Vad händer vid en tsunami
Tsunami
- För andra betydelser, titta Tsunami (olika betydelser).
En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, existerar ett typ från vattenvåg likt uppkommer nära enstaka vertikal förskjutning från stora vattenmassor, inom dem flesta fall vid bas från seismisk handling vid havsbottnen.
detta beror vid rörelser inom marken.
Tsunamier är kapabel uppkomma genom för att jordskorpan beneath havet rör sig sålunda för att vattnet ovanför trycks upp alternativt "faller ned". ett från dem processer vilket åstadkommer liknande rörelser existerar jordbävningar orsakade från plattektonik, särskilt då ett skiva trycks in beneath enstaka ytterligare skiva.
då vattnet efter förflyttningen bör återta sitt jämviktsläge beneath effekt från gravitationen bildas enstaka våg tillsammans med många stort energiinnehåll genom den stora vattenmassa likt satts inom rörelse. Vågen rör sig liksom ett longitudinell våg, detta önskar yttra för att mot skillnad ifrån oceanvågor förflyttas vattnet inom all oceanen ner mot bottnen vilket täcker den enorma energin inom vågen ute vid öppet ocean.
då vattnet blir grundare kommer energin inom vågen för att tvinga havsnivån för att höjas då detta strömmande vattnet ej besitter någon annanstans för att ta vägen. Fasen existerar sådan för att vågfronten ständigt består från enstaka mindre ravin. Havsnivån kommer alltså inledningsvis för att sjunka undan samt sedan höjas ännu kraftigare.
På djupt dricksvatten, ute ovan oceanerna, är kapabel enstaka massiv tsunami örtinfusion sig såsom enstaka enkel vågskvalp vid ytan. dock den vattenmängd såsom förskjuts ifrån botten vid möjligen 5000 meters djup samt upp mot ytan är kapabel likväl artikel ofantlig. samt ju grundare en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig den lodräta vågen kommer in ovan, desto högre blir vågen.
Detta mot skillnad ifrån dem vågor vilket uppkommer nära kraftiga oväder samt orkaner, dessa berör endast ytskiktet, samt vattnet rör sig endast "uppåt samt nedåt".
När vulkankratrar beneath havet faller samman samt då jordbävningar förekommer beneath havet åtföljs detta ofta från stora jordskred. då sediment samt berg rör sig nedför branta sluttningar vid bottnen kunna detta inverka kraftigt vid detta dricksvatten liksom finns rakt ovanför.
vid identisk sätt förmå våldsamma vulkanutbrott lyfta upp stora vattenmassor, sålunda för att tsunamier bildas.
Stora tsunamis beror vid för att ett sektion från jordbävningens energi samt lodräta rörelse överförs mot ovanliggande vattenmassa, således för att vattenytan buktar uppåt.andra orsaker existerar för att ämne faller ned inom havet ifrån rymden alternativt brant sluttande stränder. Även provsprängningar tillsammans atombomber beneath havsytan förmå ge upphov mot jättevågor, vilket mot modell nära Bikiniatollen.
Våghöjd samt våglängd samt hastighet
[redigera | redigera wikitext]Våghöjd samt våglängd
[redigera | redigera wikitext]En tsunami äger ett många utdragen våglängd, ofta ovan 100 km.
Detta beror vid för att ett massiv sektion från havsbottnen ändrar bostadsort vid sig beneath jordbävningar.
En tsunami existerar ett våg vilket bildas inom havet från enstaka jordbävning vid havsbottnen.då vågen når grundare dricksvatten kommer inledningsvis enstaka kraftfull ström utåt för att sänka havsnivån vid bara några minuter. angående stranden existerar många långgrund kommer man behärska titta då den utgående strömmen övervinns från den många starkare inåtgående strömmen, såsom existerar huvudvågen. Då bildas enstaka enorm rum vågfront, vilket förmå bli ett många tiotals meter upphöjd skummande skiljevägg.
Den kunna bestå från flera fronter, eftersom jordbävningens skakningar ofta existerar många oregelbundna.
En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad tsunamis, existerar enstaka typ från vattenvåg såsom uppkommer nära ett vertikal förskjutning från stora vattenmassor, inom dem flesta fall vid bas från seismisk handling vid havsbottnen.angående stranden ej existerar långgrund alternativt ifall man befinner sig vid enstaka ö kommer man ej alls för att märka från fenomenet samt får nästan ingen visuell varning förutom då havet drar sig tillbaka.
Tsunamin kommer sedan vid bara några minuter för att höja havsnivån. ett enormt kraftig ström kommer då för att bildas.
ett tsunamis snabba havsnivåhöjning orsakar katastrofala skador vid låglänta kustområden. angående enstaka 10 meter tsunami träffar mot kommer allt liksom ligger mindre än 10 meter ovan havsnivån svämmas ovan nära landremsa vid havet. Den kraftiga strömmen ifrån enstaka 10 meters tsunami sliter loss samtliga mindre tåliga byggnader likt lagerlokaler samt mindre hyreshus.
samtliga båtar slits loss ifrån sina förtöjningar, även stora fraktfartyg. ett 1 meter upphöjd tsunami är kapabel förstöra småbåtshamnar då flera båtar kommer för att slitas loss inom den kraftiga strömmen.
Fashastighet[1]
[redigera | redigera wikitext]En tsunamivåg kallas inom flödesdynamik till barotrop våg samt dess propagationshastighet (fashastighet) förmå därför uppskattas tillsammans dem därför kallade Shallow-waterekvationerna vilka kunna härleds ifrån Navier-Stokes ekvationer.
Shallow-waterekvationerna ger ett tämligen god uppskattning från fashastigheten eftersom havets horisontella utsträckning existerar många större än djupets. Fashastigheten till enstaka barotrop våg ges från
- ,
där c existerar fashastigheten, g existerar tyngdaccelerationen samt H existerar djupet.
En område tsunami besitter enstaka förstörelseradie vid upp mot 100 kilometer samt orsakas vanligtvis från jordskred, bergras alternativt iskalvning.tillsammans med insatta värden, g 10 m/s² samt H 4000 m erhålls ett fashastighet vid 200 m/s alternativt 720 km/h. Hastigheten existerar alltså enbart beroende från havsdjupet vilket medför för att den vid vissa platser förmå bli ännu högre, ända upp mot 1000 km/h. Viktigt för att notera existerar för att vågen enbart äger denna många höga hastighet inom detta fria havet dock för att den bromsas upp kraftigt då den kommer närmare nation samtidigt vilket amplituden växer.
Vågens energi existerar därför ungefär konstant sålunda länge den befinner sig vid havet dock reducerar vid bas från friktion nära nation.
Orsaker mot tsunamier
[redigera | redigera wikitext]Jordskalv
[redigera | redigera wikitext]Seismisk handling existerar den vanligaste orsaken mot tsunamier.
beneath dem senaste 2000 år besitter 82,3 %[2] från samtliga tsunamier inom Stilla havet bildats ur en jordskalv. Däremot existerar detta långt ifrån varenda jordskalv likt ger upphov mot tsunamier.[2] på grund av stora tsunami orsakade från underjordisk handling blir effekten vid många långgrunda strandlinjer samt långa låga landpartier förödande genom dem enorma vattenmassor likt den långvågiga vågfronten innehåller.
Effekten blir ett fram samt återvändande höjning från havsytan vilket förmå uppgå mot flera tiotal meter ovan en stort vattenområde. varenda gång vattenytan ökar sig kunna nära enstaka ofördelaktig bottenform även enormt höga vågor utbildas liksom bryter mot stranden vilket dock besitter den fördelen för att ge enstaka snabbare reduktion från vattenmassornas energiinnehåll.
Vattennivåändringarna avtar ursprunglig då vattenmassans energiinnehåll helt besitter förbrukats inom viskös friktion samt vågbrytande förluster mot strandlinjen. Ute mot havs vid stort vattendjup existerar ett sådan tsunami knappt märkbar. tillsammans med sofistikerad teknik är kapabel tsunamier såsom uppkommit ute mot havs genom skalv vid botten av havet registreras från tsunamivarningssystem vilket bland annat mäter havsnivån inom förhållande mot botten av havet.
Beroende vid avståndet ifrån jordskalvet mot nation, är kapabel dessa struktur ge ett varning flera timmar innan den inledande tsunamivågen når nation.
Tsunami orsakar endast stora skador lokalt då vågen snabbt tappar sin energi då den sprider sig ovan ett ocean.
enstaka massiv jordbävning utanför Japans kust kommer därför existera många mindre då den når Hawaii alternativt till den delen USA:s västkust. då tillryggalagda avståndet ifrån epicentrum dubblas halveras vågens lokala energi då den sprider ut sig likt ett cirkel sett uppifrån. Tsunamivågor likt bildas nära dem kraftigaste jordbävningarna nära subduktionszoner, benämnda Mega-thrust-jordbävningar besitter dock potential för att orsaka enorm förödelse hundratals mil ifrån jordbävningens epicentrum vilket klart visades nära Jordbävningen inom från indien oceanen 2004.
enstaka tsunami inom sådan skal kallas teletsunami.
Dessa jättevågor besitter omtalats inom litteraturen sedan länge samt sagor berättar angående hur skepp förliser vid bas från jättevågor, tsunami. detta existerar dock endast vid stränder samt ytlig vätska vilket tsunamier orsakar skada.
Så långt borta vilket inom Australien samt Japan krossade den enorma vågen hamnar samt fartyg.Europa drabbades från tsunamikatastrofer 1755, då totalt 60 000 omkom samt staden Lissabon förstördes[3], ett incident såsom diskuterades många inom tidens litteratur, samt 1908 inom Messinasundet (mer än 100 000 döda).
Jordbävningen inom från indien oceanen 2004 den 26 månad skapade enstaka tsunami liksom orsakade förödelse längs Indonesiens, Thailands, Myanmars, Indiens, Somalias samt Sri Lankas kuster.
Vågen dödade hundratusentals människor, varav flera turister vilket befann sig vid stränderna. dem flesta från stränderna drabbades flera timmar efter för att jordbävningen skett. Tsunamin fanns vilket värst inom land var havsnivån höjdes 10 meter samt orsakade total förödelse längs detta låglänta kustområdet inom Aceh-provinsen. en varningssystem till tsunamier håller vid för att byggas upp inom området.
Jordbävningen nära Tohoku 2011 den 11 mars skapade enstaka tsunami vilket slog mot mot Japans östkust. nära jordbävningen sänktes landremsa vid havet tillsammans upp mot 1,2 meter var tsunamin slog mot vilket förvärrade skadorna. Vågen slog mot 20–30 min efter jordbävningen tillsammans enstaka höjd från uppemot 30 meter inom kuststaden Ōfunato[4].
då tsunamin nådde Kalifornien vid andra sidan Stilla havet plats höjden endast drygt 1,5 meter.
Vulkanism
[redigera | redigera wikitext]Vulkanutbrott står till 4,6 % från dem tsunamier såsom bildas, samt 9,1 % från dödsfallen[2]. detta finns flera olika sätt såsom vulkanutbrott förmå utlösa tsunamier.
Dessa existerar vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden, undervattensexplosioner, sammanbrott samt bildande från ett caldera, jordskred, laviner från varm berg, lahar, atmosfäriska tryckvågor samt lava. Bland dessa står vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden samt undervattensexplosioner på grund av 61 % från dem vulkanutlösta tsunamierna.
Nu befarar man för att enstaka vulkan vid Kanarieöarna – Cumbre Vieja vid La Palma – är kapabel orsaka ett "megatsunami". angående ett bergvägg nära vulkanen faller inom vattnet inom en stycke bildas i enlighet med vissa vetenskapsman ett våg såsom existerar ovan 25–30 meter upphöjd. Vågen skulle behärska utföra stora skador lokalt.
Jordskred
[redigera | redigera wikitext]Den 9 juli1958 inträffade enstaka katastrof inom Lituya Bay inom södra Alaska.
enstaka jordbävning utlöste en jordskred var 30,5 miljoner m3 berg föll 600–900 meter ned inom vattnet. Händelsen äger skapat ett 524 meter upphöjd "megatsunami". detta undanträngda vattnet kastades upp 500 meter längs enstaka många något som ligger nära eller är i närheten klippsluttning.
Vad existerar ett tsunami?Detta äger sedan misstolkats från populärvetenskap vilket för att enstaka 500 meter upphöjd tsunami bildades.
Kometer samt asteroider
[redigera | redigera wikitext]Tsunamier förmå även utlösas från nedfallande kometer alternativt asteroider, då skulle dem dock oftast bli sålunda stora för att dem istället kallas till iminamis (megatsunamier).
Statistiskt sett bör 70 % från inkommande utomjordiska kroppar slå ned inom havet. en många stort nedslag skulle behärska producera ett många massiv tsunami. Tsunamins förstörelse skulle dock artikel betydelselös inom jämförelse tillsammans övrig förstörelse ett massiv asteroid skulle orsaka nära nedslag.[källa behövs]
Tsunamier vilket dödat flera människor
[redigera | redigera wikitext]| År | Datum | Plats | Antal döda | Högsta våghöjd | Orsak mot tsunami | Referens |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2004 | 26 månad | Indonesien, från indien oceanen | 227 898 | ca 10 m (Indonesien), 6 m (Thailand) | Jordbävning M 9.1 | [3] |
| 1755 | 1 november | Lissabon, Portugal | 60 000 | Jordbävning M 8.5 | [3] | |
| 1782 | 22 femte månaden i året | Taiwan | 50 000 | [5] | ||
| 1883 | 27 augusti | Krakatau, Indonesien | 36 417 | Vulkanutbrott | [5][3] | |
| 1498 | 20 september | Enshunada, Japan | 31 000 | Jordbävning M 8.3 | [3] | |
| 1707 | 28 oktober | Nankaido, Japan | 30 000 | Jordbävning M 8.4 | [3] | |
| 1896 | 15 juni | Sanriku, Japan | 27 122 | Jordbävning M 7.6 | [3] | |
| 1868 | 13 augusti | Chile, Japan | 25 000 | Jordbävning M 8.5 | [3] | |
| 1976 | 4 månad | Guatemala | 22 778 | [5] | ||
| 2011 | 11 mars | Japan, Stilla havet | 18 526 | ca 12 m | Jordbävning M 8.9-9.1 | [5] |
| 1746 | 29 oktober | Lima, Peru | 18 000 | [5] | ||
| 1917 | 21 januari | Bali, Indonesien | 15 000 | [5] | ||
| 1792 | 21 femte månaden i året | Unzen, Japan | 14 524 | [5] | ||
| 1771 | 24 april | Ryukyuöarna, Japan | 13 486 | Jordbävning M 7.4 | [3] | |
| 1815 | 22 november | Bali, Indonesien | 10 253 | [5] | ||
| 1765 | Maj | Guanzhou, Sydkinesiska havet | 10 000 | [5] | ||
| 1976 | 16 augusti | Morobukten, Filippinerna | 8 000 | [5] | ||
| 1586 | 18 januari | Isebukten, Japan | 8 000 | Jordbävning M 8.2 | [3] | |
| 365 | 21 juli | Kreta, Grekland | 5 700 | Jordbävning M 8.0 | [3] | |
| 1703 | 30 månad | Japan | 5 233 | Jordbävning M 8.3 | [3] | |
| 1605 | 3 månad | Nankaido, Japan | 5 000 | Jordbävning M 7.9 | [3] | |
| 1611 | 2 månad | Sanriku, Japan | 5 000 | Jordbävning M 8.1 | [3] | |
| 1687 | 20 oktober | Peru | 5 000 | Jordbävning M 8.5 | [3] |