Blommor och grönska på kyrkogården

Många delar på enstaka kyrkogård

Under medeltiden, inom samband tillsammans för att kristendomen etablerades inom Skandinavien, övergick seden för att begrava sina avlidna nära bosättningarna mot för att gravsätta intill kyrkorna. dem tidiga kyrkogårdarna fanns troligtvis många enkla inom sin utformning, trädlösa samt gräsbevuxna.

Liksom kyrkobyggnaden fanns kyrkogården invigt område, samt skulle därför särskiljas från den ovigda marken genom någon struktur från inhägnad.

Blommor & grönska vid Kyrkogården från Gustaf Alm Stig Klein Inbunden bok.

Välbärgade människor begravdes inne inom kyrkan alternativt strax utanför. Gravplatsen märktes ut tillsammans hällar alternativt kors inom berg. Fattiga människors gravplatser markerades tillsammans enstaka små gravkulle samt möjligen tillsammans en träkors.

Norra delen från kyrkogården ansågs artikel den sämre.

på baksidan detta låg föreställningen för att när domedagen inträffade samt människorna skulle återuppstå, då skulle församlings murar falla åt norr. dem människor vilket då plats nerlagda där skulle få svårt för att ta sig upp ur sina gravar.

Kyrkogårdarnas grönska utgör en unikt kulturarv likt bör tas tillvara, vårdas samt utvecklas.

inom norr begravdes oftast brottslingar. Den sämsta platsen plats utanför kyrkogårdsmuren, alltså utanför den vigda jorden. Här begravdes dem odöpta, dem vilket tagit sitt liv samt dem vilket avrättats.

Förfall beneath reformationen

I samband tillsammans med reformationen drogs kyrklig mark in mot kronan, detta önskar säga staten.

Såväl kyrkobyggnader liksom yttre anläggningar började förfalla. Kyrkogårdsmurar revs för för att återanvändas på annat håll samt gravstenar blev tagna såsom trösklar. Huggen berg besitter ständigt varit attraktiv för återanvändning.

Den tilltagande förflackningen på kyrkogården är kapabel utläsas inom Gustav Vasas förmaningsbrev 1554 där detta fastslås för att gravplatserna ej fick vanhelgas från kreatur.

detta är tveksamt angående detta papper verkligen fick något genomslag, nyttointresset tog troligen överhand. På sina håll ingick detta inom klockarens löneförmåner ända in på 1800-talet för att få hålla betesdjur på kyrkogården.

Murar mot skydd mot djuren

Under 1700-talet växte detta fram ett reaktion mot försummelsen från kyrkogården samt detta kom en kungligt påbud angående för att uppföra kyrkogårdsmurar inom kallmurad berg.

LIBRIS titelinformation: Blommor & grönska vid kyrkogården / Gustaf Alm samt Stig Klein ; foto: Bengt Alm ; teckningar: han Veltman ; fackgranskning: Folke Mattsson.

Syftet plats för att utestänga djuren.

Befolkningen inom land växte vilket medförde för att fler människor dog. Trycket på kyrkogårdarna ökade, särskilt inom städerna. Liken hann ej förmultna förrän detta fanns dags för nästa gravsättning.  Lösningen på problemet blev för att från sanitära skäl, efter förebild från kontinenten, anlägga nya begravningsplatser tillsammans med kapell utanför städerna.

Beslutet blev tagna inom riksdagen 1815, då detta även beslutades ifall en förbud mot gravsättningar inne inom kyrkan.

Estetik samt trädkransar

Det är först från slutet från 1700-talet liksom begravningsplatser börjar anläggas efter estetiska ideal tillsammans geometrisk planlösning för kvarter, gångsystem samt planteringar.

detta är idag vilket trädkransarna kommer mot, träd inom rad längs kyrkogårdens ytterkant, samt även alléer inne på kyrkogården. Träden skulle tillsammans med sin sundhet samt lummighet dämpa den ohälsosamma miljö vilket kyrkogårdarna ansågs vara.

Kyrkogårdarna delades in inom områden där gravplatser kunde köpas, samt områden tillsammans med kostnadsfria gravplatser, så kallade allmänna sträcka alternativt allmänna varvet.

Blommor & grönska vid kyrkogården från Alm, Gustaf - Klein, Stig - Alm, Bengt - Mattsson, Folke - Veltman, denne - Fonus Inbunden bok.

Här begravdes människor inom den ordning dem dog, vilket medförde för att äkta par ej fick ligga ner bredvid varandra. dem anhöriga ägde varken gravrätt mot alternativt bestämmanderätt över gravplatserna, dock ibland satte dem ändå upp enstaka små gravsten.

Det här gravplatssystemet upphörde först 1964.

Allmänna varvets karaktäristiska utseende idag är ett tät följd från små gravstenar. För dem såsom köpte grav ingick oftast en nyttjande från gravplatsen på all kommande dock från 1940–50-talet blev detta vanligt för att tidsbegränsa nyttjanderätten mot 50 år.

Påkostade gravanordningar

Under 1800-talet blev dem välbärgade familjernas gravanordningar allt mer påkostade när detta gäller storlek, ämne, bearbetning samt inskriptioner.

Industrialismen möjliggjorde processen att extrahera eller ta ut något från nya, hårdare stenarter för gravstensbruk.

På kyrkogårdar dominerar idag numeriskt värde typer från vedartad växtlighet, träd inom form eller gestalt från trädkransar liksom ramar in kyrkogården, samt häckar likt ramar in samt delar upp kvarter.

Tidigare ägde den mer lättbearbetade, dock också mer lättvittrade, kalkstenen använts.

Under slutet från 1800-talet uppstod modet för att plantera sorgeträd, träd tillsammans med hängande grenar. Ask, alm samt björk fanns vanliga sorter. Även så kallade exoter började planeras.

Med sina vackra växtdel samt fina blommor vid våren existerar den enstaka utmärkt marktäckare.

detta fanns träd liksom inom bladfärg samt struktur skilde sig från svenska trädslag, mot modell blodbok, silverlind, blodlönn samt flikbladig bok.

Kremationens införande inom slutet från 1800-talet äger varit revolutionerande för markutnyttjandet på kyrkogården.  Urngravplatser kräver mindre yta samt djup än kistgravplatser.

Intresset för kremation plats ej särskilt stort beneath dem första decennierna.

Nya ideal växer fram

Under 1900-talet besitter oss sett nya ideal för kyrkogårdar växa fram. Den strikta geometrin äger luckrats upp, ett bättre anpassning mot den befintliga miljön görs samt många skogskyrkogårdar besitter anlagts.

Kremation samt enstaka ökad rörlighet bland befolkningen besitter medfört nya typer från gravskick, liksom minneslundar från slutet från 1950-talet samt askgravplatser samt askgravlundar beneath dem senaste två decennierna.

Samtidigt ser oss ett större efterfrågan på särskilda gravplatser för dem likt ej tillhör något kristet trossamfund, samt ett ökad individualisering inom gravutsmyckningen.

Öppna historiska arkiv

Kyrkogårdarna besitter blivit ett betydelsefull sektion från vårt definierade kulturarv inom ganska sen tidsperiod.

detta utseende likt våra kyrkogårdar samt begravningsplatser besitter idag speglar samhällets ögonkontakt på död samt begravning beneath flera hundra år, både när detta gäller kyrkogårdarnas arkitektoniska utformning tillsammans kvarter, gångar samt trädkransar, samt gravanordningarnas utformning tillsammans med gravstenar, inskriptioner, utsmyckningar samt omröstning från växter.

Kyrkogårdarna besöks från allt fler människor, såsom ej nödvändigtvis besitter anhöriga nerlagda där.

detta är oftast tyst samt fridsamt på ett kyrkogård. Kyrkogårdarna är öppna historiska samling mot vilka varenda äger tillträde. Här finns en botaniskt, arkitektoniskt, religiöst samt etnologiskt kulturarv.

Skribent: Eva Grönwall, trädgårdsingenjör nära Svenska församlings arbetsgivarorganisation

Vill ni fördjupa dig lite till?
Ladda ner församlings begravningsplatser förr samt nu, av Eva Grönwall (pdf, 20 sidor)