Vad betyder att randa sig

RANDA ran3da2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se avledn.).

1) (numera föga br.) motsv. RAND(1 o.) 2: förse (ngt) tillsammans enstaka kant l. ränder l. kant(er); anbringa ett kant l.

ränder vid l. omkring (ngt); äv.: omgiva (ngt) ss. enstaka rand; kanta (se d. o. 4 o. 5). på denna plats randas bergets spets af månans purpur blickar. Lidner (SVS) 3: (). Då (dvs. inom soluppgången) såg man asurns hvalf .. / .. af dagens purpur randadt. JGOxenstierna 2: 63(, ). inom blommor små likt randen / tillsammans hvitt samt rödt den krökta stig!

Tegnér (WB) 5: 41(). stort insjövatten randas från den en taggiga skogstungan på baksidan den andra. TurÅ , s. &#x; jfr OM-RANDA.&#x; särsk. tekn. bearbeta (en dimma mellan numeriskt värde plåtar o. d.) därför för att dess kant l. kant blir fullkomligt tät, dikta (ngt). Frykholm Ångm. 94().

2) (&#x;) motsv. kant 2 c.

a) ifall gryning: låta (ljus l.

klarhet o. d.) framträda ss. en bälte vid (östra) horisonten. Omsider gryningen sin inledande klarhet randar / på grund av morgonrodnans väg, såsom uppgår inom dess spår. JGOxenstierna 5: 65(c. ).

b) ifall gryning: förse (horisonten o. d.) tillsammans en bälte l. ett kant från ljus o. d.; särsk. bildl. Kärleken, såsom lifvet randar. PoetK , 1: Rydberg 2: (c.

).

c) refl. (jfr d), angående dygn l. morgon o. d.: randas, gry, dagas. Stiernstolpe Wieland Ob. (). dock, då evighetens dygn sig randar, / Död blir lif, samt lifvet mer ej dör. Böttiger 1: (, ). Wennerberg 1: (). särsk. inom bildl. anv., angående ngt (t. ex. ett förhoppning o. d.) vilket börjar för att visa sig l. spira l. gry o. d. ett strimma af lycka ville försöka randa sig vid afstånd.

Almqvist AmH 2: 95(). Ridderstad Samv. 2: ().

d) refl. (jfr c), angående mörker o. d.: ljusna; jfr RANDAS 1 öberg (SVS) 1: ().

e) inom uttr. artikel randad, ifall solens tid l. morgon o. d.: äga randats l. grytt; äv. bildl.; jfr RANDAS 1(c). idag trodde mäster Hans lyckans morgon artikel randad. Sparre Frisegl. 1: 24(). enstaka mörk, ett mulen, enstaka bister solens tid existerar randad.

Topelius NBlad 60().

Fredin Dikt. 99().

3) (numera föga br.) sjöt. motsv. kant 2 d: låta (ett segel) löpa vid kant.

Kryssmärsseglet randades . Hägg Örl. ().

4) (numera föga br.) inom sht num. motsv. kant 5(o. 6 b): intrycka tecken (l. mönster, särsk. räfflor) inom randen från (mynt o. d.), lättra; äv. inom allmännare anv.: intrycka (randigt) mönster l. utsirningar inom objekt från metall; jfr 5 g. Scheutz Bleckarb. 65(; allmännare).

Auerbach().

5) motsv. kant 6:förse (ngt) tillsammans med enstaka (så l. därför beskaffad) kant l. tillsammans med ränder, anbringa enstaka kant l. ränder vid (ngt); äv. ifall färg l. ämne o. d.: forma l. utgöra enstaka kant l. ränder vid l. inom (ngt). Lind(). Jag märker, för att ni förstår er väl vid för att randa väf.

Almqvist TreFr. 2: 3(). Svettströmmarna randade ansiktet. Angered-Strandberg NVärld. (). Träden utmed landsvägen randade snön tillsammans skarpa azurblå grupp.

Krusenstjerna Pahlen 7: 26(). &#x; särsk.

a) inom p. pf. inom adjektivisk anv.

α) (numera föga br.) försedd tillsammans ränder, randig (se d. o. 1). enstaka ranat bonnat. TbLödöse (). enstaka tunn inom hvitt samt blodrödt randad klädesplagg. Heidenstam End. 97(). Randade tyger. Sömnadsb. 67().

β) (&#x;) arkeol. inom uttr.

randad stensättning, stensättning bildande enstaka kant l. kedja från (tätt placerade) stenar. 2VittAH 20(, ). Holmberg Nordb. ().

b) ss. senare led inom ssgr till för att beteckna för att ngt existerar randat vid en visst sätt alternativt äger ränder från en visst slag; jfr BJÄRT-,BRED-,FÄRG-,SMÅ-,TVÄR-RANDADm. fl.

c) (&#x;) refl., ifall ljus, inom uttr.

randa sig inom ett viss färg, framträda ss. ränder l. strimmor inom enstaka viss färg. inom dalen ljuset sig tillsammans med skuggan blandar, / .. vid molnen sig inom guld samt purpur randar. CFDahlgren 2: ().

d) (&#x;) tillsammans med konstruktionsväxling, inom uttr. randa färg, fördela färg inom ränder vid ett yta o. d., färglägga inom ränder.

Den minsta växt .. säger mot mig: .. ingen konung vid jorden förmådde randa mina färger. Choræus Bref ().

e) (&#x;) tillsammans med innehållsobjekt. Ej får denne (dvs. den vilket deltar inom ett kappkörning) skygga, ifall hans plåga .. / ett strimma randar vid medtäflarns kinder. Runeberg 5: (); jfr 6.

f) (&#x;) bildl., inom uttr. randa samt fyrkant efter ngns mönster, konspirera l.

intrigera inom enlighet tillsammans med ngns planer. Zedritz 3: 89().

g) motsv. kant 6 b: förse (ngt) tillsammans med ett räffla l. fåra l. räfflor l. fåror o. d.; jfr 4; särsk. tillsammans avs. vid träd o. d.: barkranda. ifall veden existerar grof, (bör) barken .. randas vid 5 à 6 ställen längs efter trädet. Uhr Koln. 16(). (Vågorna) randa fina sanden.

Wecksell SDikt. (). Tunga samt trumpna randa (fartyget) Oropesas svallvågor den anlupna sötvattenspegeln. Frosterus mark. 91(). jfr AV-,BARK-RANDA.särsk. (mera tillf.) tillsammans avs. vid klädesplagg o. d.: stryka l. pressa (ngt) därför för att enstaka kant l. fåra uppkommer (längs en veck l. ett söm o. d.). Hagdahl DBäst. ().

6) [eg.

specialanv.

från 5] (vard.) åstadkomma ränder l. strimmor gm stöt (av käpp l. piska o. d.) vid (ngn l. ngns rygg o. d.); äv. inom allmännare anv.: prygla, slå (gul o. blå), klå (upp). Heidenstam Vallf. 84(). Kättingsladden randade mig inom ryggen. Bergdahl Antip. 81(). Jag bör randa honom, tänkte kärringen samt tog mot riset. Dahllöf SagÄv. 1: 43(). denna plats skulle inga ändor randas röda mer.

Moberg Sedebetyg ().

Särsk. förb.: RANDA IN10 4. (tillf.) mot 5: förse (ngt) tillsammans med ränder. strindberg Hafsb. 31(). &#x;

RANDA OM10 4. (vard.) mot 6: prygla (ngn), klå upp (ngn). denne tog kvastkäppen samt randade ifall hon .., därför för att denna skrek. Geijerstam FattFolk 2: 89(). &#x;

RANDA UPP10 4 l.

OPP4. (vard.) mot 6: prygla (ngn), klå upp (ngn). Falk Skolp. 4().

Ssg (jfr randssgr): (1 slutet) RAND-MEJSEL. (numera knappast br.) tekn. diktmejsel. NF 3: (). 2NF 6: ().

Avledn.: RANDNING, r. l. f.

I. handlingen för att randa (ngt), randande.

1) (i fackspr.) mot 1; äv. konkret: kant, kant.

Brunius Metr. 62(; konkret). nära dekorering från (porslins-)godset vid glasyren utfördes praktiskt taget all randning nära löpande grupp. TT , K. s.

2) (numera föga br.) num. mot 4; äv. konkret: kant, lättring. 2VittAH 2: (, ; konkret). Schulthess(; abstr.).

3) mot 5; ofta konkret, angående randigt mönster l. randig yta o. d.

Sahlstedt(). Klädningar tillsammans ljus randning vid hvit botten. SthmModeJ , s. Lämplig färg mot randning från trasmattor. Sahlin SkånFärg. 77(). jfr färg-randning. särsk.

a) (&#x;) arkeol. konkret, ifall stensättning från tätt placerade stenar likt forma ett linje l. kant (på markytan). Dybeck Runa &#x;43, 1:

b) (mera tillf.) bildl., ifall ngt liksom (liksom ett kant inom en mönster) ingår ss.

ett sektion inom ngt, inslag (se d. o. 2). (Kamraterna) måste .. hitta mig beklagansvärd tillsammans med enstaka randning af komik. Wägner Norrt. ().

4) skogsv. mot 5 g: barkrandning. Eneberg Karmarsch 1: 20().

5) (mera tillf.) mot 5 g slutet. Randning ger dem strukna kläderna en elegantare utseende. Hagdahl DBäst. ().

II.

mot 2 c o. randas: förhållandet l. egenskapen för att randas; särsk. motsv. randas 1 morgonrodnans randning. Widström Vitt. 47(). jfr morgon-randning.

Ssgr (till randning inom 3; inom fackspr.): randnings-apparat. HantvB inom. 1: ().

-mönster. 2NF ().

-pänsel. HantvB inom. 1: ().

Webbansvarig

admin_saob@