Vad finns det i kött

Kött (fsv.

kiot, kiöt, köt) kallar oss djurens muskler likt oss äter, dock även detta ätliga vid fruktbarhet. Sägs bara "kött" avses liksom regel animalisk föda ifrån däggdjur, sålunda kallat rött animalisk föda. Fågelkött, läs mer > angående tamfågel. Fiskkött, läs mer > ifall fisk.

• Rött kött = animalisk föda från nöt, svin, får samt vilt, oavsett angående köttet existerar rött alternativt inte.
• Vitt kött = kött ifrån sjömat samt bevingat djur, tillsammans undantag ifrån stuts vilket anses rött.
• Inälvor: Formellt räknas inälvor ifrån varelse såsom animalisk föda, dock sägs bara "kött" inom gastronomin avses djurets olika muskeldelar, medan inälvor omnämns särskilt.

• Fruktkött = Fruktens "köttiga" pulpa (vävnad), liksom omsluter kärnan/kärnhuset. Ibland även ifall små frukter från växter samt vegetabilier. Läs mer > Biologisk indelning frukt.
  

Begreppen rött samt vitt animalisk föda besitter sitt ursprung ifrån USA. detta existerar ej särskilt god beteckningar, på grund av för att detta leder mot missförstånd, eftersom grisens animalisk föda existerar vitt/gråvitt, vildfågelns existerar mörk samt fiskar liksom lax samt tonfisk existerar rött (se nedan > Musklers färg).

inom gastronomin existerar term ofta diffusa samt slarvigt nyttja. Kunskapskokboken strävar dock mot pression. tillsammans med "kött" avser oss nöt-, kalv-, vilt-, får-, lamm- samt fläskkött. detta "vita" köttet benämns fågelkött (läs mer > angående tamfågel) samt fiskkött (läs mer > Havets stor mängd tillgångar eller förmögenhet, fiske).

Myndighetsdefinition: animalisk föda existerar antingen köttråvara alternativt köttprodukt från tamboskap samt vilt, inklusive bevingat djur.

Inom EU definieras animalisk föda likt skelettmuskelatur tillsammans med fetthaltsbegränsning. Fettandel inom kanin- samt fågelkött får högsta existera 15%, inom svin högsta 30% samt inom övrigt animalisk föda högsta 25%. Bindvävshalten får artikel högsta 25% inom allt slags kött.

• Köttråvara avses djurets olika styckdelar inklusive inälvsdelar.
  
• Köttprodukt existerar behandlad köttråvara mot modell färs. tillsammans "behandlad" avses fysisk/mekanisk alternativt kemisk behandling såsom saltning, rimning, uttorkning, rökning, värmebehandling alternativt dylikt.

Hälsa/näring: animalisk föda existerar ett ömtålig färskvara tillsammans med begränsad hållbarhet samt består näringsmässigt mestadels från protein (förutom vatten), dock även från fett samt från vissa vitaminer samt mineraler.

Andelen kolhydrater existerar obetydlig (läs mer > se respektive köttslag). Fetthalten varierar beroende vid djurslag samt styckdel. Tamboskap existerar allmänt fettrikare än vilt vilket existerar magert animalisk föda. Framdelskött existerar fett animalisk föda medan mittdels- samt bakdelskött existerar magert. animalisk föda existerar rikt vid B-vitaminer samt rött animalisk föda existerar speciellt rikt vid järn samt zink.

animalisk föda innehåller inga naturliga gifter. Halten från onaturliga gifter existerar många nedsänkt inom land. Höga intag från rött animalisk föda är kapabel leda mot ökad fara till tjock- samt ändtarmscancer. i enlighet med Livsmedelsverket bör kvantiteten rött animalisk föda samt chark begränsas mot 500 gram inom veckan (~ numeriskt värde måltider inom veckan).

Tillväxthormoner får ej användas samt antibiotika endast inom samband tillsammans med sjukdom. Antibiotikabehandlat varelse får ej slaktas förrän efter ett viss period då köttet existerar fritt ifrån läkemedelsrester. Förekomsten från tungmetaller inom animalisk föda existerar många nedsänkt. Även lever samt njure förmå ätas 1–2 gånger inom veckan, dock dessa kroppsdel bör undvikas ifrån ridhäst samt älg.

MUSKLER

Muskler existerar vävnad liksom utför kroppsrörelse.

enstaka hårt arbetande muskel ger fastare samt segare animalisk föda såsom måste tillagas längre tidsperiod på grund av för att bli njutbart. Hos enstaka nötboskap existerar detta kinder, magmuskler samt svansen såsom arbetar maximalt. Framdelsmuskler arbetar mer än bakdelsmuskler. Latast existerar filémuskeln samt därför mörast. Muskler består inom huvudsak från protein (läs mer > Proteiner).

En anledning mot för att minska vid sin köttkonsumtion existerar för att detta finns undersökning såsom visar för att animalisk föda inom till stora mängder är kapabel existera uselt till hälsan.

dem existerar uppbyggda från långa, trådsmala proteinceller omgivna från skyddande bindväv (läs mer > Bindväv). Däremellan finns fettceller insprängda ("marmorering", titta nedan). detta finns tre typer från muskler - skelettmuskelatur liksom utför rörelser, hjärtmuskelatur (= hjärtat) samt glatt muskelatur liksom man ej tillsammans med viljekraft kunna påverka.

Kött består från dricksvatten, muskler, kroppens fettlager samt bindväv.

Glatt muskelatur finns inom inre kroppsdel liksom blodkärl, tarmar samt livmoder. Skelett­muskelaturen existerar fästad nära ben/skelett (därav namnet) samt existerar detta liksom inom grastronomin brukar kallas på grund av "kött".

Köttfibrer: detta finns snabba muskelfibrer vilket drar ihop sig många snabbt (Typ I) samt långsamma vilket inom stället existerar många uthålliga (Typ II).

nära olika stöt från långvarigt fysiskt arbete/rörelse ökar kvantiteten från dem olika muskelslagen samt kapaciteten. Arbetande muskler ger hårt samt segt animalisk föda, mot modell kossan kinder samt svans. andra muskler såsom filén ligger maximalt samt latar sig samt existerar därför mör. Långa köttfibrer existerar svårtuggat.

Därför skall köttet skäras tvärs fibrerna innan man stoppar detta inom munnen. nära styckning från muskler inom mindre (gryt-)bitar skärs däremot köttet längs tillsammans med fibrerna på grund av för att detta ej skall tappa köttsaft beneath tillagningen. titta spelfilm nedan > Håkan Fällman skär kött.

Musklers färg: Ju mer ett muskel arbetar desto rödare blir den.

Den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser kommer ifrån myoglobin, vilket existerar en protein vilket äger innebörd till muskelcellens upplagring från syre. Utan syre fungerar ej musklerna (läs mer > Myoglobin). ett kalv besitter mer ljus animalisk föda än ett nötboskap till för att musklerna ej hunnit utvecklas därför många.

Tamgrisar likt ej rör sig speciellt många äger nedsänkt mängd myoglobin samt därför en ljust animalisk föda jämfört tillsammans med vildsvin. från identisk anledning besitter kycklingen vitt animalisk föda medan vildfågels existerar mörkt. Fiskar lever inom enstaka lättsam nästan tyngdlös miljö samt äger därför ringa myoglobin.

Köttet existerar därför oftast vitt alternativt färg mellan grått och vitt. Endast aktiva arter vilket lax samt tonfisk besitter rödaktigt kött.

Köttsaft (fr. jus) existerar skarlakansröd vätska mestadels bestående från vätska likt frigörs ur musklerna då animalisk föda tillagas. Den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser kommer ifrån myoglobin.

inom blod finns hemoglobin (se dito) likt ger blodet sin röda färg. detta existerar alltså ej blod likt rinner ut ur biffen då man skär inom den, vilket flera tror. ett "blodig" biff existerar tillsammans med andra mening ej blodig, bara röd.

Marmorering (ådring) inom animalisk föda existerar fina fettstrimlor insprängt inom köttet (intramuskulärt fett).

Marmoreringen existerar en kvalitetstecken samt åtråvärt på grund av för att detta ger köttet god smakförmåga. Fettinsprängningen varierar på grund av olika vilt samt raser. Finns maximalt inom hondjur. Handjur saknar inom massiv utsträckning fettinsprängning samt köttet blir torrare, mindre njutbart (läs mer > angående nötkött, köttkvalité).

plats ej fetträdd till marmorering, fettmängden existerar många nedsänkt samt smälter ut nära tillagning. Undvik inom stället för att förtära grövre fettkanter samt stekfett ifrån pannan. Läs mer > Marmoreringsgrad kött.


REGELVERK

Köttbesiktning: Allt rött animalisk föda liksom saluförs inom handelsställe alternativt via matställe skall i enlighet med Livsmedelslagen artikel veterinärbesiktigat.

Detta till för att garantera folkhälsan.

Kötklassificering: Slaktkroppar skall i enlighet med svensk team samt EU-regler (EUROP) klassificeras tillsammans med avseende vid djurslag, form/köttinnehåll samt "fettansättning". Reglerna gäller nöt/häst, får/get, ren samt svin. Klassificeringen görs från Jordbruksverket utbildade personer tillsammans med behörighetsbevis.

Granskat animalisk föda noteras (stämplas) direkt vid djurkroppen. Läs mer > ifall nötkött, köttkvalité alternativt motsvarande på grund av respektive djur.


SLAKTUTBYTE KÖTT

Slaktutbyte existerar detta man får kvar efter detta för att något från djuret tagits försvunnen efter slakt. Vanligtvis avses den "slaktvikt" likt erhålles direkt efter slakt, dock även därefter avlägsnas olika delar från varelse varvid svinn uppstår.

Nedan beskrivs stegen ifrån varelse till  "å gaffeln". vad såsom hamnar inom buk utgör cirka 1/3-del från detta ursprungliga djuret i enlighet med Jordbruksverket beräkningar. Nedan olika begreppsdefinitioner. Läs mer > Köttkonsumtion.

• Produktion = köttproduktion mätt inom slaktvikt.

  Hemslakt mot självhushåll ingår ej. Gäller inom land såväl liksom internationellt mot modell inom FN-statistiken (FOASTAT).

• Förbrukning = produktion = slaktvikt +import -export. 2017 = 
  
• Levandevikt = djurets totala vikt innan slakt.
• Slaktvikt: Direkt efter slakt grovstyckas djuret vid slaktplatsen.

  Blodet tappas, buk rensas ur vid inälvor, skalle samt klövar/underben skärs försvunnen (läs mer > Grovstyckning nöt/gris/lamm). detta liksom finns kvar (nöt ~50%, ~gris ~75%, lamm ~45% samt bevingat djur ~75%) = slaktvikt samt den sektion såsom uppfödaren får betalt för.
  

• Restprodukter = Levandevikt minus slaktvikt.

  ett sektion från detta används vilket människoföda, såsom gris- samt kalvblod, inälvor, kindkött samt vid grisen även svål samt fötter.

• Butiksvikt ("försäljning mot detaljhandeln"): Efter grovstyckning hängs köttet en tag på grund av för att möras. Sedan detaljstyckas djuret varvid skelettben, grova senor samt putsfett mestadels avlägsnas (för nöt ~30%, svin ~22%, lamm ~12% samt bevingat djur ~12%).
  Att förtära mindre animalisk föda existerar bäst på grund av både miljön samt klimatet.

  Läs mer > Grovstyckning. detta såsom finns kvar existerar främst rent kött = Butiksvikt. sektion från restprodukterna förmå användas, vilket ben mot fondkokning samt putsfett mot charkprodukter. Begreppet "butiksstyckat kött" avser detaljstyckat animalisk föda inom mindre bitar anpassat mot konsumentbehov.

• Konsumentvikt ("redo till tillagning") = råkött mot konsument efter ytterligare puts samt andra viktförluster nära hantering (viktminskning till nöt ~9%, svin ~20%, lamm ~30% samt bevingat djur ~37%). tillsammans med andra mening från konsument samt matställe köpt färskt alternativt fryst råkött, samt animalisk föda inom charkprodukter samt konserver.

  Härvid adderas inom Jordbruksverkets statistik hemslakt, enstaka mindre sektion köttförbrukning hos uppfödarna (som ej redovisas inom produktionen ovan).
  

• Konsumerad vikt ("på gaffeln") = detta animalisk föda såsom hamnar inom buk. detta önskar yttra konsumentvikt minus köttputs, matrester samt tillagningseffekt.

 

Andel från levandevikt	Nöt (ko)	Gris	Lamm	Övr. Kött	S:a kött	Fågel
Levandevikt	100%	100%	100%	100%	100%	100%
Slaktvikt	50%	75%	45%	50%	60%	75%
Butiksvikt *)	35%	59%	40%	39%	45%	66%
Konsumentvikt *)	32%	47%	28%	32%	38%	41%
Konsumetvikt/slaktvikt	64%	63%	62%	64%	62%	55%
Konsumerad vikt *)	24%	36%	22%	24%	29%	32%
Konsumerad vikt/slaktvikt	48%	48%	49%	48%	48%	42%

Källa: Jordbruksverket.

*) Benämns från Jordbruksverket "Försäljning inom detaljhanden", "Redo på grund av tillagning" respektive "På gaffeln"
Övrigt kött = ridhäst, ren-, viltkött samt inälvor.
Notera: Konsumtionens andel från slaktvikt ungefär densamma på grund av nöt, svin samt nötboskap. Skillnaden existerar främst existerar slaktviktens andel från levandevikt.
Att värdena skiljer sig åt inom dem olika leden butiksvikt, konsumentvikt samt konsumerad vikt beror vid skillnader inom hantering från respektive vara.
Vill man jämföra länders konsumtion utifrån produktion i t.ex.

FOASTAT bör omvandlingsfaktorerna på grund av Konsumentvikt/slaktvikt användas.

Det oss stoppar inom buk i enlighet med Jordbruksverket existerar alltså 1/4-del från kossan, 1/3-del från grisen och 1/5-del från lammet, samt 1/3-del från fåglarna såsom produceras. Grisen ger relativt högt slaktutbyte samt existerar kostnadseffektiv då dem slaktas unga, nära 6-7 månaders ålder.

Nöt besitter lägre slaktutbyte samt längre uppväxttid.

Ekologiskt, svenskt, vegetariskt, veganskt – hur bör man egentligen tänka då detta gäller mat?

Lamm ännu lägre slaktutbyte, dock produktionskostnaderna existerar låga på grund av för att dem mestadels existerar frigående samt slaktas nära nedsänkt ålder. Detta påverkat självklart konsumentpriset likt existerar viktigt lägre till griskött än kokött. från denna anledning besitter även grisköttsförsäljningen tagit ökade marknadsandelar tillsammans med tiden (läs mer > Köttproduktion inom världen).

Det såsom finns kvar existerar främst rent animalisk föda = Butiksvikt.

Kyckling existerar den maximalt verksamma samt miljömässigt bästa köttproduktionen samt därför existerar köttpriset lågt samt konsumtionen upphöjd. Läs mer > Köttkonsumtion, alternativt titta respektive vara.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2019-02

Läs mer

Om nötkött, köttkvalité

Om kalvkött

Om fläskkött, köttkvalité

Om får-, lamm- samt getkött, köttkvalité

Om vilt samt viltkött

Om inälvor

Om charkvaror

Bindväv

Myoglobin

Om tillagning kött

Om tillagningstid animalisk föda }

Köttets stilleståndsperiod

Proteiner

Matbiologi frukt

Marmoreringsgrad kött

Grovstyckning lamm

Grovstyckning gris

Köttproduktion

Slakta

Stycka kött

Om tamfågel

Köttkonsumtion

Film: Håkan Fällman skär animalisk föda