Varför växer min sträng av bananer upp
Banan
- För andra betydelser, titta Banan (olika betydelser).
Bananer alternativt dessertbananer existerar trivialnamn till ätliga bär[1] såsom härstammar ifrån stora blommande örter inom släktet Musa.[2] Frukterna förmå äga olika storlek, färg samt fasthet, dock existerar ofta långsmala samt krökta, tillsammans mjukt, stärkelserikt fruktkött såsom omsluts från en skal såsom förmå artikel gult, lila alternativt rött då frukten existerar mogen samt oftast grönt då den existerar omogen.
Frukterna växer inom klasar vilket hänger ifrån toppen från plantan. Merparten dessertbananer härstammar ifrån hybrider från flera olika arter ur banansläktet samt placeras därför vetenskapligt inom Musa Dessertbanan-Gruppen.
Historia samt etymologi
[redigera | redigera wikitext]Banan härstammar ifrån sydöstra Asien[3] samt plats känd inom Europa redan beneath antiken.
Den besitter senare införts mot Afrika samt framför allt mot Centralamerika, var den existerar både enstaka betydande matvara samt enstaka exportprodukt. termen banan kommer ifrån spanskans samt portugisiskans mening till banan, "banana", såsom inom sin tur troligen existerar lånat ifrån en tungomål inom Kongo-Kinshasa.[4]
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Släktet Musa beskrevs från Carl von Linné 1753.[5]Musa tillhör inom sin tur familjen Musaceae samt cirka 70 arter från banan erkänns från World Checklist of Selected Plant Families[5].
I land älskar oss för att förtära bananer.Flera från dessa producerar ätliga frukter, medan andra kultiveras vilket dekoration.[6]
Klassificeringen från odlade bananer besitter länge varit många omdiskuterad. Ursprungligen placerade Linné bananer inom numeriskt värde arter utifrån hur dem används likt mat: Musa sapientum till dessertbananer samt Musa paradisiaca på grund av kokbanan.
Utifrån detta struktur beskrevs ytterligare arter. inom enstaka serie studier såsom publicerades ifrån 1947 samt vidare visade Ernest Cheesman för att Linnés Musa sapientum samt Musa paradisiaca ej alls fanns arter utan kultivarer såsom båda härstammade ifrån dem numeriskt värde vilda frösättande arterna Musa acuminata (ädelbanan) samt Musa balbisiana (balbisbanan), liksom båda beskrivits från botanisten Luigi Aloysius Colla.[7] Cheesman rekommenderade därför för att man skulle lämna Linnés numeriskt värde taxon samt istället kategorisera bananer utifrån tre morfologiska distinkta grupper tillsammans med kultivarer: dem liksom inom inledande grabb uppvisar botaniska karaktärer tillhörande Musa balbisiana, dem vilket inom inledande grabb uppvisar botaniska karaktärer tillhörande Musa acuminata, samt dem likt inom inledande grabb uppvisar botaniska karaktärer tillhörande båda numeriskt värde.
1955 presenterade Norman Simmonds samt Ken fåraherde enstaka genombaseradnomenklatur. Detta struktur undanröjde nästan samtliga svårigheter samt oförenligheter inom dem tidigare klassificeringarna liksom baserades vid för att ge vetenskapliga namn mot odlade varieteter. Trots detta används ändå äldre vetenskapliga namn från vissa auktoriteter vilket skapar förvirring.[7][9]
De idag accepterade vetenskapliga namnen på grund av absoluta merparten från samtliga odlade bananer existerar Musa acuminataColla samt Musa balbisianaColla på grund av dem båda ursprungliga vilda arterna for samt Musa × paradisiacaL. på grund av hybrider från M.
Är ekobananer nyttigare än konventionellt odlade fulbananer?acuminata × M. balbisiana.[10]
Generellt följer modern sortering från banansorter Simmonds samt Shepherds struktur. Sorterna placeras inom grupper beroende vid antal kromosomer samt vilken art dem härstammar ifrån. Exempelvis placeras äppelbanan inom AAB-gruppen vilket visar för att den existerar enstaka triploid liksom härstammar ifrån både M.
acuminata (A) samt M. balbisiana (B). en annat modell existerar Kanariebanan likt placeras inom AAA-gruppen eftersom den existerar ett triploid liksom bara härstammar ifrån M. acuminata.
Dessa genomgrupper placeras inom sin tur inom sortgrupperna Musa Dessertbanan-Gruppen (banan/dessertbanan) samt Musa Kokbanan-Gruppen (kokbanan).[11]
Växtanatomi
[redigera | redigera wikitext]Bananfrukten existerar en små frukter från växter samt dem odlade sorterna innehåller inga frön utan bara svarta rudiment efter fröämnen.
detta finns dock arter likt innehåller svarta frön stora liksom pepparkorn inbäddade inom fruktköttet. Vissa bananer existerar sålunda att vara berusad eller övermättad från frön för att dem existerar svåra för att förtära. Bananer existerar femkantiga samt äger trerummiga små frukter från växter.
En betydande aspekt från för att kultivera bananträd innesluten existerar för att ge dem riktig förutsättningar.Fruktköttet existerar inom start fast samt rikt vid stärkelse, likt sedan omvandlas mot sötningsmedel samtidigt liksom bananen mjuknar.
Odling
[redigera | redigera wikitext]Bären växer inom tvåradiga klasar vid ett lager tillsammans med ibland upp mot 200 bananer samt kunna äga enstaka sammanlagd vikt vid upp mot 50 kg.
Stocken hänger lodrätt ner ifrån plantan tillsammans med den stora mörkröda bananblomman längst bort ner.
Odla bananer inomhus – enklare än ni tror.Blomman äger formen från enstaka väldig tulpanknopp. Innanför varenda kronblad finns anlag på grund av ett klase bananer. en kronblad inom taget öppnar sig samt exponerar den blivande klasen på grund av pollinering. Sedan faller kronbladet från, klasen börjar mogna medan blomman fortsätter för att växa neråt. vid därför sätt blir stocken allt längre samt fylls tillsammans allt fler bananklasar.
dem inledande bananerna vid stocken utvecklas dock inte någonsin mot färdiga bananer. Efter mognaden dör växtens ovanjordiska delar.
Bananskalet existerar detta yttre skalet vid bananen vilket omsluter bärets animalisk föda. Skalet existerar ifrån start grönt då örten existerar omogen, dock byter sedan färg mot citrongul, lila alternativt rött då den mognar samt blir brunt alternativt mörk då den blivit övermogen alternativt skalet skadas.
Bananerna skördas ofta då dem existerar gröna samt får eftermogna vid destinationsorten.
Bekämpningsmedel
[redigera | redigera wikitext]Användningen från medel mot skadedjur inom konventionell bananodling inom form eller gestalt från ofta stora monokulturella odlingar existerar grundlig samt stark, speciellt inom odlingar till export året runt samt utan cirkelrörelse från grödor.[12] Dessa odlingar existerar många utsatta på grund av skadedjur samt sjukdomar, bland annat på grund av svampsjukdomar liksom black sigatoka, likt frodas inom detta tropiska klimatet samt snabbt sprider sig inom monokulturer samt är kapabel minska skörden tillsammans med 35 mot 50 procent.[12] flera från dem medel mot skadedjur vilket används inom konventionell bananodling till deras effektivitet mot skadliga organismer inom bananodlingarna existerar många giftiga samt äger förbjudits inom vissa delar från världen, sedan deras skadliga effekter vid människor samt miljö blivit kända.
modell vid sådana medel mot skadedjur existerar mot modell parakvat samt karbofuran, såsom existerar förbjudna inom EU. Antalet olika medel mot skadedjur liksom används inom bananodlingen äger även ökat vid bas från ökad resistens hos svampar samt insekter.[13]
Till skadliga följder från överanvändning samt felaktig hantering från medel mot skadedjur inom konventionell bananodling hör i enlighet med FAO bland annat fara till arbetarnas välbefinnande, inklusive fara på grund av kronisk samt akut förgiftning, samt skadlig effekt vid omgivning samt miljö genom förorening från mark samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt negativ effekt vid djurlivet tillsammans bland annat reducerad biodiversitet samt fara till förgiftning från pollinatörer.[12]
För konsumenternas välbefinnande existerar detta främst detta ätliga fruktköttet likt existerar viktigt.
FAO anger överanvändning samt felaktig hantering från medel mot skadedjur vilket enstaka fara även till konsumenternas hälsa.[12] i enlighet med en test från nio sorters bananer vilket TestfaktaALS Global ett köpcenter eller butik i täby genomförde 2013, innehöll vanliga konventionellt odlade bananer flera gifter ifrån medel mot skadedjur inom fruktköttet.
Inget från gifterna överskred dock EU:s gränsvärden.[13] inom Testfaktas test plats detta endast ekologiska bananer såsom plats helt giftfria. Livsmedelsverkets stickprovskontroller inom grossistleden, utvärderar bota bananer inklusive skal. Åke geolog, professor inom miljökemi, finner detta många anmärkningsvärt för att Livsmedelsverket samt EU utvärderar samtliga frukter samt vegetabilier tillsammans skalet på.[13] dem medel mot skadedjur liksom finns inom banankött besitter nära djurförsök demonstrerat sig påverka levern samt inom en fall sköldkörteln.
Ur konsumentperspektiv behövs dock långt högre doser på grund av enstaka skadlig inflytande vid hälsan än vad vilket förmå fås genom normal konsumtion från konventionellt odlade bananer.[13] Mellan tid 2010 samt 2013 utförde Livsmedelsverket 173 kontroller samt från dessa fanns detta en test liksom överskred tillåtna gränsvärden.[13]
Svampmedlet imazalil existerar en från dem ämnen likt uppmätts inom bananer inom prover.
Vetenskapligt namn: Nyfikna radikaler: planta Typ: Perenn, släpande: Vanliga namn: Bananväxt, Banansträng, Bananväxt: Längd: ovan 34 tum: Bloom: Mitt vid våren.detta existerar listat vilket cancerframkallande från amerikanska EPA, dock ej från EU. Gränsvärdena inom EU innebär för att en små människor vid 10 kg förmå förtära upp mot 480 gram banankött (drygt fyra bananer) beneath enstaka dygn utan för att detta existerar farligt. Motsvarande på grund av enstaka individ vid 70 kg existerar 3,4 kg fruktkött alternativt 28 bananer vid 120 gram per dag.[13]
Certifiering
[redigera | redigera wikitext]Det finns idag flera miljömärkningar samt andra certifieringar på grund av bananer vilket säljs till export mot konsumenter, då efterfrågan vid mindre besprutade bananer samt mer ekologisk odling, samt förbättrad arbetsvillkor på grund av arbetarna vid bananodlingarna ökar.
modell vid märkningar existerar KRAV, EU:s ekologisk certifiering, Fairtrade samt Rainforest Alliance. varenda märkning besitter sina egna kriterier på grund av vilka krav vid miljö samt alternativt arbetsvillkor vilket odlingen skall uppfylla på grund av för att bananerna skall ett fåtal säljas tillsammans med märkningen.
Export samt import
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 1960-talet transporterades bananer likt bota stockar tillsammans med speciella bananbåtar.
nära ankomst mot importlandet plats bananerna ännu gröna, samt därefter mognades dem inom särskilda bananmogningsrum. Hanteringen tillsammans dem tunga stockarna plats besvärlig samt hälsofarlig. ett samt ytterligare ovälkommen gäst, liksom spindlar samt insekter, kunde följa tillsammans bananstocken. Idag packas bananhänder inom kartonger direkt vid plantagen, samt samtliga tunga lyft utförs från lyftkranar samt truckar.[källa behövs]
Första kända importen från färska bananer inom land gjordes från den framgångsrike grosshandlaren Friedrich Mühlenbock inom götet.
denne inriktade sig vid ätbar del samt grönt.
Bären växer inom tvåradiga klasar vid ett lager tillsammans ibland upp mot 200 bananer samt kunna äga enstaka sammanlagd vikt vid upp mot 50 kg.Den 14 juni 1869 annonserar denne på grund av inledande gången inom Göteborgs Handels- samt Sjöfartstidning angående ”Vestindiska Bananas, Apelsiner, Aprikoser mm”. han säljer frukten inom sin frukt-exposition inom butiken inom ”Musei Byggnad”, detta önskar yttra före detta Ostindiska huset vid Norra Hamngatan, likt för tillfället existerar relaterat till göteborg Stadsmuseum.[15] ursprunglig inom start vid 1900-talet blev detta dock vanligt tillsammans bananförsäljning inom Nordeuropa.[16]
EU besitter höga tullavgifter vid bananimporten ifrån Syd- samt Centralamerika.
Länderna Ecuador, Colombia, revben Rica, Guatemala, Honduras samt Panama står på grund av ungefär 80 andel från dem bananer likt konsumeras inom EU-länderna.[källa behövs] EU kritiseras starkt sedan 1990-talet från bland andra USA (som existerar hemvist på grund av exempelvis Chiquita) till för att snedvridakonkurrensen genom dem extra fördelaktiga tullvillkor vilket ges mot en tiotal AVS-länder (länder inom Afrika, Västindien samt Stilla havet).[källa behövs] 1997 dömdes EU:s bananreglering ut från WTO:s överprövningsorgan, samt USA införde en tag strafftullar mot EU såsom motåtgärder då EU ej anpassade sig efter WTO:s beslut.
2001 kom EU överens tillsammans med USA samt Ecuador för att enstaka gemensam tullnivå till samtliga länder skulle införas senast den 1 januari 2006.[källa behövs]
Enligt Naturskyddsföreningen äts mer än 100 bananer per individ per kalenderår inom landet (publicerat 2021).[17]