Varför finns det skillnad mellan klimatzoner

Klimatet bestäms från temperatur samt nederbörd. Områden tillsammans s.k. tempererat klimat äger fyra årstider. beneath hösten existerar dygnsmedeltemperaturen fallande samt ligger mellan 10 samt 0 grader.

I detta på denna plats avsnittet förklaras skillnaden mellan meteorologi samt klimat. oss bör även titta vid jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer såsom påverkar klimatet samt människans effekt vid klimatet.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vädrets kretslopp

Väder visar atmosfärens aktuella tillåtelse samt beteende (hur detta existerar utomhus just nu).

Detta beskrivs tillsammans med hjälp från temperatur, molnighet, vindar, nederbörd, lufttryck samt således vidare.

Vädret påverkar läka jordens ekosystem, samtidigt vilket ekosystemen påverkar vädret - allt sker inom en enormt samt komplicerat kretslopp från olika krafter.

Det oss kallar atmosfärförhållanden sker mot massiv sektion liksom en effekt från luftens rörelser inom atmosfären, solens strålning, vattnets kretslopp samt jordens rörelser.

Klimat samt meteorologi mäts inom olika tidsskalor

Med klimat menas hur vädret existerar beneath ett längre tidsperiod.

Klimatet är kapabel därför bara fastställas genom granskning från väderobservationer såsom pågått beneath utdragen tid.

Både atmosfärförhållanden samt klimat handlar angående variationer inom atmosfären liksom beskrivs tillsammans hjälp från t.ex. temperatur, nederbörd samt molnighet. Klimatet omfattar dock mer än bara atmosfären, vilket innebär för att klimat samt klimat mäts inom olika tidsskalor.

Vädret handlar ifall atmosfärens attribut samt förändringar nära ett bestämd tidpunkt, beneath en dygn alternativt beneath längre perioder.

Man är kapabel exempelvis prata angående hur vädret bör bli kl 12 inom morgon, beneath den kommande veckan alternativt hur vädret plats den 26 femte månaden i året 1912. Vädret beskrivs då inom begrepp från olika attribut - exempelvis för att temperatur, vindstyrka, högtryck, lågtryck samt därför vidare.

Klimatet däremot ges från dem statistiska mått liksom vädret besitter vid enstaka viss område på grund av enstaka definierad tidsperiod.

Inom meteorologin mäts klimatet ofta inom perioder vid 30 kalenderår, t.ex. år 1981-2010. Klimatet beskrivs inom begrepp från medeltemperatur, genomsnittlig årsnederbörd, antal frostnätter, högst uppmätta dygnsnederbörd samt sålunda vidare.

Klimat existerar mer än klimat samt förändras långsammare

Klimatet omfattar mer än enbart atmosfären. dem väderskapande processerna inom atmosfären påverkas från havet, markytan samt från kryosfären (snö, fryst vatten samt havsis).

Även vegetationen samt atmosfärens sammansättning påverkar atmosfären. samtliga dessa delar kunna inom sin tur påverkas från yttre faktorer. mot skillnad ifrån vädrets variation sker förändringar inom havet samt övriga struktur långsamt, vilket leder mot längre tidsskalor till klimatvariationer.

Klimatzoner

Områden såsom äger liknande klimat räknas mot identisk klimatzon.

detta finns fyra olika klimatzoner inom världen, tre från dem förekommer inom Europa.

1. Tropisk zon: Klimatzon närmast ekvatorn tillsammans med tropiskt klimat. många regnskog på denna plats. en tropiskt klimat präglas från rik nederbörd samt höga medeltemperaturer, minimalt 18 °C varenda månad.
    
2. Subtropisk zon: Klimatzoner norr samt söder ifall den tropiska zonen.

   flera öknar finns på denna plats. en subtropiskt klimat existerar torrt samt varmt tillsammans med långa varma somrar samt korta, milda vintrar.
    

3. Tempererad zon: Klimatzonen norr samt söder angående den subtropiska. på denna plats finns fyra årstider tillsammans kalla vintrar samt varma somrar.
    
4. Polarzon: Klimatzonerna närmast nord- samt sydpolen.

   Polarklimat kallas även arktiskt klimat samt innebär för att medeltemperaturen inte någonsin överstiger 10 °C.

Jordens årstider

Energin ifrån solen existerar den primär förutsättningen på grund av klimatet.

Jordaxelns lutning påverkar hur massiv mängd från solstrålarna såsom träffar jordens yta.

Bild: Wikimedia

Jordaxelns lutning fullfölja därför för att detta finns årstider vid jorden.

Att jordaxeln lutar existerar anledningen mot för att oss äger olika årstider.

då jorden kretsar kring solen lutar den bota tiden tillsammans 23,5 grader.

Om för tillfället ej jorden ägde lutat skulle oss året runt äga tolv timmars solens tid samt tolv timmars kväll. Dessutom skulle oss ej äga haft någon temperaturskillnad mellan sommar samt vinter.

Under sommaren lutar norra halvklotet mot solen, då får oss detta varmare.

Allra högst står solen den 21 juni. Då äger oss sommarsolstånd.

Efter detta datum reducerar norra halvklotets lutning mot solen samt inom slutet från september lutar varken norra alternativt södra halvklotet mot solen. Då får oss höstdagjämning. detta innebär för att överallt vid jorden existerar både dygn samt mörker lika långa.

Den 21 månad äger oss årets kortaste dag.

Då lutar södra halvklotet vilket maximalt mot solen.

I slutet från mars befinner sig jorden åter inom detta läge då ingen sektion lutar mot solen. Då får oss vårdagjämning.

Faktorer såsom påverkar klimatet

Det klimat liksom råder vid jorden idag bestäms från en antal faktorer vilket påverkar klimatet olika inom period samt plats.

dem elementär faktorerna existerar strålning ifrån solen (som påverkas från jordaxelns lutning), cirkulation inom atmosfären samt havet samt topografi (jordytans terräng) vid nation samt inom hav.

Den primär energin kommer ifrån solen. Cirkulationen inom atmosfären samt inom haven fördelar energin ovan jorden beroende vid jordytans utseende (läs mer ifall detta inom rutan tillsammans med fördjupning längre ner).

Ytterligare ett faktor liksom påverkar klimatet existerar mänsklig aktivitet.

Klimatförändringar orsakade från människan

Klimatförändringarna beror vid både naturlig samt mänsklig effekt.

många talar idag till för att klimatet förändras snabbt samt mer än vad dem naturliga variationerna åstadkommer. Orsaken mot detta existerar högst troligt industrialiseringen sedan mitten från 1700-talet.

Människans resultat vid jordens klimat består från förändringar inom en antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar samt naturliga faktorer.

Den sammanlagda effekt vilket anges besitter dock skett ojämt inom tiden. ej minimalt växthusgasutsläppen nedsänkt vid tämligen låga nivåer fram mot mitten från 1900-talet. Sedan dess äger dem ökat kraftigt.

Växthusgaser

Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas från atmosfärens sammansättning samt innehåll från partiklar (aerosoler) samt moln.

beneath enstaka längre period besitter människan genom förbränning från fossila drivmedel förändrat atmosfärens sammansättning.

Eftersom halten från växthusgaser inom atmosfären ökar, sålunda ökar den sålunda kallade växthuseffekten.

De vanligaste växthusgaserna existerar koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) samt ozon. Förekomsten från samtliga dessa gaser inom atmosfären äger ökat markant sedan industrialismens start, samt särskilt sedan senare delen från 1900-talet.

Orsaken mot ökningen från växthusgaser

Orsaken mot ökningen existerar mänskliga aktiviteter, såsom förbränning från fossila drivmedel (kol, olja, naturgas) vilket ger koldioxidutsläpp, alternativt avel eller uppfödning av djur samt hållning från stora mängder boskap vilket ger metangas.

Vissa kraftfulla växthusgaser finns ej ens naturligt, utan existerar framställda från människan samt verkar dessutom nedbrytande vid ozonlagret.

Flera meteorologiska faktorer äger därmed förändrats vilket påverkar detta globala klimatet.

Klimatförändringarna noteras redan idag

Flera indikator talar på grund av för att klimatet håller vid för att förändras utöver den naturliga variationen.

Genom för att analysera långa mätserier från både globala samt regionala information är kapabel oss titta både temperatur- samt nederbördsförändringar redan idag.

oss är kapabel vid detta sätt konstatera för att klimatet håller vid för att förändras.

Den globala medeltemperaturen äger beneath den senaste 100-årsperioden ökat tillsammans drygt 0,7 grader vilket inom klimatsammanhang förmå betraktas vilket ett massiv samt snabb ökning. andra indikator vid förändringar existerar tillbakagång, minskning från istäcket inom Arktis, stigande havsnivåer samt förändrade nederbördsmönster.

LÄS MER:Klimatförändringar samt global uppvärmning

LÄS MER:Klimatförändringar genom historien

LÄS MER:Globala målen

PODCAST:Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser samt lösningar

Avdunstning: då vätska värms upp från solen samt markvärme samt förändras ifrån flytande form eller gestalt mot gasform, d.v.s.

vattenånga. Varm atmosfär stiger uppåt mot den kommer tillräckligt högt upp samt kyls varefter moln bildas. då sedan molnen kyls ytterligare koncentrera vattenångan inom luften samt förändras mot nederbörd.

Ekvatorn: Breddgraden liksom delar Norra halvklotet ifrån detta södra.

Global uppvärmning: Uppvärmning från jordens atmosfär samt ocean såsom huvudsakligen orsakas från människans utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser.

Den globala uppvärmningen beror vid förstärkningen från den naturliga växthuseffekten.

Golfströmmen: Havsström liksom tar tillsammans varmt dricksvatten ifrån Mexikanska golfen upp mot Norden samt utför därför för att klimatet var blir varmare.

Inlandsklimat: Inåt landet blir klimatet kallare vid vintern samt något varmare vid sommaren.

Inlandsklimat ger större skillnader inom temperatur (och årstider) än kustklimat. detta går snabbare för att förändra temperaturen vid nation än ute mot havs eftersom mark ej besitter identisk värmebevarande konsekvens såsom stora vatten.

Klimat: Den typ från klimat likt finns inom en visst plats ovan ett längre tid.

Klimatförändringar: Klimatet förändras ständigt.

Vissa perioder existerar kallare, t.ex.

istider, medan andra existerar varmare. Läs mer angående klimatförändringar >

Klimatpolitik: Politik likt försöker titta mot för att den globala uppvärmningen ej blir på grund av kraftig.

Koldioxidutsläpp: Då fossila drivmedel förbränns frigörs den koldioxid liksom finns inom dessa.

Kondens: då vattenånga kyls ner samt förändras inom fast form eller gestalt mot vattendroppar.

Kustklimat: Nära större vätska (oftast ocean, dock även större sjöar) blir klimatet vänligare vid vintern samt något svalare vid sommaren.

Detta beror vid för att vattnet påverkar temperaturen inom luften. Stora dricksvatten tar utdragen period för att värma upp alternativt kall luft ner vilket utför för att vattnet fungerar såsom enstaka temperaturutjämnare vid dem omkringliggande landområdena.

Medelhavsklimat: Klimatet runt Medelhavet.

Korta milda vintrar samt varma torra somrar. ej således många skogsområde, dock många buskar, olivträd samt andra växter vilket trivs inom klimatet.

Meteorologi: Läran angående vädret (atmosfären), dess fysik samt kemi. ett meteorolog ägnar sig bland annat åt för att analysera samt observera atmosfären samt förmå vid således sätt även förutse detta kommande vädret.

Nederbörd: vätska liksom faller ner ifrån sky inom form eller gestalt från nederbörd, vit nederbörd alternativt hagel.

Norra halvklotet: Den halvan från jorden liksom existerar norr angående ekvatorn.

Södra halvklotet ligger följaktligen söder ifall ekvatorn.

Orkan: Vind likt överstiger 32,7 m/s (118 km/h).

Permafrost: Marken existerar frusen (tjäle) året om.

Utsläpp: Avgaser ifrån fabriker samt fordon innehåller ofta växthusgaser. Detta leder mot för att öka växthuseffekten vilket ej existerar god eftersom jordens klimat då blir allt varmare.

Vattnets kretslopp:Vattnets cykliska flöde mellan havet (inkl.

vattensamlingar vid land) samt atmosfären.

Väder: Vinden, molnigheten, nederbörden samt temperaturen vid enstaka viss lokal beneath ett mindre tid.

Växthuseffekten: enstaka sektion från den värme vilket når jorden hindras ifrån för att studsa ut inom rymden. enstaka naturlig (lagom) växthuseffekt existerar essentiell till för att detta bör finnas värme samt liv vid jorden, dock sedan drygt hundra tid tillbaka besitter växthusgaserna ökat genom utsläpp av ämnenofta föroreningar vilket gjort för att växthuseffekten blivit allt starkare.

Växthusgaser: Gaser (naturliga alternativt tillförda) inom atmosfären likt fångar samt håller kvar värmestrålningen ifrån solen.
 

LÄS MER:Atmosfären

LÄS MER: Nederbörd

LÄS MER:Vindar

LÄS MER:Moln

LÄS MER:Ozonskiktet

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar skillnaden mellan begreppen klimat samt klimat?
    
2. Vilka existerar jordens klimatzoner?

   Nämn något typiskt såsom utmärker plats samt enstaka från dem.
    

3. Förklara sambandet mellan jordaxelns lutning samt förekomsten från årstider.
    
4. Nämn några faktorer såsom påverkar klimatet.
    
5. Vad menas tillsammans med växthusgaser?
    
6. På vilket sätt påverkar oss människor klimatet?
    
7. Hur noteras klimatförändringarna idag?
    
8. Ge modell vid orter tillsammans med kustklimat samt orter tillsammans inlandsklimat.

   vad existerar skillnaden mellan kustklimat samt inlandsklimat?
    

FÖRFATTARE

Text: Sveriges meteorologiska samt hydrologiska institut, SMHI
Webbplats: Väder, väderprognoser, klimat- samt meteorologitjänster inom land | SMHI
 

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan till Geografi åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Geografi 1 samt Naturkunskap 1a1.
 

Genomgång (18:20 min) var SO-läraren John Holm berättar angående luftström, nederbörd samt klimat.

denna plats berörs: varför blåser samt regnar detta, vattnets kretslopp, olika typer från nederbörd, klimat samt klimatzoner, höjd ovan havet, kustklimat, inlandsklimat, havsströmmar, m.m.

Avsnitt (7:25 min) ifrån UR:s programserie Naturvetenskap förklarad var ni är kapabel lära dig mer ifall ozonskiktet.

vilket existerar egentligen ozonlagret? samt varför existerar detta förtunnat? oss följer tillsammans Sargon mot en ett freonåtervinning samt en rymdobservatorium inom Onsala var experter redogör hur människan äger påverkat ozonlagret.

Om följd Naturkunskap förklarad
inom kärnfulla segment redogör oss naturkunskapens olika delar.

Inget schema existerar längre än 20 minuter, samt varenda avslutas tillsammans enstaka överskådlig översikt. följd existerar kopplad mot ämnet biologi vid gymnasiet samt fungerar likt såväl införande såsom översikt från olika kursmoment.

Artikel vid Stockholms universitets webbplats var ni hittar detaljer ifall Golfströmmen samt dess avmattning.

Extremt kalla vintrar, värmeböljor samt uttorkning vid sommaren blev konsekvenserna till 12 000 kalenderår sedan då Golfströmmen försvagades markant. inom princip skulle enstaka liknande situation behärska inträffa idag i enlighet med enstaka fräsch forskning liksom publicerats inom natur Communication. dem många kalla havstemperaturer likt vid sistone besitter mätts upp inom centrala Nordatlanten tyder vid för att Golfströmmens frakt från varmt havsytevatten norrut besitter försvagats betydligt, samt den besitter beneath dem senaste 1 000 år troligen ej varit lika svag vilket den existerar för tillfället.

dem flesta från dagens klimatmodeller visar dessutom för att den globala uppvärmningen är kapabel leda mot enstaka ännu svagare försändelse från varmt havsytevatten norrut, dock dock ej mot för att Golfströmmen helt stannar av...

Faktatext vid Historiska museets webbplats var ni förmå studera kortfattat angående klimatförändringar genom historien.

Jordens klimat besitter ständigt varierat. Långa tider tillsammans med varmare klimat äger tillsammans med några hundra miljoner års mellanrum avbrutits från sådana tillsammans med kallare klimat...