Vilka länder har engelska som första språk
Engelska
Engelska (English) existerar en västgermansktspråk, dock starkt påverkat från bland annat franska samt latin. detta existerar världens maximalt utspridda tungomål samt fungerar inom flera delar från världen såsom lingua franca.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Engelskan existerar en västgermanskt tungomål.
En existerar detta engelska språkets språkkod i enlighet med ISO 639-1, dock ej i enlighet med ISO 639-2 samt ISO 639-3, var den existerar eng.detta idag talade västgermanska tungomål såsom räknas likt närmast besläktat tillsammans med engelskan existerar lågskotskan (Scots) samt därefter frisiskan.[3] Uppemot 7 500 mening inom engelskans aktiva ordförråd existerar franska lånord såsom enstaka resultat från den normandiska invasionen från England kalenderår 1066 efter slaget nära Hastings.[4] Germanska språkvarieteter kom även tidigare mot dem brittiska öarna vid 400-talet tillsammans med olika germanska stammar.
Dessa äger traditionellt beskrivits liksom främst saxare (talande saxiska dialekter) samt angler (talande angliska dialekter) liksom tillsammans fått beteckningen anglosaxare, samt även jutar, friser samt franker.[4] Britannien ägde tidigare varit bebott främst från kelter, vilket talade keltiska tungomål, dock dessa trängdes undan från germanerna.
dem keltiska folken fortsatte länge för att existera ledande inom Skottland samt Wales samt vid Irland. dem keltiska språken återfinns även inom modern period liksom iriska, skotsk gaeliska samt kymriska, samt fanns t.o.m. kalenderår 1777 inom Cornwall.
Det fornengelska tungomål, liksom etablerades inom England kom sedan för att påverkas från senare inflyttningar.
beneath 800-talet utgjorde danska, norska samt svenskavikingar ett maktfaktor inom England samt flera fornnordiska mening upptogs inom engelskan, ex. knife/kniv.[5] Även pronomen likt ”they” (de), ”their” (deras) samt ”them” (dem) blev tagna upp inom detta engelska språket vilket existerar anmärkningsvärt inom språkutbytessammanhang samt tyder vid stort skandinaviskt påverkan ovan detta dåvarande engelska språket.[6] beneath identisk period skrevs hjälteeposet Beowulf, detta maximalt kända litterära verket vid fornengelska.[7]
Engelskan, liksom ifrån denna tidsperiod (ca 1100) benämns medelengelska, blandades för tillfället tillsammans med avgörande romanska influenser ifrån franskan.
Man bör dock akta sig ifrån för att tro för att detta engelska språket ändrades snabbt, liksom stavningen indikerar. detta fanns främst just bara stavningen såsom ändrades inom samt tillsammans ovana normander vilket skulle notera engelska tillsammans franska stavningsregler. detta fornengelska språket förändrades successiv beneath medeltidens gång. människor talade engelska medan hovet samt den administrativa klassen liksom följde inom spåren från normandernas invasion (präster, skatteuppbärare tillsammans flera) talade franska.
Denna franska konsekvens kom för att bestå inom drygt tre hundra kalenderår tills Englands grupp tillsammans land i västeuropa definitivt bröts inom samt tillsammans hundraårskriget (1337–1453). flera högreståndsord lånades in ifrån franskan. Spåren från denna resultat noteras bland annat inom mening på grund av föda. enstaka levande hjort heter ”deer” (gammalt germanskt mening, besläktat tillsammans med ”djur”), medan hjortkött heter ”venison” (inlånat mening ifrån franskan).
Lånorden ifrån denna tidsperiod existerar även mening vilket används inom administrationen inom mot modell militären (till modell lieutenant från franska lieu tenant, ”ställföreträdare”), skatteväsendet samt detta juridiska systemet.[8]
Under 1400-talet skedde en grundlig vokalskifte, vilket existerar ett anledning mot för att engelskans stavning skiljer sig många ifrån uttalet.
Språket äger utvecklats inom ovan tusen år.detta existerar ifrån denna tidsperiod den nuvarande engelskan räknas såsom ”modern” engelska.[9]
Det brittiska imperiets något som ökar i storlek eller antal auktoritet ifrån 1600-talet gjorde engelskan mot en världsspråk samt USA:s ökande effekt beneath 1900-talet förstärkte denna ställning ytterligare.
Vissa teorier utför gällande för att engelskan ursprungligen existerar en kreolspråk,[10] detta önskar yttra tungomål liksom ursprungligen varit pidginspråk, dock likt används vilket modersmål.
en pidginspråk används vilket kontaktspråk till människor tillsammans olika modersmål. dem besitter lätt samt osofistikerad grammatik.
Engelska existerar detta huvudsakliga språket inom flera länder, inklusive Australien, Kanada, Nya Zeeland, Storbritannien samt flera från dess tidigare kolonier, samt USA, samt detta andra språket inom en antal flerspråkiga länder, inklusive Indien, Singapore, samt Filippinerna.tillsammans med tanke vid detta enorma antalet mening tillsammans franskt ursprung därför skulle man behärska titta den moderna engelskan liksom en anglosaxiskt-franskt kreolspråk. Fornengelskan ägde tre genus, maskulinum, femininum samt neutrum, mot skillnad ifrån den moderna engelskan såsom ej delar upp mening inom genus. Fornengelskans rika böjningssystem äger försvunnit inom den moderna engelskan.[11]
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Engelskans grammatik existerar baserad vid dess germanska rötter.
Engelskan äger relativt ett fåtal böjningar jämfört tillsammans med dem flesta andra indoeuropeiska tungomål. inom stället används funktionsord samt ordföljd inom större utsträckning på grund av för att ge språkvetenskaplig resultat. Engelskan existerar därmed inom ganska upphöjd grad en analytiskt tungomål. Engelskans verbsystem existerar ganska grundlig samt komplicerat samt flera verb böjs oregelbundet.
Satsens uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Engelskan existerar en tämligen strikt SVO-språk, detta önskar yttra en tungomål var inom deklarativa satser (påståendesatser) subjektet placeras före predikatet, samt var objektet följer efter detta predikat. Den strikta ordföljden nödvändiggörs från detta faktum för att subjekt samt objekt ej indikeras morfologiskt tillsammans med hjälp från mot modell ändelser, detta önskar yttra för att en substantiv ser likadant ut oavsett angående detta används såsom subjekt alternativt objekt.
| The | dog | bit | the | cat | The | cat | bit | the | dog | |
| best. art. | hund | bet | best. art. | katt | best. art. | katt | bet | best. art. | hund | |
| subjekt | predikat | objekt | subjekt | predikat | objekt | |||||
| Hunden bet katten | Katten bet hunden | |||||||||
I interrogativa satser (frågesatser) placeras visserligen en hjälpverb inledningsvis inom satsen, dock den inbördes ordningen vid subjekt samt objekt förändras vanligen ej, detta önskar yttra, subjektet kommer före objektet.
| Is | the | dog | biting | the | cat | Is | the | cat | biting | the | dog | |
| hjälpverb | best. art. | hund | bitande | best. art. | katt | hjälpverb | best. art. | katt | bitande | best.
art. | hund | |
| predikat | subjekt | predikat | objekt | predikat | subjekt | predikat | objekt | |||||
| Biter hunden katten? | Biter katten hunden? | |||||||||||
Imperativa satser (befallningar) existerar subjektslösa, samt predikatet placeras ursprunglig inom satsen.
| Bite | the | cat | Bite | the | dog | |
| bit | best. art. | katt | bit | best. art. | hund | |
| predikat | objekt | predikat | objekt | |||
| Bit katten | Bit hunden | |||||
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad ifrån dem flesta andra indoeuropeiska tungomål använder sig modern engelska ej från grammatiskt genus.
Man skiljer visserligen vid naturligt genus (ibland kallat sexus) inom pronominalsystemet, dock substantiven existerar ej indelade inom genuskategorier vilket svenskansn-genus samt t-genus.
Plural
[redigera | redigera wikitext]I engelskan bildas plural regelmässigt genom för att ändelsen-s fogas mot substantivet: cat -- cats, dog -- dogs.
Denna pluraländelse kunna dock uppträda inom en par olika former, varav några redovisas denna plats.
Av dem såsom inom solens tid talar engelska vilket förstaspråk bor fem från sex inom USA alternativt Storbritannien, samt dem allra flesta övriga inom brittiska samväldet.ifall substantivet slutar vid -s, -ch, -sh, -x, alternativt -z sålunda uppträder formen -es: bus -- buses, church -- churches; dock angående substantivet existerar från grekiskt ursprung slutar vid -arch, används dock den vanliga formen: monarch -- monarchs. Vissa substantiv såsom slutar vid -o använder sig från denna allomorf: tomato -- tomatoes.
Även substantiv vilket slutar vid -y direkt efter ett konsonant använder sig från -es, samt inom dessa fall ändras dessutom -y mot -i-: country -- countries. ifall -y föregås från ett vokal används dock den vanliga formen: day -- days.
Det finns även en något som är viktigt eller nödvändigt antal oregelbundna pluralbildningar, mot modell ox -- oxen, foot -- feet (omljud), sheep -- sheep.
Attribut
[redigera | redigera wikitext]Vad gäller placeringen från olika sorter från bestämningar mot en substantiv följer engelskan inom allt något som är viktigt eller nödvändigt identisk regler liksom svenskan.
Adjektivattribut placeras före substantivet. Observera även för att adjektiven ej böjs efter substantivets numerus.
| black | dog | black | dogs | |
| svart | hund | svarta | hundar | |
| adjektivattribut | huvudord | adjektivattribut | huvudord | |
| svart hund | svarta hundar | |||
Genitivattribut uppträder inom numeriskt värde former, varav den en placeras före substantivet, medan den andra fogas efter substantivet tillsammans med hjälp från prepositionenof.
Vilken typ från genitivattribut likt används bestäms huvudsakligen från semantiska samt pragmatiska avgöranden.
Relativsatser placeras efter huvudordet, samt fogas vanligen mot detta tillsammans med hjälp från that, who alternativt which.
| The | dog | that | bit | the | cat | The | girl | who | smiled | |
| best.
art. | hund GEN | REL | bet | best.H istorien angående detta engelska språket började inom samband tillsammans ankomst från dem tre germanska stammarna liksom invaderade Storbritannien beneath femtonhundratalet. art. | katt | best. art. | flicka | REL | log | |
| huvudord | relativsats | huvudord | relativsats | |||||||
| Hunden vilket bet katten | Flickan likt log | |||||||||
[9][12]
Ordförråd
[redigera | redigera wikitext]Nästan utan undantag existerar dem germanska orden (som innefattar samtliga dem elementär såsom pronomen samt konjunktioner) mindre samt mer informella än dem från latinskt samt romanskt ursprung.
ett engelsktalande förmå ofta välja mellan germanska samt romanska synonymer: "come" alternativt "arrive" (att komma), "sight" alternativt "vision" (syn), "freedom" alternativt "liberty" (frihet). Ibland kunna den talande även välja mellan en mening vilket ärvts via franskan samt en vilket inlånats direkt ifrån latinet: "oversee", "survey" alternativt "supervise" (övervaka).
liknande synonymer besitter något olika betydelser, varför språket förmå användas vid en flexibelt sätt till för att uttrycka fina nyanser.
I vardagsspråk existerar huvuddelen från orden normalt germanska. ifall enstaka talare önskar uttrycka sig kraftfullt samt tvärt används vanligen germanska mening. Huvuddelen från orden tillsammans latinskt ursprung används vanligtvis inom mer formellt tal- samt skriftspråk, såsom inom ett domstol alternativt ett allvetande produkt.
Kännetecknande på grund av engelska existerar för att dess aktiva ordförråd existerar sålunda stort samt föränderligt. Engelskan tar enkel upp tekniska begrepp inom vardagsspråk samt lånar in nya mening likt ofta blir allmänt nyttja. Dessutom ger slang nya betydelser mot gamla ord.[5]
Antal mening inom engelskan
[redigera | redigera wikitext]Engelskans ordförråd existerar utan tvivel många stort, dock för att sätta ett bestämd siffra på grund av dess storlek existerar mer enstaka fråga angående definition än angående kalkyl.
mot skillnad ifrån vissa andra tungomål äger engelskan ingen språkakademi likt är kapabel definiera officiellt accepterade mening. mening nybildas regelbundet inom läkemedel, naturvetenskap samt teknik.
I Indien existerar engelska en associerat officiellt tungomål (efter hindi), samt inom Singapore existerar engelska en från fyra lagstadgade officiella språk.Vissa från dessa får vidare spridning medan andra förblir hos enstaka mindre team. Främmande mening såsom används inom invandrargemenskaper tas ofta upp inom den större språkgemenskapen. Ålderdomliga, dialektala samt regionala mening förmå betraktas vilket "engelska" alternativt ej.
Oxford English Dictionary (andra upplagan) inkluderar ovan 500 000 uppslagsord tillsammans med ett ganska inkluderande hållning:
- den tar ej bara in standardspråket inom litteratur samt anförande, nuvarande, föråldrat alternativt ålderdomligt, utan även detta primära tekniska ordförrådet samt en stort inslag från dialektalt tungomål samt slang (enligt OED:s supplement 1933).[13]
Svårigheten för att fastställa antalet mening ökas från för att nya varianter från engelska framträder.[14]
Ords ursprung
[redigera | redigera wikitext]En datorstödd genomsökning från omkring 80 000 mening inom den gamla Shorter Oxford Dictionary (tredje upplagan) likt publicerades inom Ordered Profusion från Thomas Finkenstaedt samt Dieter Wolff (1973) uppskattade ordens ursprung liksom följer:
- franska, inklusive fornfranska samt anglofranska: 28,3 %
- latin, inklusive modernt vetenskapligt samt tekniskt latin: 28,24 %
- forn- samt medelengelska, fornnordiska samt nederländska: 25 %
- grekiska: 5,32 %
- ingen angiven etymologi: 4,03 %
- avledda ifrån egennamn: 3,28 %
- alla andra språk: mindre än 1 %[15]
I engelskan finns detta cirka en tusental mening från fornnordiskt ursprung, dock dem skandinaviska språken äger inom modern tidsperiod ej lånat ut särskilt flera mening mot engelskan.
en litet antal sådana återfinns ändock inom engelskan. från svenskt ursprung existerar ombudsman (”ombudsman”), lingonberry ("lingon") samt smorgasbord (”smörgåsbord”). från nordiskt ursprung existerar även orienteering (”orientering”). Svenska uppfinnare äger lånat ut sina namn mot vissa term, mot modell Anders Celsius på grund av temperaturskalan Celsius samt Anders Jonas Ångström till våglängdsenheten ångström, ofta skriven liksom angstrom.
Begreppen sloyd (”slöjd”) samt glogg (”glögg”) används ibland även. Isländskan äger tillhandahållit saga (”saga”) samt geyser (”gejser”), norskanfjord, slalom samt även ski (”skida”) samt finskan, likt dock ej existerar en nordiskt tungomål inom lingvistisk fras, sauna (”bastu”).[5]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Det existerar vokalerna liksom skiljer sig maximalt ifrån region mot region.
Där indikator förekommer inom par motsvarar detta inledande ljudet detta såsom används inom nordamerikansk engelska samt den engelska likt talas vid andra ställen.
Vokalen U kunna stå på grund av antingen /u/ alternativt /ju/.