inhyser assistenter samt, efter Anna Lindh, även pressekreterare.[7]

Sällskapsrummet

[redigera | redigera wikitext]

Sällskapsrummet plats ifrån start likt namnet antyder en lokal var Sofia Albertina samt hennes hovdamer umgicks, främst genom diskussion samt brodering.

Rummet existerar numera utrikesministerns tjänsterum. Louis Masreliez besitter skapat inredningen inom detta boende. vid väggarna ser man arabesker tillsammans motiv från nymfer, muser samt amoriner vilka inramar dem tapetserade väggfälten.

Arvfurstens stor byggnad för kungligheter vid Gustav Adolfs torg 1 inom huvudstaden existerar en stor byggnad för kungligheter uppfört mellan 17för prinsessan Sofia Albertina, systra mot monark Gustav III. Arkitekt fanns Erik Palmstedt samt inredningarna skapades från Louis Masreliez.

Idag täcks väggytorna från tapeter tillsammans med målade blommor, ursprungligen pryddes dem från väggfält likt broderats från prinsessan samt hennes hovdamer.

Utrikesministerns skrivbord existerar gjort från Gottlieb Iwersson. inom ett nisch står enstaka avgjutning från Sergels staty "Venus stigande ur badet". detta finns en ytterligare skrivbord inom rummet liksom står mot en väggen, detta kommer ifrån Georg Haupts verkstad samt existerar tillverkat 1784 från Anders Lindberger.

vid detta skrivbord står en brännförgyllt skrivställ, ursprungligen avsett likt gåva ifrån Gustav III mot den franska drottningen Marie Antoinette.[8]

Arbetsrummet

[redigera | redigera wikitext]

Detta lokal fanns ifrån start Sofia Albertinas vilorum samt därefter väntrum. Idag används rummet från kabinettssekreteraren likt existerar utrikesministerns närmaste medarbetare.

Flera från möblerna inom detta lokal besitter tillhört prinsessan samt dem flesta står även vid sina ursprungliga platser. Skrivbordet existerar från Georg Haupt, vilken även tillverkat den mindre byrån inom rummet vid vilken detta står ett porslinsurna likt fanns ett gåva ifrån prinsessans morbror Fredrik den Store. Den andra något större byrån existerar tillverkad från Gottlieb Iwersson.

Målningen ovanför den mindre byrån existerar målad från den franske målaren Robert Lefèvre samt kallas Bellsassars gästabud. Tavlan plats ett gåva ifrån prinsessans broder Gustav III. inom rummet finns även en större rokokoskåp tillsammans en överstycke vilket visar detta svenska riksvapnet inom brons.

Taj Mahal, sett ifrån vattendrag Yamunas norra bank.

Skåpet beställdes från prinsessans mor Lovisa Ulrika mot Drottningholms slott.[9]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]