Vad menas med anti snipe

Antisocial personlighetsstörning, alternativt antisocialt personlighetssyndrom (förkortat ASPD alternativt APD), vardagligt sociopati (se avsnitt), utmärks från enstaka primär bristande respekt till andra människors rättigheter, bristande förmåga för att uppleva lån samt från för att ej bry sig ifall sociala normer (antisocialt beteende).

Syndromet existerar hållbart samt ingår inom DSM-5:s "kluster B".^[1] detta existerar ej ovanligt för att kriminella besitter syndromet. Psykopati, likt ej existerar ett personlig bedömning inom DSM-5 alternativt ICD-10, anses ofta artikel enstaka svår variant från antisocialt personlighetssyndrom. ett samsjuklighet tillsammans med narcissistiskt personlighetssyndrom, likt även ingår inom kluster B samt liksom kännetecknas från enstaka grandios perception för att existera enstaka "undantagsmänniska",^[2] existerar vanlig.^[3]

Människor tillsammans antisocialt personlighetssyndrom visar bristande vid ångerkänslor samt empati.

Detta framträda inom likgiltighet efter för att äga skadat, stulit ifrån, alternativt svikit någon. dem existerar ofta manipulativa samt impulsiva samt äger även svårt på grund av ansvar samt förberedelse. Antisocialt personlighetssyndrom existerar tre gånger därför vanligt hos män vilket hos kvinnor.^[4] Syndromet existerar starkt associerat tillsammans med ett tidigare uppförandestörning alternativt sålunda kallade callous-unemotional traits beneath barndomen.^[5] allmänt existerar framtidsutsikter ej ljus dock mentaliseringsterapi (MBT)^[6] kunna äga viss påverkan.

Diagnos (DSM-5)

[redigera | redigera wikitext]

För för att bedömning bör behärska ställas behöver patienten existera minimalt 18 kalenderår samt uppfylla minimalt tre från nästa symptom:

• Oföljsamhet då detta gäller för att följa lagar alternativt sociala normer, vilket är kapabel yttra sig t.ex.

  genom upprepade lagmässiga överträdelser.

• Bedrägligt beteende, exempelvis genom en kontinuerligt bruk från lögner, falska identiteter alternativt bedrägerier på grund av personlig vinning, nöjes alternativt njutnings skull.
• Irritabilitet samt aggressivitet, exempelvis genom för att upprepat misshandla andra alternativt hamna inom bråk.
• Hänsynslöst beteende vilket är kapabel äventyra säkerheten på grund av andra människor.
• Oansvarighet, exempelvis gentemot arbetsgivare alternativt dem ekonomiska förpliktelser personen har.
• Brist vid ånger efter för att äga skadat alternativt skadat andra människor.

Symptomen måste äga uppkommit före 15 års ålder, vidare får dem ej heller äga ett koppling mot psykisk sjukdom alternativt bipolär sjukdom.^[1]

Orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Tvillingstudier samt adoptionsstudier besitter demonstrerat för att detta finns ett signifikant genetisk komponent inom uppkomsten från antisocial personlighetsstörning.

tillsammans med detta menas ej för att detta finns enstaka bestämd genotyp vilket predisponerar störningen, utan den uppstår inom enstaka komplex interaktion mellan gener samt social miljö.

Forskning besitter även undersökt neurobiologiska skillnader såsom förmå ge upphov mot störningen. Några generella hjärnskada besitter man ej hittat; patienterna får lika utmärkt poäng vid neuropsykologiska tester liksom genomsnittsindividen.

Människor tillsammans med antisocialt personlighetssyndrom visar bristande vid ångerkänslor samt empati.

numeriskt värde mer specifika hypoteser äger inom stället fått enstaka sektion uppmärksamhet: "underarousal"-hypotesen, såsom menar för att dessa patienter existerar kortikalt understimulerade, samt därför behöver bete sig vid extrema sätt, samt oräddhetshypotesen, vilket menar för att dem besitter enstaka högre tröskel på grund av för att uppleva fruktan.

Psykosociala orsaksfaktorer såsom uppfostran existerar även relevanta, en unge liksom fått sin vilja igenom genom för att bråka förmå förbättra trotssyndrom alternativt uppförandestörningar vilket inom myndig ålder förmå övergå mot enstaka antisocial personlighetsstörning.^[7]

Sociopati

[redigera | redigera wikitext]

Sociopati existerar en term likt tidigare använts medicinskt till antisocial personlighetsstörning, samt används mot sektion kvar inom länder såsom USA.

Sociopati anses numera såsom en från den således kallade politiska psykiatrins maximalt kontroversiella begrepp^[8] samt inom landet betraktas uttrycket numera vilket både ovetenskapligt samt föråldrat.^{[källa behövs]} Den svenske psykiatriprofessorn Jan-Otto Ottosson skrev 1983: "Den äldre beteckningen 'psykopatisk' föredras framför den nyare 'sociopatisk', vilket existerar mer värderingskänslig".^[9]

Begreppets historia

[redigera | redigera wikitext]

Dagens term likt "sociopati", "psykopati" alternativt "antisocial personlighetsstörning" besitter sina rötter hos såväl tyska, franska, engelska likt amerikanska psykiatriker såsom byggt vidare vid Prichards (1835) ”moral insanity”.

Detta term är kapabel ses såväl moralistiskt vilket tillsammans med ett nedsättande innebörd.

Begreppet äger valts till för att undkomma situationer var snabba förändringar sker inom vad såsom existerar kriminellt samt inte.

Man är kapabel yttra för att tysken Kurt Schneider (1923) lade grunden till den annars typiskt engelsk-amerikanska vinklingen från psykopati, den såsom kallas sociopati tillsammans med sin formulering: ”De abnorma personligheter såsom lider från sin abnormitet alternativt åstadkommer skada inom samhället”. Sannolikt plats detta Schneiders sysselsättning likt motiverade amerikanen G.

E. Partridge för att 1930 föreslå termen sociopati. Man kunna jämföra sociopat inom betydelsen ”förstörd från samhället” samt dess påverkan ”förstör samhället”. beneath 1930-talet utvecklades inom USA ett alltmer miljöpräglad ögonkontakt vid uppkomsten från psykopati, samt termen sociopati passade då förbättrad in.

I DSM-I (1952) valde man för att titta sociopati likt ett psykisk sjukdom dock uppfattningarna äger sedan beneath årens lopp växlat beträffande sociopatens ansvarsförmåga.

Ibland äger sociopaten setts likt enstaka undergrupp mot antisociala alternativt aggressiva psykopater. inom DSM-II (1968) infördes därför istället diagnosen antisocial personlighetsstörning. inom DSM-III exkluderades denna nära psykisk utvecklingsstörning samt psykisk sjukdom. Detta protesterade rättspsykiatriker mot, varvid DSM-III-R kom för att medge för att psykisk utvecklingsstörning samt psykisk sjukdom är kapabel föreligga nära några sidor hos antisocial personlighetsstörning, likt nedsättningar inom arbetsförmåga samt föräldraskap – dock enbart angående detta föreligger en klart antisocialt beteende.

ifrån psykodynamiskt håll äger kritiken mot DSM tidvis varit hård. ”DSM bortser ifrån psykodynamiska orsaksfaktorer, funktioner vid olika utvecklingsnivåer samt den dynamiska balans liksom finns mellan symptom samt individualitet. DSM kunna ej heller förklara detta spektrum såsom finns ifrån patologiska mot normala reaktioner vid stress” (Lichtman, 2008).

inom DSM-IV sades den väsentliga egenskapen hos antisocial personlighetsstörning existera en bestående mönster från likgiltighet på grund av samt förbrytelse mot andras riktig. Störningen bör äga börjat inom barndomen alternativt den tidiga adolescensen samt gå vidare upp inom vuxenlivet. detta antisociala beteendet får då ej enbart inträffa nära samtidig psykisk sjukdom alternativt beneath enstaka manisk episod nära bipolär sjukdom.

dock ej heller var känner sig psykodynamiker mot freds. DSM-5 anses kvar alltför centrerad kring yttre beteenden samt förlorar känslodynamiken (Cain m.fl.

Vad menas tillsammans enstaka persons identitet samt beskriv några identitetsbegrepp såsom finns.

2008).

Då man redan inom den inledande utgåvan från DSM (1952) valde för att byta ut termen psykopat mot sociopatisk temperament, konstaterades samtidigt för att sociopati skulle ses vilket ett psykisk sjukdom (mental illness) (Slovenko, 1999). Störningen anses börja inom barndomen alternativt inom tidiga tonår samt fortsätter in inom myndig ålder.

dock detta mönstret kallas omväxlande på grund av psykopati, sociopati alternativt dyssocial personlighetsstörning (DSM-IV, sid 645 inom den eng. upplagan).

Also known simply as "anti-snipe".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• David H. Barlow & V. Mark Durand (2005). Abnormal psychology: An integrative approach.
  För för att förstå psykologin förmå man nyttja sig från olika analysnivåer.

  Thomson Wadsworth. ISBN 0-534-63356-0

• Sutker, Patricia B., dansstil eller dataproblem, F. & West, J.A. (1993). Antisocial personality disorder. inom P.B. Sutker & H.E. Adams (red.), Comprehensive handbook of psychopathology (2nd ed., pp. 337-369). New York: Plenum Press

Noter

[redigera | redigera wikitext]