Nytta eller nöje vad väger tygnst

NYTTA nyt3a2, r. l. f.; best. -an; pl. (numera blott inom bet. 5) -or ((†) -ar OPetri MenFall K 7 a(1526); -er mörk Ähr. 75(1560), HB 2: 110(1576)); förr äv. NYTT, sbst.2, f. (?).

1) gagn; fördel, förmån (se d. o. 5); bästa (se förbättrad 3 inom α); numera bl. inom sg.; inom ä. tidsperiod ofta inom förb. tillsammans med liktydigt ord; särsk. inom liknande uttr. likt (vara l. anlända o. d.) mot (stor, små, ingen) nytta (förr äv.

nytto) (för ngn), mot (förr äv. med) ngns nytta l. ngn mot nytta; äv. inom uttr. artikel från nytta, artikel mot nytta. äga, erhålla, dra nytta från ngt. utföra nytta (jfr 3), ifall sak: utföra gagn, gagna, artikel nyttig. Medicinen utför ingen nytta. G1R 1: 34(1522). Monge äre wener således lenge the behärska okänt nytto aff haffua.

Ingen nytta, alltså förbud.

Syr. 6: 8(öv. 1536). Laghen existerar .. giffuin .. till rett lån, then menigha man til nytto samt gagn. OPetri 4: 302(c. 1540). Hwadh nytto haffuer Döpelsen medh sigh? katt. 1567, s. B 8 b. Herr Norrman .. likt detta stællet tillsammans ungdomsens goda nytta förmodeligen kunde beklæda. Schück VittA 2: 96(i handl. fr.

1682). vid thet flere Riksens Inbyggare må inledningsvis samt främst äga sin näring samt förtienst dervid (dvs. gm produktionen), samt sedan kurera Rijket igemeen större intäkt däraf, samt således äga tvenne nyttor på grund av enstaka. Polhem Bet. 1: 33(1721). Mihlstolpar .. liksom til almän nytto .. upsatte äro. MB 21: 9(Lag 1734). (De) likt försvara nyttan af Drakoniskt stränga lagar.

Oscar inom Straff 7(1840). — jfr ALLMÄN-NYTTA.— särsk.

a) inom den allittererande förb. nytta samt nöje o. d.; stundom tillsammans mer l. mindre genomskinlig anslutning mot 3. Förena nytta samt nöje [efter lat.: omne tulit punctum, qui miscuit utile dulci (Horatius)]. HC11H 2: 78(1680). Jag skilgs ogierna ifrån ett ort, okänt jag uti min inledande ungdom tillsammans nytta samt nöje frambrackt min period.

Höpken 1: 211(1764); jfr 3. Då ni läser något på grund av din personlig räkning, vare sig på grund av nytta alternativt nöje. Schück o. Lundahl Lb. 1: 35(1901).

b) (†) inom uttr. (den) allmän(na) nytta(n), allmänt väl, detta allmänna bästa (jfr ALLMÄN IV e), samhällets väl. Ekblad 317(1764). (Han) gläder .. sig at hafva framburit sin skärf åt den allmänna nyttan.

LBÄ 16—17: 185(1798). för att samtliga dessa egna nyttor tillhopa skulle sammanfuska enstaka allmän nytta, till eget bestånds skull, detta blef detta högsta målet (för moralens strävan). Geijer inom. 5: 101(1811).

c) (†) inom uttr. utföra sig ngt mot nytta l. utföra sig nytta (l. nytto) från ngt, dra nytta från ngt. Ehrenadler Tel.

693(1723). dem borde giöra sig nytto af Fiendens frucktan samt svaghet. Mörk Ad. 2: 27(1744). Jag (ville) utföra mig hans frånvarelse til nytta. Riccoboni Catesby 65(1761). Murberg FörslSAOB(1793).

d) (numera bl. vard.) inom uttr. äga sin nytta (med sig) o. d., förr äv. äga nytta, tillsammans saksubj.: medföra gagn, existera mot nytta, existera nyttig.

Hwadh vilket giörs wedh Morgonstunden alternativt wedh nöchtert modh, .. dhet haar nytta medh sigh. Grubb 532(1665). detta förmå äfven hafva sin nytta, inom fall Regeringen .. kunde (osv.). Oelreich 837(1756). för att .. (märgeln) skulle hafva större nytta nära jordblanningar, än ytterligare mark. Barchæus LandthHall. 23(1773). Lefve förståndet! detta äger sin nytta både inom den nya samt gamla verlden.

Eurén Kotzebue Cora 10(1794).

e) (†) inom uttr. tillsammans med (stor) nytta, mot gagn l. båtnad; tillsammans profit l. utbyte, tillsammans fördel, fördelaktigt. Rothovius 1Pred. C 3 b(1623: stoor). At man den .. (i en visst gruvhål) befintel(iga) Malmen intet tillsammans nytta kunnat utbringa. HC11H 12: 39(1697).

Tron .. lärer at riktig samt tillsammans med nytta bedja. Borg Luther 2: 452(1753).

f) (numera ngt vard.) inom uttr. utan (någon) nytta (förr äv. nytto), mot ingen nytta; utan (avsett) effekt. (De ogudaktigas) sysselsättning existerar fåfengt, samt hwadh the utföra, existerar vthan nytto. Vish. 3: 11(Bib. 1541; öv. 1536: existerar til ingen nytto; Bib. 1917: mot intet nyttiga).

Alle förmaningar blefvo utan nytta. Murberg FörslSAOB(1793). Ja, detta rinner många vätska utan nytta! Lundquist Gontscharow Obl. 180(1887). Hvarför besvärar ni dig utan någon nytta? Andersson Ratn. 24(1892).

g) (†) pregnant: naturaförmån. (En sektion inhysesfolk vilket icke existerar bondens drängar) utan allenast moot een wiss afhandlat nytto samt fördeel utlåfwa honom inom Sädes- samt Skördesanden hielpa.

RARP 4: 632(1651).

h) övergående inom bet.: (nyttig) användning; numera bl. inom uttr. anlända o. d. mot nytta (förr äv. nytto). för tillfället existerar mitt upsåt samt material, at beskrijfva een geometrisk mätstaf tillsammans med thess bruk samt mångahanda nyttor. Stiernhielm Vitt. 182(c. 1650). Wijnet thet giuter man igenom enstaka Tratt vthi Flaskor samt Faat, at alle Dråpar anlända til nytta.

Arvidi 4(1651). Huru .. bortkastade domstol .. kunde leda mot nytta. strindberg NRik. 61(1882).

i) (†; titta dock slutet) övergående inom bet.: vinning, vinst; avkastning; ränta; äv. bildl. Rettferdighetennes nytta skal wara ewigh stillheet samt säkerheet. Jes. 32: 17(Bib. 1541; Luther: nutz; Bib. 1917: vinning). för att sådana .. lyxindustrier vilket ”gyllendukeri” samt olika slags sidenmanufakturer ”skulle giva god nytta från sig”.

Heckscher SvEkonH 1: 508(cit. fr. 1649). Then åhrlige theraf (dvs. från testamenterat frakt l. kapital) flytande nyttan. Schmedeman Just. 993(1686). Hans Creditorer sågo at denne ägde enstaka .. massiv köp, samt trodde at denne dervid ägde mycken nytta. Lagerström Bunyan 3: 124(1744). Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 92(1857). — särsk.

(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) ifall den mejeriprodukt såsom boskapen lämnar; jfr NYTTJA, sbst. 3. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 452(i handl. fr. 1618). liknande trollbindande bruk, såsom avse för att stjäla ”nyttan” från grannen. FolklEtnSt. 1: 307(1916). jfr BO-,BOSKAPS-NYTTA.

2) (†) inom uttr. personlig nytta, hänsyn mot detta egna gagnet l.

intresset, själviskhet, egennytta (se d. o. 2); jfr personlig, adj. 1 kslutet. Judas 16(NT 1526; Bib. 1917: egennytta). ingen personlig nytta (fanns) inom deras Förslag. Mörk Ad. 1: 52(1742). Den egna nyttan kommer väl för att oaflåtligt splittra menniskorna. 2SAH 19: 108(1837).

3) (nyttigt) arbete; äv.

Vilken team balanserar tyngst?

inom pl.: (nyttiga) sysselsättningar, sysslor; numera bl. dels inom uttr. utföra (förr äv. skaffa) nytta (jfr 1), utföra nyttigt sysselsättning, dels inom uttr. utföra nytta på grund av sig, angående individ inom ngns service o. d.: utföra således många nyttigt jobb likt (ungefär) motsvarar arbetsgivarens prestationer (i kost, logi o. d.) mot arbetstagaren, utföra skäl till sig, utföra riktig på grund av sig.

Hielp migh at nyttia tiden korrekt, / samt skaffa nytta vid alt sätt, / Mitt pund eij nedergrafwa. Ps. 1695, 187: 8;jfr Ps. 1937, 138: 8. Hvilken (var) hans födelsebygd, samt hvilka hans ungdomsöden samt nyttor inom ett gryende mandom? Hedborn 2: 213(1839). fullfölja intet Gunnar nytta på grund av sig, både då han ä' inom skogsområde samt vid sjö?

Knorring Torp. 1: 171(1843). Gud besitter gifvit dig krafter, .. tillsammans med dem kunna ni skaffa nytta. Thomander Pred. 1: 209(1849). Nej, idag måste jag vandra bostad samt utföra litet nytta. Alving FamS 282(1919).

4) (†) ifall detta liksom åstadkommits gm arbete: resultat; äv. pregnant: gott konsekvens. Rudbeck Bref 39 (1666; pregnant). på denna plats af (dvs.

från problemet ifall kulornas olika falltider) är kapabel man giöra sig nästa nyttor 1. ifall ett kula faller ifrån a til b. alternativt ifrån a til c alternativt til e, .. sålunda sker thet vid enstaka period. .. 2. (osv.). Swedenborg Reg. 97(1718). (Att värksamheten) utsträcker sig mot enstaka oafbruten kedja af idel Ändamål, Orsaker, Verkningar samt Nyttor.

Svenska Akademiens ordlista.

Atterbom Siare 1: 64(1841).

5) angående ngt varav man äger nytta l. såsom ger nyttiga resultat; ngt nyttigt; nyttobringande sak l. företag; nyttighet (se d. o. 4); numera bl. (i sht inom fackspr.) tillsammans med anslutning mot 6; inom sht inom pl. Nytter, them .. (G. I) på denna plats j Swerigis Rijke drijffwit haffwer. mörk Ähr. 75(1560). Gamble odelbyer bleffve ..

förlagde inom mulebete, täckt område samt annen nytte, liksom odelbyerne tillydde. HH 20: 50(c. 1580). mot dem nyttor, denne stiftat, såsom .. pedagog, vänder denne icke tillsammans sjelfförnöjelse ögat åter. Wingård 2: 38(1819). Der går Emanuel, samt efter Nyttor / han famlar uti dimmorna omkring. MarkallN 2: 113(1821). ett massa .. värderbara nyttor, särskildt för att nämna bakverk samt andra lifsmedel.

Bergstedt Clément PolEkon. 121(1868). Östergren(1933).

6) [efter eng. utility inom motsv. anv.] inom sht nat.-ekon. ifall detta värde vilket ngt äger tillsammans med hänsyn mot brukbarheten; nyttigt värde. Nyttan förändras efter våra begär. Höijer 4: 454(1796). Kol såsom man eldar tillsammans .. ge nytta detaljerad inom den mån dem förbrukas. Cassel TeorSocEkon.

36(1934). — jfr GRÄNS-,HUSHÅLLS-NYTTA.

Ssgr (i allm. mot 1): A (i vissa trakter): NYTTE-GÖRA, n. nyttigt jobb. (Fiske) fanns ju halft ifall halft en nyttegöra, dock detta plats ju även detta största af varenda nöjen. 3SAH 26: 16(1914). —

-JAKT. (†) jaktverksamhet vid matnyttigt villebråd. RARP 9: 437(1664). —

-MORAL, titta C.

B (†): (1 h) NYTTES-LÖS.

utan nyttig användning. Der skepen lengre skole liggia Nytteslöse, wore dett .. Participanterne mot .. skada. RARP 2: 220(1636).

C (i sht inom fackspr.): NYTTO-BETONAD, p. adj. såsom inom inledande grabb tillgodoser nyttans krav. Nyttobetonad glastillvärkning. SvTidskr. 1931, s. 169. —

-BRINGANDE, p. adj. nyttig, gagnelig.

PT 1903, nr 251 A, s. 3. —

-FILOSOFI(EN). filos. utilitarism(en). NoK 111: 58(1931). —

-FÖREMÅL~102. objekt avsett på grund av praktisk användning, redskap. SvSlöjdFT 1926, s. 13. —

-GLAS. (artikel av) kopp (främst) på grund av praktiskt bruk; motsatt: prydande kopp.

Uttryck vilket innehåller nytta.

Seitz kopp. 85(1933). form eller gestalt 1938, s. 187. —

-GODS. färdig artikel (i mindre format) från porslin o. d., avsedd till praktiskt bruk (särsk. till hushållsbruk o. d.). Nyttogods inom föremål gjorda av lera och brända i en ugn. SvD(B) 1928, nr 105, s. 8.Dædalus 1943, s. 84 (av aluminium).—

-HÄVD. (†) historiskt handling l.

fornminne (särsk.: skriftlig handling) såsom fornforskningen kunna äga nytta av; jfr hävd 8o. 9. Schück VittA 1: 129(i handl. fr. 1630). Därs. 139(i handl. fr. 1630). Därs. 136(i handl. fr. 1631). —

-KERAMIK. jfr -glas. SvSlöjdFT 1924, s. 149. —

-KONST. [efter t. nützkunst] värksamhet vilket avser frambringandet från konstnärliga bruksföremål; äv.

konkret. SvSlöjdFT 1918, s. 15. —

-KONSTNÄR. jfr -konst. SvSlöjdFT 1931, s. 59. —

-MORAL. (nytte- 1913—1922. nytto- 1911 osv.) moral såsom lägger huvudvikten vid detta nyttiga; utilism. Blanck NordRenäss. 221(1911). —

-SAK. jfr -föremål. SvD(A) 1933, nr 68, s. 8. —

-SYNPUNKT~20 l. ~02. Betrakta ngt ifrån l.

ur nyttosynpunkt. Anlägga nyttosynpunkter vid ngt. Hemmer FattBrud 10(1926). —

-TRAFIK. —

-VARA, r. l. f. jfr -föremål. till vardagens behov lämpade vackra nyttovaror.

substantiv.

SvSlöjdFT 1920, s. 82. —

-VÄXT. motsatt: prydnadsväxt. UNT 1929, nr 10 230, s. 1.

Avledn.: NYTTELIG, adj.1; adv. -a (OPetri MenFall G 6 a(1526), Spegel 325(1712)), -en (G1R 18: 356(1547), FörarbSvLag 4: 448(1688)). (nytt(h)el- 1525—1712. nyttl- 1631. nytzl- 1555—1561. -ig(h)it, n. 1526—1631) [fsv. nytliker; jfr d. nyttelig, nor.

nyttelig, ävensom mnt. nut(te)liken, adv.] (†) mot 1: nyttig; fördelaktig; lämplig. G1R 2: 202(1525). vid thet at wij .. måge thet utföra liksom tigh existerar behageligit samt oss nytteligit. Mess. 1557, s. O 1 a. Godh, nytzligh samt rettwijs lagh. LPetri ChrPred. B 3 b(1561). Linc.(1640; beneath salubriter). Spegel 325(1712).

särsk. ss. adv.

a) vid en sätt likt medför nytta l. fördelar; vid en nyttigt sätt; mot allmän nytta. Giff nådh ath alle predicare måå nytteligha samt gagneligha predica Christi oord samt gärningar. OPetri MenFall G 6 a(1526). detta gemeena bästa nytteligen främia samt betiena. BraheBrevväxl. II. 1: 215(1662). (Lantmarskalken uppmanade adeln) för att dhe ville flijteligen komma tillstädes, vid dhet för att den korte tijden ..

måtte nytteligen blifva grundad (dvs. använd). RARP 12: 243(1678). Kyrkol. 2: 2(1686). jfr få-nytteliga.

b) tillsammans fördel; lämpligen. Bureus KonStyr. A 2 a(1634). Miöd .. brukas nytteligen til samtliga kalla Siukdomar. IErici Colerus 1: 237(c. 1645). FörarbSvLag 4: 448(1688). —

NYTTIG, titta d.

Förena nytta samt nöje [efter lat.: omne tulit punctum, qui miscuit utile dulci (Horatius)].

o. —

NYTTLIG, titta nyttelig, adj.1 —

NYTTOSAM, adj. (mera tillf.) nyttig, från l. mot (värklig) nytta. War nyttosam, hos alle Man, / Den högste Gud til Ära. Bureus Runa A 3 b(1644). ST(A) 1930, nr 320, s. 1.—

NYTTSAMLIGEN, adv. (nyt-) (†) mot värklig nytta. Bureus KonStyr. A 2 b(1634).

—

NYTZLIG, titta nyttelig, adj.1