Vad är produktion reproduktion och kreativa processen
Skapande verksamhet är en process som främjar barns utveckling som individer och deras utveckling av kognitiva förmågor, tänkande, logik, förmåga att lösa problem, fundera, dra slutsatser, kreativa förmåga, fantasi, minne samt uppmärksamhet.Kreativitet
Kreativitet existerar enstaka teknik till problemlösning, liksom, i enlighet med Teresa Amabile inom Creativity in Context, bygger vid nya samt passande responser vid ett heuristisk övning. Dessa responser förmå artikel allt ifrån enstaka tanke mot enstaka vara från konstnärlig, politisk, akademisk alternativt mekanisk art, alternativt lyssna mot affärslivet.
Kreativitet existerar en konsekvens från tre funktioner inom samverkan.
Kreativitet existerar enstaka teknik på grund av problemlösning, såsom, i enlighet med Teresa Amabile inom Creativity in Context, bygger vid nya samt passande responser vid enstaka heuristisk uppgift.detta handlar på grund av detta inledande ifall kunskaper inom en sektor. på grund av detta andra handlar detta angående kunskaper angående kreativa processer, alltså olika metoder till nytänkande. till detta tredjeplats handlar detta ifall inre motivation. då dessa tre samverkar existerar möjligheterna till ett kreativ respons liksom störst.
Daly m.fl (2016) visar för att insikt ifall den kreativa processen hjälper studenter för att själva genomföra kreativa processer inom sina ämnen.inom kreativitet ingår för att frambringa nya idéer, existera originell, genomföra idéerna samt för att bearbeta dem. Kreativitet likt fenomen samt egenskap studeras inom skilda fält, tillsammans med olika utgångspunkter. Fantasi existerar mot skillnad ifrån kreativitet uteslutande ett kognitiv process; kreativiteten leder mot en påverkan alternativt enstaka vara.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet kreativitet existerar belagt inom svenska språket ifrån 1959[1]. detta existerar härlett ifrån latinets creō, 'att skapa'.
Teorier ifall kreativitet
[redigera | redigera wikitext]Under antiken samt vidare betraktades kreativitet liksom enstaka gudomlig ingivelse, dock kultur ansågs existera framsprungen ur enstaka mimetisk strävan hos konstnärerna; kultur betraktades såsom imitationer från verkligheten.
inom Platons verk gestaltas kreativiteten tillsammans med muserna. Inspiration existerar en term liksom härrör ifrån denna idétradition; detta kommer ifrån latin, in spirare, vilket ordagrant betyder 'i anden', dock fick tidigt innebörden 'andetag', 'inandning'. Inspiration samt kreativitet hänger nära samman; kreativiteten förutsätter inspiration, för att befinna sig inom korrekt mentalt status alternativt för att ett fåtal enstaka ingivelse.
Ytterligare ett förutsättning till kreativiteten existerar enstaka lekfull samt frigjord förmåga för att avbryta mot en invant sätt för att titta världen alternativt en bekymmer, ofta genom för att nyttja analoga synsätt[särskiljning behövs].
Den kreativa processen samt hur man når dit äger beskrivits vid flera sätt.inom den senare bemärkelsen existerar konventioner, stress samt inskränkningar hämmande på grund av kreativiteten.
Sigmund Freud definierade kreativiteten liksom enstaka process liksom löser dem inre spänningar likt kommer från konflikter mellan detta medvetna samt detta omedvetna, samt för att produkten existerar en sätt för att ge detta omedvetna en socialt accepterat formulering.
andra psykoanalytiska förhållningssätt existerar för att titta detta vilket ett försvarsmekanism (regression). Mer pragmatiskt inställda vetenskapsman äger mot detta framhållit kreativiteten såsom en kognitivt tillåtelse var mentala blockeringar hävts, samt försökt hitta metoder till för att åtgärda liknande blockeringar, mot modell brainstorming. i enlighet med Jonah Lehrer besitter dock brainstorming inom en antal vetenskapliga studier visats ej fungera, samt denne refererar mot undersökning gjord från Charlan Nemeth.
Reproduktion, produktion samt enstaka sur groda Vygotskij (1995) beskriver inom Fantasi samt kreativitet inom barndomen för att fantasi existerar enstaka förutsättning till hur oss skapar nya möjligheter mot förändringar.en från momenten inom brainstorming, existerar för att man ej får bedöma, detta äger demonstrerat sig utföra för att förslagen blir färre, samt från många sämre standard. inom dem möten var man tillåts bedöma lämnas dubbelt därför flera förslag, samt dagen efter därför besitter gruppen 7 gånger således flera förslag. mot modell därför existerar konstruktiv bedömning, syftet tillsammans med animeringsstudion Pixars dagliga således kallade "shredding" möten.
Mihaly Csikszentmihalyi äger redogjort på grund av en annat betraktelsesätt vid kreativitet. Kreativiteten innehåller 1. ett domän tillsammans med symboliska regler, 2. individer såsom bevakar access mot domänen, samt 3. ett individ vilket kommer tillsammans enstaka fräsch emblem alternativt tankemönster liksom därefter domänen införlivar, varigenom domänen äger blivit enstaka färsk domän.
Kreativa människor, menar denne existerar orädda, fokuserade samt målmedvetna tillsammans sina idéer, samt beneath processen upplever dem ett depersonalisation samt dissociation.[2]
Den kreativa processen
[redigera | redigera wikitext]Under sent 1800-tal började vetenskapsman känna igen olika stadier inom den kreativa processen.[3]Hermann von Helmholtz, ett tysk naturforskare, delade in kreativitet inom tre stadier.
Dessa plats mättnad, ruvande samt uppenbarelse. Senare kom den amerikanske psykologen Jacob Getzels tillsammans enstaka modell tillsammans med fem olika stadier, dessa var: inledande insikten, mättnad, ruvande, aha-upplevelsen samt verifikation.[4] Efter detta äger detta kommit ännu mer undersökning samt studier liksom drar olika slutsatser, bland annat “Geneplore” modellen samt divergent tänkande.
Stadiet innan produktion då idéer utvecklas mot idé existerar enstaka kreativ process vilket existerar essentiell till för att behärska stärka alternativt utöka detta budskap en företag önskar förmedla.Ruvning
[redigera | redigera wikitext]Ruvning innebär en temporärt avbrott ifrån den kreativa processen likt är kapabel leda mot uppenbarelse.[5] Anledningen mot detta existerar för att man genom en avbrott förmå glömma vilseledande specifikation samt vid sålunda sätt får en klarare perspektiv vid processen.[6]
Kreativitet samt galenskap
[redigera | redigera wikitext]Det äger sedan antiken varit vanligt för att knyta kreativiteten mot galenskap, samt besitter ibland uttryckts såsom 'det galna geniet' alternativt 'den galna vetenskapsmannen'.
vetenskapsman nära Semmelweis högskola inom Budapest besitter hittat ett gen vilket både förmå yttra sig inom psykisk sjukdom (i synnerhet psykos) samt inom kreativitet. Hos dessa uppträder kreativiteten bland genbärare liksom även existerar lärda samt besitter upphöjd utbildning.[7]
Kreativitet samt intelligens
[redigera | redigera wikitext]Kreativitet besitter troligen inget direkt samband tillsammans logisk-matematisk intelligens.[8] andra personlighetsdrag såsom ofta finns hos kreativa människor existerar riskbenägenhet, en estetiskt sinne, självförtroende, samt enstaka förkärlek till komplexitet.
Viljan mot självförverkligande fungerar ofta motivatoriskt till kreativiteten.
Kreativitet samt lärande
[redigera | redigera wikitext]Kreativiteten existerar även nödvändig på grund av vår personliga tillväxt, för att behärska lära sig något nytt. inom universitetsvärlden äger krafter börjat för att förstå sig vid detta samt studera ämnet närmare.
Bland annat görs detta inom Södertörns akademi inom Huddinge var man anser för att kreativitet "är ett massiv samt nödvändig del" samt för att detta viktiga tillsammans med den kreativa processen existerar för att "man förändras samt förändrar".[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^Sven-Eric Liedman, inom skuggan från framtiden, 1997.
Stockholm: Bonnier.
- ^Mihaly Csikszentmihalyi, CREATIVITY Flow and the psychology of upptäckt and invention, Harper Perennial 1997
- ^Forskning.se, "Hur skapas kreativa idéer?"Arkiverad 29 femte månaden i året 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine., 2014-05-26
- ^Edelholm, Nirbheeti, Svensson, Malin, "en utredning från den Kreativa Processen", 2005, s.5-7
- ^Smith, Steven M, "Incubation", 2011
- ^Smith, Steven M, "Fixation, Incubation, and Insight in Memory and Creative Thinking", 1995
- ^Szabolcs Kéri, Genes for Psychosis and Creativity, Psychological Science 2009 Volume 20 Number 9
- ^Adrian Furnham, Personality and intelligence as predictors of creativity, Personality and Individual Differences Volume 45, Issue 7, November 2008, Pages 613-617
- ^Astrid Johansson, Man måste verkligen vilja ta in något nytt, DN,2011-12-05
- Amabile, Teresa, Creativity in Context, 1996.
- Robert J.
Sternberg, Handbook of creativity, 1999
- Henry Egidius, Psykologilexikon
- Astrid Johansson, Man måste verkligen vilja ta in något nytt, DN,2011-12-05