yakveal.pages.dev






Vad heter delarna i en elmotor

Elmotorer, teknik samt funktion

I figur 1 framträda den principiella uppbyggnaden från ett elmotor samt detta magnetiska flödet. inom både statorn samt rotorn ingår kärnor från järn vilket gemensamt bildar enstaka magnetisk krets.

En elektrisk maskin existerar elmotorns motsats.

dem strömmar såsom finns inom statorns respektive rotorns lindningar genererar en flöde inom den magnetiska kretsen. Flödet passerar inom radiell riktning genom detta luftgap såsom finns mellan statorn samt rotorn.

Lindningarna runt statorn respektive rotorn existerar isolerade trådar, grupp alternativt stavar såsom existerar gjorda från koppar alternativt aluminium.

Dessa förmå existera placerade inom löpande spår inom kärnan alternativt bestå från spolar vilket existerar lindade runt därför kallade poler.

Förutom dem komponenter liksom nämnts ovan ingår en antal mekaniska konstruktionsdetaljer inom ett elmotor exempelvis axel, lager, kåpor samt därför vidare.


Elmotorvarianter

Asynkronmotor

Den elmotor liksom dominerar inom industriellt bruk existerar asynkronmotorn inom trefasigt kortslutet utförande. Asynkronmotorn består liksom samtliga elmotorer från enstaka stator samt enstaka rotor.

Rotorns beståndsdelar existerar enstaka rotorkropp samt ett axel.

I rotorkroppen existerar tunna plåtar sammangjutna tillsammans aluminium var aluminiumets arbetsuppgift mot viss sektion existerar för att kortsluta rotorn.

En elmotor består från enstaka rörlig sektion kallad rotor alternativt ankare samt ett fast sektion kallad stator.

Statorn utgörs från en således kallat kolli tillsammans plåtar samt vid detta pakets insida finns en antal spår. Spåren innehåller lindad, isolerad koppartråd samt beroende vid lindningens respektive kopplingens utseende erhåller motorn olika poltal vilket förmå likställas tillsammans varvtal.

Statorns primära arbetsuppgift existerar för att ge upphov mot detta område runt en magnet där magnetiska krafter verkar vilket medför för att rotorn roterar. Asynkronmotorer finns liksom enhastighets- respektive flerhastighetsmotorer tillsammans med en antal olika utförande tillsammans avseende vid polantalet.

Likströmsmotor

Den vanligaste typen från elektrisk motor existerar vid bas från dess enkla uppbyggnad likströmsmotorn.

Vad existerar enstaka elmotor samt hur fungerar den?

inom likströmsmotorn produceras kinetisk energi genom för att motorn förses tillsammans likriktad elektrisk energi, exempelvis en vanligt 9V-batteri. Elektriska leksaker exempelvis radiostyrda fordon drivs vanligtvis tillsammans med likströmsmotorer.

En likströmsmotor består från ett rotor samt ett stator tillsammans med respektive komponenter.

Rotorn roterar inom en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar vilket alstrats ifrån ett likströmsmatad magnetlindning inom statorkärnans poler.

Fördelarna existerar för att den äger enstaka upphöjd resultat inom förhållande mot förbrukad mängd el, besitter enstaka jämnare gång än enfasmotorn samt kräver ingen assistans nära start.

Den således kallade polplattan besitter mot arbetsuppgift för att bredda ut detta magnetiska flödet ovan rotorytan.

Rotorlindningen inom ett likströmsmotor anses ofta fanns komplicerad inom sin uppbyggnad. Den består från en antal spolar, därför kallade härvor. Härvorna existerar anslutna mot en kopplingsorgan, kommutator, vilket inom sin tur består från en antal metallameller.

Metallamellerna existerar anslutna mot en uttag inom rotorlindningen vilket inom sin tur ansluts mot yttre kretsar via dem borstar liksom släpar mot kommutatorns yta.

Synkronmotor

Synkronmotorer besitter kommit för att bli allt mer avgörande inom industrin tackar vare dess flera fördelar. Den används vanligen var effektbehovet existerar stort dock även mindre maskiner äger kommit för att ett fåtal enstaka ökad betydelse.

Synkronmotorns beståndsdelar existerar liksom på grund av all slags elmotorer ett rotor samt enstaka stator.

En väsentlig sektion från elmotorernas konstruktion existerar uppbyggnaden från dem magnetiska delarna inom rotor samt stator.

Statorn spår existerar försedda tillsammans med lindningar vilket sitter fasförskjutna inom förhållande mot varandra. till för att starta motorn behövs för att den magnetiseras via en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar såsom skapas inom lindningarna tillsammans detta synkrona varvtalet.

Synkronmotorn är kapabel delas in inom numeriskt värde undergrupper beroende vid hur rotorn existerar magnetiserad.

Dessa numeriskt värde benämns vanligtvis elektriskt magnetiserade samt permanentmagnetiserade var den sistnämnda existerar mera vanlig.

Tvåhastighetsmotorer

En elmotors varvtal är kapabel vid en grovt tillvägagångssätt anpassas mot aktuella förhållanden genom för att enstaka motor tillsammans omkopplingsmöjlighet mellan numeriskt värde olika drivhastigheter används.

en annat namn till detta existerar polomkoppling samt en antal olika varvtalsförhållanden finns till denna typ från motor.

Den placering likt behövs till förvärv från enstaka tvåhastighetsmotor inom jämförelse tillsammans enstaka enhastighetsmotor existerar något större dock vid bas från den minskade elförbrukning liksom detta innebär blir betald investeringen tillbaks inom en kalenderår.

Verkningsgraden på grund av ett tvåhastighetsmotor existerar något lägre än till enstaka enhastighetsmotor.

Växelströmsmotor

En växelströmsmotor drivs inom detta flesta fall tillsammans trefas sinusformad växelström dock en antal konstruktioner matas istället tillsammans med enfasig växelström.

En elmotor består från flera olika komponenter, inklusive enstaka stator samt ett rotor.

Växelströmsmotorer delas vanligtvis in inom synkronmotorer samt asynkronmotorer. Den maximalt förekommande växelströmsdrivna motorn existerar asynkronmotorn samt då inom trefasigt kortslutet utförande. en stort användningsområde på grund av växelströmsmotorer existerar nära drift från elektriska handverktyg, rengöringsapparat samt andra typer från hushållsapparater.

Enfasiga växelströmsmotorer besitter förhållandevis lågt startmoment samt nedsänkt strömförbrukning dock kräver viss assistans nära uppstart.

Den enklaste typen från enstaka enfasig växelströmsmotor liknar inom stora drag utformningen vid enstaka likströmsmotor.

En motor från detta stöt är kapabel även drivas ifrån en uttag tillsammans trefasig växelström dock då behövs ett kompletterande förbindelse såsom medför för att enbart numeriskt värde från dem tre spänningsbärande ledarna används.

Belastningen vid nätet blir något ojämn nära denna typ från drift.

Trefasiga växelströmsmotorer bör anses existera ett näst intill ideal typ från motor. Fördelarna existerar för att den äger ett upphöjd inverkan inom förhållande mot förbrukad mängd el, äger ett jämnare gång än enfasmotorn samt kräver ingen assistans nära början.

ett motor från denna typ kunna drivas tillsammans enfasig växelström vilket existerar enstaka fördel då endast enfasig ström finns tillgänglig. Driften till elmotorn blir troligtvis ej lika jämn inom detta fallet. Exempel vid växelströmsmotorer existerar ABB:s HP processmotor.

Viktiga parametrar

  • Motoreffekt: Motorns avgivna mekaniska inverkan inom kW nära märkström.
  • Fabrikat: Tillverkarens namn, motortyp, produktkod, typ- samt produktbeteckningar vilket anges inom kataloger samt likt beställaren är kapabel referera mot nära förfrågan.

  • Varvtal: Antal varv per 60 sekunder nära 50 Hz.
  • Verkningsgrad nära 1/1 respektive 3/4 last: Uppgifter ifall verkningsgraden nära dellaster ned mot ¼ förmå inom regel erhållas från leverantören.

  • Effektfaktor (cos φ) nära 1/1 samt 3/4 last.

  • Ström In: Motorns platsnamn inom ampere.

  • Relativ startström Is/In: Hänsyn måste ofta tas mot vad nätet tillåter inom fråga ifall startström.

  • Moment Tn: Motorns märkmoment inom Nm.

  • Relativt startmoment Ts/Tn.

  • Relativt maxmoment Tmax/Tn: Maxmomentet existerar en mått vid motorns överbelastningsförmåga.

  • Vikt: Stora skillnader tillsammans med avseende vid motorns vikt, nära identisk motoreffekt, beror inom regel vid materialvalet (aluminium alternativt gjutjärn).


Mer angående elmotorer vid energimyndighetens webbplats