Vd heter de små ubåtarna i norge
Vikingatidens skepp
Vikingatidens skepp existerar ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån vikingatiden. dem äger blivit kända genom fyra olika källor. Arkeologiska fynd ger ett många närgången foto från specifikation inom olika skeppskonstruktioner samt skeppstyper.
Samtida bilder ger nödvändig upplysning ifall möjligen främst segelkonstruktioner. De skrivna källorna ger information angående olika skeppstyper, storlekar, hur dem användes, bemålningar etc. Rekonstruktioner från fynd ger enstaka god perception angående bland annat dem olika skeppstypernas sjöegenskaper.
Konstruktion
[redigera | redigera wikitext]Vikingaskeppen plats byggda tillsammans enstaka teknik liksom kallas klink, vilket ger en enklare samt mindre styvt skrov än kravellbygge.
Borden plats tillyxade, ej sågade, samt man ägde lämnat klampar på grund av sammanfogningen.
Arkeologiska fynd
[redigera | redigera wikitext]Mer alternativt mindre välbevarade fynd från dåtidens skepp existerar numera relativt grundlig. Bland dem bäst bevarade då dem framgrävdes förmå nämnas dem unika skeppen ifrån dem norska gravhögarna inom Oseberg, Gokstad samt Tune, Rostad samt Valle.
De norske ubåtene senket inom alt ni handelsskip, to ubåter (pluss én ubekreftet) og en vaktfartøy.Äskekärrskeppet existerar en förhållandevis välbevarat nordiskt vikingatida skepp från typen knarr, funnet inom Ale samhälle strax utanför götet. Fyndområdet besitter demonstrerat sig artikel en skeppsvarvsområde, inom motsats mot flertalet övriga nordiska fynd gjorda inom samband tillsammans gravar. mot skillnad mot vikingatida båtar, existerar Äskekärrskeppet hittills detta enda svenska fyndet från en vikingatida skepp, dessutom vid historiskt sett svensk mark.
Ladbyskibet inom land räknas, trots sämre bevaringsförhållanden, mot kategorin praktfulla gravskepp.
Fynden ifrån Roskildefjorden inom land vid talet innebar en viktigt steg till marinarkeologin inom samband tillsammans för att man då lyfte upp dem fem skepp liksom påträffats. en från dem visade sig artikel en långskepp ifrån huvudstaden i irland.
dem fem vraken äger fått namn efter fyndplatsen Skuldelev samt existerar utställda vid Vikingeskibsmuseet, Roskilde. dem är:[1]
- Skuldelev 1 - en större, havsgående lastskepp, tillsammans med enstaka besättning angående man.
- Skuldelev 2 - en havsgående krigsfartyg - en långskepp, tillsammans med ett besättning ifall krigare.
- Skuldelev 3 - en mindre frakt- samt passagerarskepp, tillsammans ett besättning angående man.
enstaka replik från denna båt äger fått namnet Sif Ege.[2]
- Skuldelev 5 - en mindre krigsfartyg, tillsammans ett besättning ifall omkring 30 krigare.
- Skuldelev 6 - enstaka sammansatt rodd- samt båt med segel, troligen byggd på grund av fiske samt jakt.
Det fynd vilket ursprunglig fick namnet Skuldelev 4, visade sig senare artikel enstaka sektion från Skuldelev 2.
Vid grävningar på grund av enstaka kanal invid Vikingeskibsmuseet inom Roskilde fann man – kvarlevor från nio skepp ifrån vikingatiden samt medeltiden. en från dessa, känt likt "Roskilde 6" existerar detta största vikingaskepp liksom någonsin hittats. detta plats ungefär 37 meter långt, tillsammans med andra mening lika långt likt Olav Tryggvasons mycket kända Ormen Långe.[3] dock flera skepp likt ej existerar lika kända äger faktiskt hittats, allra maximalt inom Norge.
Hasnæs-skeppet existerar en från dem, vilket hittades vid enstaka halvö nära namn Hasnæs. kanske hittades även kvarlevor från en annat skepp vid identisk kust.
Kvalsundskeppet existerar en skepp tillsammans med varken segel alternativt mast likt istället roddes tillsammans mängder från åror, samt liksom hittades inom enstaka våtmark nära Kvalsund inom Norge.
Vikingaskeppen vid Rosala Vikingacentrum.Skeppet existerar arton meter långt samt cirka tre meter brett, detta existerar gjord från ek samt furu samt förhållandevis väl bevarat. Klåstadskeppet hittades tid samt existerar antagligen en förlist ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket sjunka samt ej begravts tillsammans tillsammans med ett människa.
detta existerar liksom samtliga vikingaskepp klinkbyggt samt årfästen visar för att detta drivits fram tillsammans med åror.
Ett från dem längsta vikingaskeppen plats 55 meter långt, samt kunde troligen ta ombord enstaka gods vid ovan 30 ton.Skeppet existerar ganska litet samt besitter enstaka köl vid enbart sexton meter.
Ett känt skepp existerar Tuneskeppet ifrån en gravfynd nära Haugen gård inom Rolvsøy, såsom då tillhörde kommunen Tune samt inom dygn existerar enstaka stadsdel inom Fredrikstad, inom Østfold. inom Rolvsøy äger man hittat tre vikingskepp; Rostadskeppet tid , Tuneskeppet kalenderår samt Vallebåt kalenderår Tuneskeppet fanns byggt från ek dock ägde styråra samt tvärstag från furu, detta fanns 20 meter långt samt alltså något mindre än Gokstadsskeppet.
Samtida bilder
[redigera | redigera wikitext]Det främsta bildmaterialet då detta gäller vikingatidens skepp utgörs från dem sålunda kallade bildstenarna ifrån Gotland ifrån –talen. Dessa visar nästan uteslutande skepp beneath segel. Då bilderna existerar många detaljrika ger dem oss enstaka unik tillfälle för att rekonstruera samt förstå den dåtida segeltekniken.
Märkligt nog finns ytterst erhålla skeppsbilder vid vikingatidens runstenar. inom land existerar dessa 4&#;% från detta totala runstensmaterialet, inom Norge 2&#;% samt inom land endast 0,7&#;%. från dessa existerar dem danska samt några ifrån Östergötland ej för att räkna liksom nordiska skepp.
De skrivna källorna
[redigera | redigera wikitext]Genom dåtida nedteckningar möter oss mängder från berättelser angående vikingatidens skepp.
detta existerar detta grundlig isländska skriftmaterialet likt ger informationen. Snorre Sturlasson beskriver mot modell monark Olav Tryggvasons väldiga skepp Ormen Långe.
I Egil Skallagrimssons fabel återges samtliga från dem skeppstyper likt oss förknippar tillsammans med vikingatiden. Dessa uppräknas nedan:
Långskepp existerar ofta förekommande inom sagan vilket beror vid för att Egil samt hans kamrater plats kampglada vikingar liksom ofta företog sjötåg.
då mot modell islänningen Arinbjörn avgjorde sig till för att fara inom viking, rustade han tre stora långskepp vilket kunde bära trehundra man. ett ytterligare viking, Torolv, lät sjösätta en stort långskepp. denne bemannade detta tillsammans med mer än hundra man, allesammans präktiga samt välbeväpnade människor. egen ägde Egil en långskepp såsom kunde rymma hundra man alternativt mer.
Det fanns emellertid även mindre långskepp.
Riktignok hadde forsvarskommisjonen från foreslått at Norge skulle äga to store og åtte små ubåter, dock dem seks B-klasse ubåtene såsom ble bygget ved Marinens Hovedverft, plats preget från stram økonomi og hensynet til arbeidsplasser inom Horten.Torolv, såsom omtalats ovan, ägde även en långskepp vid endast sextio man. vid detta satt en drakhuvud samt han utstyrde detta vid detta präktigaste sätt.
Bland dem bäst bevarade då dem framgrävdes är kapabel nämnas dem unika skeppen ifrån dem norska gravhögarna inom Oseberg, Gokstad samt Tune, Rostad samt Valle.En snäcka plats ofta enstaka benämning vid en dåtida krigsskepp, tydlig gjorde man skillnad vid denna typ samt en långskepp. då Torolv samt Eyvind lambe skulle besöka monark Harald använde dem sig från en sådant skepp: ”De kom dit tillsammans med enstaka tjugobänkad, väl bemannad snecka, vilket dem förut haft inom viking.” data likt denna tyder vid för att snäckorna varit mindre än långskeppen.
Vikingatidens skepp förknippas ofta tillsammans med dåtidens krigsskepp. från varenda dem tiotusentals vikingaskepp liksom seglat inom nordiska en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig äger dock endast en fåtal varit krigsskepp. Övriga skepp äger färdats långsamt, legat djupt samt varit packade tillsammans handelsvaror.
Karven existerar ett sådan ”fredlig” skeppstyp. enstaka karve ägde, trots för att detta varit en mindre skepp, tydlig medfört enstaka upphöjd ställning eller tillstånd till sin ägare. inom Egil Skallagrimssons fabel framgår detta för att karvarna varit målade vid utsidan: ”De ägde enstaka karve, likt roddes från tolv alternativt tretton man nära plats reling samt dem ägde nära trettio man tillsammans med sig.
Detta skepp ägde dem vunnit beneath sommarens vikingafärd. detta fanns målat ovan vattnet samt många vackert. då dem kom mot Tore, blev dem väl mottagna samt pausade var enstaka period. Karven nedsänkt tältad nära stranden framför gården.” Både skeppstypens begränsade storlek samt dess höga ställning eller tillstånd framgår då sagan senare berättar ifall Rognvald kungasons skepp.
han ägde ”en sexårad karve, målad helt samt hållet ovan vattnet. inom denna ägde han tillsammans med sig tio alternativt tolv man, vilket ständigt följde honom.”
Direkta handelsskepp fanns inom tre olika former: ”lastbåt”, ”skuta” samt ”knarr”. ett från sagans lastbåtar ägde ett besättning vid 20 man.
enstaka omtalad skuta plats bemannad tillsammans upp mot trettio man samt plats dessutom många snabbrodd. Knarren fanns vikingatidens största lastskepp. Skeppet plats intensiv tillsammans med höga skrovsidor samt plats därför väl lämpat på grund av seglatser vid Nordsjön samt vid Atlanten. tackar vare knarrarna kunde nordborna befolka Atlantöarna, ej minimalt då man vid skeppen kunde föra ovan levande boskap.
då Egil Skallagrimsson samt hans kamrat Kvällsulv enstaka gång skulle segla iväg ”utrustades numeriskt värde stora knarrar till färden. vid vardera ägde dem trettio vapenföra män samt därtill kvinnor samt barn.”
Rekonstruktioner från fynd
[redigera | redigera wikitext]Genom kopior/rekonstruktioner från skeppsfynd besitter man kunnat återskapa originalskeppen vid ett tämligen trygg bas.
enstaka sådan kopia ger oss enstaka unik chans för att riktig försöka förstå dess skepps sjövärdighet samt seglingsegenskaper dock även hur existensen ombord förmå äga tett sig. inom dem långsmala krigsskeppen äger detta funnits minimal lokal på grund av utrustning medan dem lastdryga knarrarna besitter varit betydligt mera funktionsdugliga på grund av mot modell landnamnsfolk, detta önskar yttra bosättare.
I österled talas angående för att man dragit alternativt forslat skeppen ovan nation mindre sträckor mellan olika ryska floder. Detta måste äga inneburit för att dem denna plats nyttja skeppstyperna äger varit från mer beskedlig storlek. nära färden tillsammans med den rekonstruerade Krampmacken ifrån Gotland mot Svarta Havet visade detta sig dock för att detta fanns betydligt enklare för att dra/hala båten vid nation än man föreställt sig.
[4]
Genom färder tillsammans dessa duplikat äger man fått enstaka god uppfattning ifall den hastighet såsom skeppen färdades tillsammans med. Vikingatidens handelsskepp besitter kunnat hålla enstaka genomsnittshastighet vid 6–8 knop, beroende vid skeppstyp samt gods. en krigsskepp äger dessutom kunnat utnyttja roddarna samt vid detta sätt vunnit fördelar inom snabbhet.
en unikt papper finns bevarat vilket berättar ifall en handelsskepps hastighet. inom handelsmannen Ottars bevarade resebeskrivning ifrån cirka nämns för att denne behövde fem dygn för att segla ifrån Oslofjorden inom Norge mot Hedeby, nuvarande Slesvig. Berättelsen återger sjörutten utmed svenska Västkusten samt ner genom danska Bälten.
Sibylla Haasum nära relaterat till sjöfartens historia museet inom huvudstaden, vars doktorsavhandling heter just Vikingatidens segling samt navigation, menar för att vikingaskeppen plats korrekt dåliga vid för att kryssa, medan Ole Crumlin-Pedersen tycker för att försök inom land samt Norge visar vid motsatsen.tillsammans med sexton timmars dagssegling innebär detta enstaka hastighet vid fem knop alternativt ett genomsnittlig distans vid 75–80 sjömil per dygn.