Vad är kompetens barn affektiv

Föräldrakurser inom lågaffektivt bemötande är kapabel öka föräldrarnas upplevelse från övervakning inom föräldraskapet. dem förmå även öka förståelsen till barnet samt minska föräldrars upplevelse från för att barnets utagerande beteende existerar en bekymmer.

detta visar enstaka undersökning nära Psykologenheten på grund av föräldraskap samt små barns välbefinnande inom götet samt den ligger mot bas till en specialistarbete från psykologen Linda Knuts.

Psykologer inom mödrahälsovård (MHV) samt barnhälsovård (BHV) inom Västra Götalandsregionen besitter inom uppgift för att främja psykisk välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa hos unge.

detta bör göras genom tidiga samt korta insatser mot blivande föräldrar samt unge inom förskoleålder. Relativt flera från dem föräldrar likt söker stöd inom psykologverksamheten utför detta tillsammans anledning från detta likt brukar kategoriseras samt benämnas likt utagerande beteenden beteendeproblem alternativt problemskapande beteenden. Hos små unge yttrar sig liknande beteenden genom exempelvis relaterade till känslor låsningar eruption samt kraftig trots.

Barn liksom uppvisar problemskapande beteenden tidigt inom existensen löper förhöjd fara för att drabbas från svår samt långvarig problematik även senare inom existensen [1].

detta existerar många viktigt för att Psykologenheten besitter ett anpassad bidrag för att tillhandahålla dessa familjer. Särskilt viktigt till förståelsen från problemskapande beteenden hos unge existerar förmågan mot affektreglering [2,3,4]. Tidiga brister inom denna förmåga korrelerar tillsammans med både externaliserade samt internaliserade psykiska bekymmer senare inom existensen [5].

Utvecklingen från affektreglering sker kraftigt beneath förskoleåren samt påverkas från enstaka rad olika faktorer, mot modell temperament exekutiva förmågor [6] samt förälderns förmåga för att hjälpa barnet för att reglera sina affekter [7]. Interventioner liksom inriktas vid för att utveckla den emotionella kommunikationen mellan mamma/pappa samt ungar, samt vid för att öka barnets förutsättningar för att förbättra förmågan mot affektreglering, besitter demonstrerat sig minska barnets beteendeproblem [8,9].

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande tar sin utgångspunkt inom just affektregleringens innebörd på grund av problemskapande beteenden, var problembeteenden ses vilket formulering på grund av upphöjd affektnivå samt förlorad självkontroll.

Detta förstås inom sin tur utifrån bristande förmågor (exempelvis affektreglering) hos barnet samt till höga alternativt felaktigt ställda krav ifrån omgivningen. tillsammans med denna utgångspunkt ligger fokus inom lågaffektivt bemötande vid för att hjälpa barnet för att hålla nere alternativt erhålla ner affektnivån samt för att behålla alternativt återfå självkontrollen.

detta sker genom för att bemötande miljö, kravnivå samt hjälp anpassas efter barnets specifika förmågor samt behov [10,11,12,13].

Syftet tillsammans med lågaffektivt bemötande existerar ej huvudsakligen för att förändra barnets beteende utan för att vid en konstruktivt sätt bemöta hantera samt förebygga problembeteenden. Målet existerar för att minska intensiteten från detta problematiska beteendet samt minska negativa konsekvenser.

vid således sätt skapas sålunda goda förutsättningar vilket möjligt på grund av barnet för att må god samt utvecklas inom enstaka positiv riktning [14].

Föräldrakurs inom lågaffektivt bemötande

Under 2017 utvecklade Psykologenheten till föräldraskap samt små barns välbefinnande (tidigare Psykologenheten på grund av mödra- samt barnhälsovård) inom götet ett föräldrakurs inom lågaffektivt bemötande.

detta skedde efter för att enstaka samling psykologer inom verksamheten upplevt för att insatserna liksom erbjöds familjer vilket sökte stöd utifrån problemskapande beteenden ej plats tillräckligt anpassade efter målgruppen. Upplevelsen fanns för att insatserna inom på grund av massiv utsträckning utgick ifrån en dikotomt tänkande. Fokus riskerade för att hamna vid antingen arv alternativt miljö, ungar alternativt mamma/pappa samt tillsammans med antingen utvecklingsbedömning alternativt allmänt föräldrastöd såsom bidrag.

Detta existerar problematiskt inom synnerhet då detta gäller små människor tillsammans med problemskapande beteenden var detta ofta föreligger både ett klar medfödd regleringssvårighet hos barnet samt negativa samspelsspiraler tillsammans omgivningen [7].

Med fokus vid dem negativa samspelsspiralerna samt barnets problematiska beteenden samt emotionsreglering bör föräldrakursen tillhandahålla enstaka tidig preventiv bidrag liksom tar båda delar inom beaktande.

Innehållet inom föräldrakursen existerar huvudsakligen baserat vid Bo Hejlskov Elvéns (med fleras) skrivna verk angående lågaffektivt bemötande [10,12,13]. Den existerar fördelad vid fyra tillfällen var fjärde tillfället existerar enstaka uppföljning efter fyra veckor.

Många fördelar tillsammans gruppformat

Det beslutades för att interventionen skulle ges inom samling.

detta gjordes dels till för att effektivisera verksamhetens insatser, dels på grund av för att tillhandahålla enstaka chans på grund av föräldrarna för att ett fåtal dela sina erfarenheter samt eftertankar tillsammans andra föräldrar inom liknande situation. vid således sätt är kapabel dem uppleva sig mindre utan sällskap angående sina intryck samt ett fåtal stöd från gruppen.

Gruppformatet förmå ge osäkra föräldrar stöd inom för att återfå kontrollen ovan sin situation samt stärka sin kompetens samt självkänsla likt mamma/pappa vilket medför förbättrad förutsättningar på grund av positiva föräldrabeteenden [15,16].

Med utgångspunkt ifrån den neuropsykologiska förståelseramen kring lågaffektivt bemötande skulle barnet, på grund av för att föräldern skulle erbjudas interventionen, bedömas äga svårigheter såsom en extra utmanande temperament alternativt något som är svårt att hantera eller övervinna tillsammans med affektreglering.

Familjer tillsammans problematik liksom huvudsakligen bedömdes handla ifall annat mot modell anknytningsproblematik alternativt social problematik skulle erbjudas ytterligare lämplig intervention.

Utvärderades inom studie

Föräldrakursen Lågaffektivt bemötande utvärderades mellan våren 2018 samt våren 2019 likt sektion från enhetens verksamhetsutveckling, samt vilket underlag på grund av en specialistarbete (Lågaffektivt bemötande – bedömning från enstaka föräldrakurs inom Psykologenheten på grund av mödra- samt barnhälsovård).

Syftet tillsammans med studien/specialistarbetet plats för att undersöka vilken effekt en deltagande inom föräldrakursen ägde vid förälderns upplevelse, deras medvetande till barnets problemskapande beteenden samt förmåga för att hantera dessa. Även omfattningen från barnets problemskapande beteenden undersöktes. Målet plats för att erhålla en förbättrad underlag till för att värdera angående interventionen existerar enstaka lämplig preventiv intervention för att tillhandahålla inom Psykologenheten på grund av mödra- samt barnhälsovård.

Studien existerar inom huvudsak ett kvantitativ utfallsstudie utan jämförelsegrupp.

Förändringar inom förälderns upplevelse, medvetande samt förmåga för att hantera sitt barns problemskapande beteenden undersöktes genom för- samt eftermätning tillsammans med numeriskt värde utvalda enkät (Parental Locus of Control scale samt Eyberg Child Behavior Inventory Short Form) [17,18]. Fokus nedsänkt vid förälderns äventyr från övervakning inom föräldraskapet, förälderns upplevelse från barnets utagerande beteenden vilket en bekymmer samt omfattningen från barnets utagerande beteenden.

Föräldrarna fick även fyllning inom ett kursutvärdering nära sista tillfället. Frågorna handlade angående hur föräldern upplevde för att interventionen ägde påverkat förståelsen till barnet, trygghet/kompetens inom föräldraskapet samt positiva stunder inom relationen tillsammans barnet, hur nöjda dem plats tillsammans med föräldrakursen samt hur dem upplevde föräldrakursens användbarhet inom vardagen.

detta fanns även chans till föräldern för att lämna kommentarer efter varenda fråga. enstaka deduktiv utvärdering gjordes sedan från dessa kommentarer.

Utvärderingen baseras vid 15 genomförda grupper inom Psykologenheten till mödra- samt barnhälsovård inom Västra Götalandsregionen. Antalet föräldrar såsom tackade ja mot kursen plats 121.

från dessa valde 85 föräldrar för att delta inom studien samt 26 från dem plats föräldrapar. på grund av för att underlätta analyserna samt undvika beroende inom uppgifter valdes enstaka mamma/pappa per unge vilket resulterade inom en underlag vid 59 föräldrar. Projektet existerar ej etikprövat. Samtliga deltagare vilket deltog inom studien gav sitt informerade samtycke samt Psykologförbundets yrkesetiska principer plats vägledande inom utformandet från studien.

Resultat

Sammanfattningsvis ägde föräldrarnas upplevelse från övervakning inom föräldraskapet ökat tillsammans med massiv effektstorlek efter deltagande inom föräldrakursen.

Förälderns upplevelse från barnets utagerande beteenden likt en bekymmer ägde samtidigt minskat tillsammans måttlig effektstorlek. Förälderns skattning från förekomsten/omfattningen från barnets utagerande beteenden ägde minskat tillsammans med små effektstorlek.

Samtliga föräldrar såsom besvarade kursutvärderingen upplevde för att kursen ägde gett dem ökad medvetande till barnet.

inom kommentarerna framträdde äventyr från både ökad förståelse, medvetande samt förståelse. Samtliga föräldrar upplevde ett ökad säkerhet samt kompetens inom föräldraskapet, tillsammans med fler samt förbättrad verktyg för att hantera konfliktsituationer. Nästan varenda upplevde för att positiva stunder tillsammans med barnet ägde ökat.

Samtliga upplevde för att dem ägde haft användning från kursen inom sin dagligt liv samt inom relation mot barnet samt skulle rekommendera kursen mot andra föräldrar.

Diskussion

Barn tillsammans problemskapande beteenden äger ofta särskilda utmaningar inom sitt operativ, såsom svårigheter tillsammans med affektreglering [24] samt irritabelt temperament [1].

Vad existerar affektiv brist?

dem behöver ytterligare många hjälp från sin omgivning till för att den egna sårbarheten ej bör bli övermäktig alternativt utvecklas mot beteendeproblem. dem på denna plats barnen blir även mer påverkade från sin omgivning än andra ungar vilket innebär för att dem både existerar mer utsatta på grund av negativa föräldrabeteenden samt drar mer fördel från positiva föräldrabeteenden [19].

Även föräldrarna mot dessa ungar existerar enstaka samling liksom behöver uppmärksammas då dem löper ökad fara på grund av föräldrastress samt minskad upplevelse från övervakning samt kompetens inom föräldraskapet [15].

detta ökar risken på grund av negativa föräldrabeteenden, såsom bristande lyhördhet hotfullhet samt bristande psykologisk övervakning [16]. detta skapas ofta negativa samspelsspiraler runt ungar tillsammans problemskapande beteenden, var barnets sårbarhet samt förälderns negativa reaktioner förstärker varandra inom enstaka interaktion.

detta existerar därför från massiv vikt hur omgivningen lyckas möta dem denna plats barnen. Bemötande agerar troligen enstaka roll till vilken konsekvens såsom barnets utmaningar kommer för att äga vid den fortsatta utvecklingen [15].

Att föräldrar mot unge tillsammans problemskapande beteenden tidigt får hjälp för att avbryta negativa samspelsspiraler samt optimera matchningen mellan barnets temperamentsdrag/förmågor samt förälderns respons [20] kunna existera kritisk på grund av dessa barns fortsatta tillväxt.

Syftet tillsammans lågaffektivt bemötande existerar ej huvudsakligen för att förändra barnets beteende utan för att vid en konstruktivt sätt bemöta hantera samt förebygga problembeteenden.

ett tidig bidrag inom barnhälsovården framstår således liksom enstaka god investering.

Studiens effekt pekar vid för att föräldrakursen Lågaffektivt bemötande tillsammans sina relativt erhålla tillfällen samt korta tidsspann [21] är kapabel existera ett lämplig preventiv intervention till målgruppen. Resultaten visar för att föräldrar vilket deltagit inom kursen överlag fanns nöjda tillsammans föräldrakursen samt upplevde den likt användbar inom vardagen.

Främst framkom positiva förändringar avseende förälderns upplevelse från barnets beteendeproblem samt personlig förmåga för att hantera dessa. Viss förändring observerades även gällande omfattningen från barnets problemskapande beteenden, även angående detta ej plats detta huvudsakliga syftet tillsammans interventionen.

Slutord

Föräldrakursen Lågaffektivt bemötande bedöms behärska äga enstaka nödvändig område inom Psykologenheten på grund av mödra- samt barnhälsovård samt motsvarande verksamheter liksom möter föräldrar liksom söker tillsammans med anledning från problemskapande beteenden hos sitt små människor inom förskoleålder.

Syftet tillsammans interventionen existerar för att tidigt utveckla förutsättningarna på grund av ungar liksom befinner sig inom ett riskzon på grund av långvarig utagerande problematik [22].

Ytterligare studier tillsammans randomisering samt kontrollgrupp behövs på grund av för att klargöra kursens faktiska konsekvens vid mamma/pappa unge samt relationen dem emellan.

enstaka långtidsuppföljning existerar nödvändigt till för att behärska uttala sig mer angående effekterna vid utdragen sikt. detta ägde även varit värdefullt för att undersöka angående detta finns något samband mellan förändringar inom upplevd föräldrakontroll, upplevelsen från barnets beteenden liksom en bekymmer samt omfattningen från barnets problemskapande beteenden.

för att mer detaljerad undersöka vilken publik likt existerar bäst hjälpt från interventionen, exempelvis avseende ålder vid barnet samt problembeskrivning, vore även värdefullt.

Linda Knuts, mentalvårdare, expert inom psykologisk behandling/psykoterapi

 

 

 

 

Referenser (Fullständig referenslista)

1.

Rätt mot effekt samt delaktighet utifrån ålder samt mognad.

Stringaris A & Goodman R. Three dimensions of oppositionality in youth. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 2009;50, 216-23.

2. Beauchaine TP, Gatzke-Kopp L & Mead HK. (2005). Polyvagal Theory and developmental

psychopathology: Emotion dysregulation and conduct problems from preschool to adolescence.

Biological psychology, 2005;75, 174-84.

3.

Eisenberg N, Gershoff, ET, Fabes RA, et al. Mother’s emotional expressivity and children’s

behavior problems and social competence: Mediation through children’s

regulation. Developmental Psychology, 2001;37, 475–90.

4. Herman AM, Critchley D & Duka T. The role of emotions and physiological arousal in

modulating impulsive behaviour.

Biological psychology, 2018;133, 30-43.

5. Aldao A, Gee D, dem Los Reyes, A, et al. Emotion regulation as a

transdiagnostic factor in the development of internalizing and externalizing

psychopathology: Current and future directions. Development and Psychopathology,

2016;28, 927-46.

6. Bridgett DJ, Oddi, KB, Laake LM, et al.

Integrating and differentiating aspects of self-

regulation: Effortful control, executive functioning, and links to negativ affectivity. Emotion,

2013;13, 47–63.

7. Kiel EJ & Kalomiris AE. Current themes in understanding children´s emotions

regulation as developing from within the parent-child relationship. Current Opinion in

Psychology, 2015;3, 11-16.

8.

Bariola E, Gullone E & Hughes EK. Child and Adolescent Emotion Regulation: The

Role of Parental Emotion Regulation and Expression. Clinical Child and Family

Psychology Review, 2011;14, 198.

9.

När en unge existerar inom affekt gäller detta för att minska stressen samt frustrationen sålunda snabbt liksom möjligt.

Meuwissen A. How Do Parents Affect Preschoolers’ Self-Regulation? Establishing the Role of

Autonomy Supportive Parenting.

social kompetens skedde mot bakgrund både från situationen samt från detta individuella ungar likt uppvisade en beteende.

Retrieved from the University of Minnesota Digital

Conservancy, 2017.

10. Hejlskov-Elvén, B. Problemskapande beteende nära utvecklingsmässiga funktionshinder.

Lund: Studentlitteratur, 2009.

11. Hejlskov-Elvén, B., & Kosner, A. (2017). införande mot lågaffektivt bemötande. inom A.C.

Havelius (red.), Lågaffektivt bemötande, s.

47–66. Lund: Studentlitteratur.

12. Hejlskov-Elvén B, Veje H & Beier H. Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

och psykisk sårbarhet: ifall olik ungar. Lund: Studentlitteratur, 2012.

13. Hejlskov-Elvén B & Wiman T. små människor likt bråkar. för att hantera känslostarka unge i

vardagen. Stockholm: Natur & tradition, 2015.

14. McDonnell A & Anker R.

Behaviour Management Versus Behaviour Change: A

Useful Distinction? The British Journal of Development Disabilities, 2009;55, 157-67.

15. Kiff CJ, Lengua LJ & Zalewski M. natur and Nurturing: Parenting in the Context of

Child Temperament. Clinical Child and Family Psychology Review, 2011;14, 251-301.

16.

Rueger SY, Katz RL, Risser HJ, et al. Relations Between Parental Affect and

Parenting Behaviors: A Meta-Analytic Review. Parenting, 2011;11, 1-33.

17. Campis L K, Lyman R D & Prentice-Dunn S. The parental locus of control scale: Development and validation. Journal of Clinical Child Psychology, 1986;15, 260–7.

18. Eyberg S & Pincus D. ECBI. Eyberg Child Behavior Inventory and SESBI-R.

Sutter-Eyberg

Student Behavior Inventory-Revised. Professional Manual. Florida: PAR, 1999.

19. Slagt M, Dubas JS, Deković M, et al. Differences in sensitivity to parenting

depending on child temperament: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 2016;142,

1068–110.

20. Broberg A, Almqvist K, Risholm-Mothander P, et al.

Klinisk barnpsykologi. tillväxt på

avvägar (2:a upplagan).

Att jobba lågaffektivt handlar angående för att bemöta upphöjd affekt tillsammans nedsänkt affekt, för att ej utföra situationen värre.

Stockholm: Natur & tradition, 2015.

21. Axberg U. Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour

problems. Opublicerad doktorsavhandling, relaterat till göteborg universitet: Psykologiska institutionen,

Göteborg, 2007.

22. Webster-Stratton C & Taylor T. Nipping Early fara Factors in the Bud: Preventing

Substance Abuse, Delinquency, and Violence in Adolescence Through Interventions

Targeted at ung Children (0–8 Years).

Prevention Science, 2001;2, 165–92.