Vad kallas franskt mousserande vin
Mousserande vin
Mousserande vin (i land i norden skumvin) existerar en alkoholhaltig (vanligen vitt) liksom blivit kolsyrat, antingen genom jäsning alternativt genom tillskott från koldioxid. Den äldsta kända tillverkningen från mousserande alkoholhaltig ägde utrymme 1531 tillsammans ursprungsmetoden.
Mousserande alkoholhaltig existerar otroligt mångsidigt då detta kommer mot matparning.Champagne existerar den maximalt välkända varianten, dock detta finns fler varianter såsom spansk cava, italiensk spumante, crémant ifrån land i västeuropa samt sekt ifrån Tyskland.
Totalt sett existerar mer alternativt mindre torra vita viner vanligast bland dem mousserande vinerna dock även mousserande roséviner samt röda viner förekommer samt viner tillsammans varierande sötma.
Framställningsmetoder
[redigera | redigera wikitext]Jäsning från sötningsmedel mot alkohol nära vinframställning innebär ständigt för att koldioxid (kolsyra) frisätts. Koldioxiden äger den egenskapen för att den existerar många löslig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (som alkoholhaltig mot massiv sektion består av), vilket utnyttjas inom mousserande viner.
Man utgår ständigt ifrån en basvin (där kolsyran ifrån den inledande jäsningen förgasats). nära bland annat champagneframställning existerar basvinet oftast ett blandning från viner ifrån olika druvsorter samt olika platser där vin odlas, var fördelningen ger detta slutliga vinet dess speciella karaktär samt kallas cuvée.
inom vissa från dem vanligen förekommande metoderna genomgår basvinet enstaka andra jäsning, var man stänger inne den resulterande kolsyran beneath övertryck samt binder den mot vätskan inom detta mousserande. vid därför sätt skapar man koldioxidinnehållet inom detta vilket ger bubblorna. dem döda jästcellerna bildar dock ett fällning, vilket ofta bidrar tillsammans tilltalande aromer mot detta mousserande dock ser oaptitlig ut.
Den måste var avlägsnas innan vinet distribueras.
De huvudmetoder liksom används på grund av för att utföra vinet mousserande anges ofta såsom sju, inom vilka detta kunna finnas vissa variationer.[1] Vilken alternativt vilka framställningsmetoder vilket ger dem bästa vinerna existerar ej förvånande ett omtvistad fråga, dock detta finns enstaka viss enighet ifall för att dem fyra inledande metoderna liksom äger detta gemensamt för att den andra jäsningen sker vid glas vanligen existerar för att föredra framför dem tre senare.
nästa tabell visar huvuddragen inom respektive teknik, varefter metoderna beskrivs närmare inom ord.
| Moment | Traditionella metoden | Ursprungs-metoden | Transfer-metoden | Dioise-metoden | Charmat-metoden | Kontinuerliga metoden | Läskedrycks-metoden | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillverkning basvin tillsammans med normal teknik | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | |
| Tappning vid kruka | Ja | Ja | Ja | Ja | - | - | - | |
| Andra jäsning | I kruka | Ja | Ja | Ja | Ja | - | - | - |
| I ståltank | - | - | - | - | Ja | Ja | - | |
| Tirage | Ja | - | Ja | - | Ja | Ja | - | |
| Remuage | Ja | - | - | - | - | - | - | |
| Degorgering | Ja | - | - | - | - | - | - | |
| Tömning, rengöring | - | - | Ja | Ja | - | - | - | |
| Filtrering | - | - | Ja | Ja | Ja | - | - | |
| Dosage | Ja | - | Ja | - | - | - | - | |
| Tillsättning kolsyra | - | - | - | - | - | - | Ja | |
| Klarning/filtreering | - | - | Ja | Ja | Ja | Ja | - | |
| CO2-stabilisering | - | - | - | - | Ja | Ja | Ja | |
| Tappning vid glas | - | - | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | |
| Korkning, etikettering m m | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | |
Traditionella metoden
[redigera | redigera wikitext]Det således kallade klassiska sättet (dock ej detta äldsta) för att tillverka mousserande alkoholhaltig kallas populärt champagnemetoden alternativt méthode classique vilket den exakta benämningen i enlighet med EU lyder.
Förr användes beteckningen méthode champenoise dock denna beteckning existerar ej längre rätt, då den innebar en visst mått från renommésnyltning. Vinet jäses ett gång vid tallrik till för att därefter genomgå ett andra jäsning vid kruka efter tillsättning från fermenterad, näringsämnen till jästen, samt sötningsmedel, tirage.
Mousserande alkoholhaltig ifrån land i västeuropa känns ständigt rätt.Den andra jäsningen resulterar inom en naturligt kolsyrat alkoholhaltig. Jästfällningen måste därefter avlägsnas. Detta börjar tillsammans med remuage såsom innebär för att flaskan inom rundor vänds tillsammans med halsen neråt samt skakas enkel till för att flytta jästfällningen mot flaskans hals. Detta sker inom små steg var flaskans orientering successivt ändras.
Slutligen kyls halsen dem uppochnervända flaskorna därför för att fällningen fryser mot en litet isblock, flaskorna vänds upprätt samt den tillfälliga förslutningen (normalt ett kronkapsyl) öppnas därför för att fällningen skjuts ut från övertrycket inom flaskan. Därefter fylls flaskan vid tillsammans med den saknade volymen samt förses tillsammans enstaka vanlig champagnekork samt grimma.
Processen för att avlägsna jästfällningen kallas degorgering. Historiskt gjordes dem olika momenten på grund av grabb dock kurera processen existerar numera mekaniserad på grund av dem flesta viner. inom samband tillsammans med påfyllningen från den saknade volymen existerar detta vanligt för att tillsätta enstaka viss mängd sötningsmedel upplöst inom alkoholhaltig till för att ge detta mousserande vinet enstaka mjukare smakförmåga.
Sockertillsättningen kallas dosage samt den tillsatta vätskan liqueur d'expedition.[2]
I flera fall lagras vinet vid jästfällningen - sur lie - beneath kolsyretryck beneath enstaka längre tidsperiod innan degorgeringen sker, på grund av för att erhålla mer mogen karaktär. på grund av icke årgångsmärkt champagne behövs minimalt 15 månaders lagring vid jästfällningen samt på grund av årgångsmärkt champagne minimalt tre kalenderår.
Den traditionell metoden används till champagne, samtliga europeiska viner tillsammans med beteckningen crémant, cava, förbättrad varianter från sekt samt övriga mousserande viner vilket besitter beteckningar vilket méthode classique alternativt fermented in this bottle vid etiketten (observera dock för att även dem ovanliga ursprungs- samt dioisemetoderna jäser vinet enbart vid flaska).
Ursprungsmetoden
[redigera | redigera wikitext]Ursprungsmetoden (franska: méthode ancestral) går beneath flera lokala namn inom olika franska regioner, såsom "rurale", "artisanale" samt "gaillacoise". Detta existerar den inom särklass äldsta metoden på grund av beskrivning från mousserande alkoholhaltig samt föregick den traditionella metoden tillsammans med nästan 200 kalenderår, alternativt kanske ännu mer.
detta alkoholhaltig vilket inom ljus kallas Blanquette dem Limoux anses från vinhistoriker artikel världens inledande mousserande alkoholhaltig samt producerades inom Limouxregionen kalenderår 1531 från munkarna inom klostret inom Saint-Hilaire.[3][4] Viner likt produceras tillsammans med ursprungsmetoden innefattar bland andra viner ifrån Gaillac, Bugey Cerdon samt Blanquette dem Limoux.
Den inledande jäsningen existerar ej helt avslutad då vinet tappas vid kruka. från detta följer för att kolsyran produceras från druvornas naturliga sötningsmedel samt den malolaktiska jäsningen besitter ej ägt boende. mot skillnad ifrån den traditionella metoden genomförs ej degorgering samt dosage, dock vinet filtreras vanligen.
till för att åstadkomma detta töms flaskorna, därefter rengörs dem samt fylls vid nytt.
Metoden producerar allmänt sett viner vilket existerar höggradigt aromatiska tillsammans med nedsänkt alkoholhalt, ibland sålunda nedsänkt likt 6%. Vinerna existerar ibland något dunkla ifrån kvarvarande jästfällning. dem smakar likt bäst 1-3 tid efter fyllning vid kruka samt utvecklas ej tillsammans vidare lagring.
inom allmänhet existerar vinerna något söta dock brut (torra) varianter produceras även. Metodens primära svaghet existerar för att produktionsprocessen existerar svår för att granska samt därför fordrar massiv skicklighet hos vinmakaren. dem framställda volymerna existerar många blygsamma. Högkvalitativa viner framställda tillsammans med ursprungsmetoden, ofta från små jordbrukare tillsammans med organisk inriktning, existerar komplexa samt många distinkta.
dem används främst vilket aperitif alternativt dessertvin tillsammans frukträtter.
Transfermetoden
[redigera | redigera wikitext]Transfermetoden alternativt omtappningsmetoden existerar ett framställningsmetod var den andra jäsningen sker inom glas, dock vinet filtreras därefter samt buteljeras ifall beneath tryck. Den på denna plats metoden ger en förbättrad effekt än charmatmetoden, särskilt gällande bubblornas storlek samt hållbarhet.
Metoden används bland annat på grund av mousserande viner vilket säljs vid ovanligt små alternativt ovanligt stora flaskor, exempelvis champagne vid halvflaskor samt piccoloflaskor.[5]
Dioisemetoden
[redigera | redigera wikitext]Denna teknik används på grund av Clairette dem Die AOC var metoden officiellt betecknas liksom den ursprungliga dioiseprocessen.
Crémant kallas mousserande alkoholhaltig inom land i västeuropa såsom ej görs inom Champagne, dock vilket använder identisk sedvänja teknik på grund av för att producera bubblor.inom motsats mot ursprungsmetoden kontrolleras jästproduktionen genom kylning. Dioisemetoden används bland annat inom Drômedalen samt Dioiseregionen inom land i västeuropa, samt på grund av Asti Spumante likt produceras inom Canelli inom Piemonteregionen inom Italien.[6][7]
Charmatmetoden
[redigera | redigera wikitext]Charmatmetoden alternativt italienska: Metodo Martinotti utvecklades samt patenterades kalenderår 1895 från italienaren Federico Martinotti (1860-1924).[8] Metoden vidareutvecklades tillsammans en nytt patent från uppfinnaren Eugène Charmat tid 1907[9] samt existerar numera namngiven efter den senare, dock kallas även cuve close, metodo Italiano alternativt tankmetoden.
Detta framställningssätt används framförallt vid italienska viner, särskilt asti- samt proseccoviner, samt billiga varianter från sekt. Vinet blandas inom ett trycktank från rostfritt stål, utformad på grund av för att stå emot trycket, tillsammans tillsammans med sötningsmedel samt fermenterad. då sockret besitter omvandlats mot alkohol samt koldioxid, filtreras jästen försvunnen samt vinet tappas vid glas.
Jäsningens längd påverkar kvaliteten; längre jäsning bevarar vinets aromämnen förbättrad samt ger finare samt mera hållbara bubblor.[10]
Kontinuerliga metoden
[redigera | redigera wikitext]Den kontinuerliga metoden kallas även den ryska metoden. Den sekundära jäsningen äger utrymme inom ståltankar tillsammans med speciella ringar, alternativt tillsatta ekspån.
Vinet cirkulera sakta samt blir tämligen tydligt innan detta buteljeras.[11]
Sovjetskoje Sjampanskoje alternativt Sovjetisk champagne tillverkades tillsammans den kontinuerliga metoden.
Läskedrycksmetoden
[redigera | redigera wikitext]Enklare, billiga mousserande viner tillverkar man helt enkelt genom för att tillsätta kolsyra mot vinet.
Bubblorna blir tillsammans denna teknik förhållandevis stora samt lättflyktiga.[12]
Sötma inom mousserande viner
[redigera | redigera wikitext]Mousserande viner äger ett varierande grad från sötma, vilket oftast anges tillsammans beteckningar vid etiketten. Beteckningarna vid mousserande viner skiljer sig något inom innebörd ifrån dem på grund av stilla viner.
nästa beteckningar existerar standardiserade inom EU:
- Brut Natural alternativt Brut Zéro; mindre än 3 gram sötningsmedel per liter.
- Extra Brut; mindre än 6 gram sötningsmedel per liter.
- Brut (franska på grund av "rå" alternativt "obearbetad"); mindre än 15 gram sötningsmedel per liter. Nivån Brut existerar den såsom normalt uppfattas vilket torr, dock innebär för att ett mindre mängd sötningsmedel besitter tillsatts.Det finns mängder tillsammans med mousserande alkoholhaltig - denna plats existerar dem fyra vanligaste sorterna.
Skillnaden inom upplevd grad från sötma mellan olika Brut-viner är kapabel artikel ganska stor.
- Extra Sec alternativt Extra Dry; 12 mot 20 gram sötningsmedel per liter.
- Sec (alternativt Seco alternativt trocken); 17 mot 35 gram sötningsmedel per liter. Nivån Sec brukar normalt uppfattas vilket halvtorr, trots för att begreppet egentligen betyder "torr" samt för att motsvarande begrepp till stilla viner innebär högst 9 gram sötningsmedel per liter.
- Demi-Sec; 33 mot 50 gram gram sötningsmedel per liter.
- Doux; mer än 50 gram sötningsmedel per liter.
Mousserande viner tillsammans denna höga sockertillsats existerar idag många ovanliga.
Anledningen mot för att beteckningarna existerar annorlunda än till stilla viner existerar för att flera champagnesorter historiskt, beneath 1800-talet samt start från 1900-talet, fanns många söta. Beteckningar vilket demi-sec samt sec syftar således vid för att dessa stilar plats torrare än den många söta standardstilen liksom enstaka gång plats gällande.
Successivt beneath 1900-talet äger champagnesmaken ändrats därför för att torr champagne blivit den maximalt avyttrade samt brut-champagne sedan utdragen period uppfattats vilket standardstilen.
Mousserande roséviner
[redigera | redigera wikitext]Mousserande roséviner framställs genom för att en roséfärgat basvin kolsyras tillsammans ett från dem alternativa framställningsmetoderna.
Detta basvin kunna framställas via numeriskt värde alternativa metoder. Den vanligaste metoden existerar för att tillsätta ett mindre mängd, ofta 10-15 andel, rött alkoholhaltig mot en inom övrigt vitt basvin. Den alternativa metoden kallas saignéemetoden samt innebär för att basvinet får sin färg ifrån enstaka mindre maceration tillsammans med druvskalen inom start från den inledande jäsningen.
Trots för att saignéemetoden existerar den teknik vilket existerar den vanliga på grund av stilla roséviner samt inblandning från rödvin existerar förbjuden på grund av flera stilla roséviner, existerar denna teknik förhållandevis ovanlig på grund av mousserande viner, inklusive roséchampagne.
Franciacorta ifrån Lombardiet brukar kallas Italiens svar vid champagne.Mousserande rödviner
[redigera | redigera wikitext]Även mousserande rödviner förekommer inom vissa regioner, samt existerar ofta förhållandevis söta. enstaka stil från mousserande rödvin likt både är kapabel artikel söt samt torr, samt förhållandevis kraftig, existerar Sparkling Shiraz ifrån Australien. Någon internationellt välkänd förebild på grund av dessa viner finns ej, eftersom skarlakansröd mousserande champagne ej tillverkas (däremot stilla rödviner ifrån Champagneregionen beneath beteckningen Coteaux dem Champenois).
Druvsorter
[redigera | redigera wikitext]I champagne förmå tre druvsorter inträffa - druvsort, Pinot Noir samt Pinot Meunier - samt dem flesta champagner består från enstaka blandning från samtliga tre. Blandningen Pinot Noir/Chardonnay besitter tagits efter från förbättrad mousserande viner inom flera andra vinområden, framför allt inom Nya världen, samt allmänt existerar detta vanligt för att blanda druvsorter inom mousserande viner.
inom cava används traditionellt tre andra druvor - Macabeo, Parellada samt Xarel·lo - dock även på denna plats används numera allt mer druvsort samt Pinot Noir.
Mousserande alkoholhaltig (i land i norden skumvin) existerar en alkoholhaltig (vanligen vitt) vilket blivit kolsyrat, antingen genom jäsning alternativt genom tillskott från koldioxid.inom enklare varianter från tysk sekt brukar Müller-Thurgau, Silvaner alternativt Elbling dominera, medan Riesling existerar vanlig inom förbättrad Sekt. inom crémant dem flod i frankrike existerar Chenin Blanc vanligast, inom crémant dem Bourgogne används druvsort samt Pinot Noir, samt inom crémant d'Alsace existerar Pinot Blanc vanligast.
inom ett sektion söta mousserande viner används druvor ur Muscat-familjen, inom exempelvis Moscato d'Asti används Muscat Blanc à Petit Grains, beneath sitt italienska namn Moscato Blanco.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Det vanligaste användningsområdet till mousserande viner existerar såsom aperitif. dem används även likt måltidsdryck, oftast inom dem fall var en oekat vitt alkoholhaltig skulle används såsom alternativ.
Sötare mousserande viner används ofta liksom dessertviner. en ytterligare användningsområde existerar liksom drinkingrediens, exempelvis inom kir royal.