Vit svart fågel orange näbb

Strandskata (Haematopus ostralegus) existerar ett vadarfågel inom familjenstrandskator samt den maximalt utspridda arten från strandskata inom sin släkt. Merparten från den globala populationen existerar flyttfåglar samt den häckar utmed kuster inom västra Europa, centrala Eurasien samt inom nordöstlig Asien.

Den existerar ett massiv samt kompakt vadare såsom adult äger enstaka mörk samt ljus fjäderdräkt samt orangeröd näbb samt rosafärgade ben.

Fågeln trivs vid öppna strandmarker samt strandängar samt vid sand- samt grusstränder. Den förmå även ses vid åkrar längre inåt nation. nära landremsa vid havet existerar den både dag- samt nattaktiv, medan den inom inlandet bara existerar dagaktiv.

på grund av för att artikel enstaka vadare simmar den ganska väl. nära landremsa vid havet lever den främst från skalade djur, medan maskering utgör huvudföda längre inåt nation. Den öppnar större skalade djur tillsammans med näbben vid numeriskt värde olika sätt dock enstaka individ använder ständigt identisk teknik, såsom den lär sig från sina föräldrar samt förbättrar genom övning.

Merparten från strandskatorna lever inom monogama förhållanden. Den lägger oftast tre hönsägg inom en bo direkt vid marken, tillräckligt långt ifrån vattnet till för att undvika vattenströmmen. Båda föräldrar ruvar äggen inom medelvärde 26–27 dagar. Ungarna tas angående grabb från båda föräldrarna, samt ungar vilket föds inom inlandet utvecklas snabbare än dem likt föds nära landremsa vid havet.

Utseende, läte samt fältkännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Strandskatan existerar enstaka massiv samt kompakt vadare tillsammans med enstaka längd vid 39 mot 44 cm, varav näbben existerar 6,5 mot 9 cm samt den äger en vingspann vid 72–83 cm.

Den existerar enstaka massiv samt kompakt vadare liksom adult äger ett mörk samt ljus fjäderdräkt samt orangeröd näbb samt rosafärgade ben.

Den existerar inom huvudsak ljus undertill samt mörk vid ovansidan. Den äger enstaka utdragen orangeröd mot skarlakansröd näbb, rosafärgade ben samt röda ögon. Honor samt hanar existerar lika, förutom för att honans näbb inom medelvärde existerar något längre.

Upptäck den spännande världen från svarta fåglar tillsammans med apelsinfärg näbbar inom denna grundliga artikel.

Juvenila fåglar besitter mer gråaktigt rosafärgade ben samt ett mer brunaktig mantel samt näbbspetsen existerar mörk. dem besitter vita fläckar vid strupen samt vid halsens sidor. Den inledande sommaren äger strandskatan enstaka ljus halskrage samt näbbspetsen existerar mörk. dem adulta fåglarna äger även denna vita halskrage dock saknar den mörka näbbspetsen.^[4]

Populationen inom östra Asien, idag ofta urskiljd likt egna arten kamtjatkastrandskata (H.

osculans, titta Systematik nedan), skiljer ifrån europeiska strandskator genom bland annat längre näbb samt tydlig juvenil klädsel samt vinterdräkt.^[5]

Kännetecknande på grund av strandskatan då den flyger existerar, förutom den vita nedre delen från ryggen, dem breda vita vingbanden vid ovansidan från vingen samt den breda svarta kanten vid stjärten.

Den flyger rakt samt tillsammans snabba vingslag vilket fullfölja för att den förmå påminna angående ett and.^[4]

Läte

[redigera | redigera wikitext]

Strandskator existerar ljudliga fåglar. Strandskatans sammanhållningsläte existerar en gällt samt högröstat "biik", "k biik" alternativt "kubik" såsom återkomma flera gånger.^[4] Varningslätet existerar en klart accelererande "kip kip kip-kip-kip-..." likt träffar ovan inom snabba "klikliklikli".^[4] beneath häckningstiden hörs även enstaka upphöjd bubblande drill samt beneath sin spelflykt yttrar den en långsamt "plii-ah plii-ah plii-ah..." inom takt tillsammans vingslagen.^[4] då dem försvarar sitt revir går dem emot den främmande fågeln tillsammans med nedåtriktat viktig samt lite öppnad näbb, samtidigt liksom dem utstöter en högt läte.

Färgning samt identifiering: ett häckande finkhane existerar citrongul samt mörk mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser tillsammans med ett apelsinfärg näbb.

Utbredning samt taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Strandskatan existerar ett vadarfågel inom strandskatefamiljenHaematopodidae samt typart till kurera familjen.^[6] Den beskrevs taxonomiskt inledande gången 1758 från Carl von Linné, inom den tionde upplagan från Systema naturae, beneath dess nuvarande vetenskapliga namnHaematopus ostralegus.^[6] Släktnamnet härstammar ifrån grekiskanshaima αἳμα, såsom betyder "blod", samt pous πούς, såsom betyder tramp.

Dess artepitet härstammar ifrån latinetsostrea, liksom betyder "ostron", samt legere vilket betyder "att samla" alternativt "plocka".^[7]

Strandskatan existerar den enda företrädaren på grund av släktet strandskator inom västra palearktis. Tidigare fanns taxonet meadewaldoi vid dem östra KanarieöarnaGraciosa, Lanzarote samt Fuerteventura, dock sedan 1968 kategoriseras den såsom utdöd.

Taxonet betraktades tidigare, samt inom massiv utsträckning ännu, likt den egna arten kanariestrandskata, vid bas från sin avvikande helsvarta fjäderdräkt.

Vitstrupig näktergal existerar ett små bevingat djur tillsammans jämnt fördelat ganska grov, spetsig mörk näbb samt ganska utdragen stjärt samt långa ben.

Genetiska studier ifrån 2020 visar dock för att den existerar inom stort sett identisk tillsammans strandskatan.^[9] Svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté behandlar den därför ej längre likt god art. identisk studier visar även för att populationen från strandskata inom östra Asien, traditionellt inkluderad inom strandskatan likt underarten osculans, endast existerar avlägset släkt samt istället grundläggande mot enstaka lag bestående från strandskata, kapstrandskata, sydöstrandskata, nyazeelandstrandskata samt chathamstrandskata.

vid grund från detta, liksom avvikande dräkt,^[5] behandlar därför BirdLife Sverige denna population numera vilket ett personlig art, kamtjatkastrandskata (H. osculans). Denna linje följs på denna plats.

Artgränserna inom all familjen strandskator existerar heller ej helt okontroversiella.

Historiskt äger klippstrandskata, kapstrandskata, amerikansk strandskata, kanariestrandskata, chathamstrandskata, australisk strandskata, nyazeelandstrandskata samt sydöstrandskata samtliga betraktats såsom underarter mot strandskata.

Häckningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Strandskatan inom begränsad fras (när kamtjatkastrandskatan, H.

osculans, urskiljs såsom personlig art, titta ovan) häckar inom västra Europa samt centrala Eurasien. Den största koncentrationen från strandskata inom Europa finns inom Vadehavet nära Nordsjön samt inom angränsande landregioner.

Så skapar ni ett god fågelmatning.

Man skiljer utöver osculans vid numeriskt värde mot tre underarter likt äger olika häckningsområden:

Underarten buturlini inkluderas ofta inom longipes.^[12]

Övervintringsområden

[redigera | redigera wikitext]

Strandskator existerar huvudsakligen flyttfåglar, dock några från dem västeuropeiska individerna stannar inom sina häckningsområden alternativt ändrar bostadsort bara mindre distanser.

flera från dem strandskator likt vid vintern påträffas inom sydvästra England existerar individer likt häckar inom norra England alternativt Skottland. Häckfåglar ifrån södra England samt norra Centraleuropa övervintrar inom distrikt mellan häckningsområdet samt Iberiska halvön. en mindre antal ändrar bostadsort mot Marocko. Populationer liksom beneath vinterhalvåret lever inom Tunisien samt Libyen äger sina häckningsområden nära nordvästra Medelhavet samt nära Adriatiska havet.

En små sektion från den isländska populationen övervintrar nära Islands kustlinjer. Den övriga populationen ifrån Island samt häckfåglar ifrån Färöarna flyger mot Irländska stort insjövatten. dem häckande fåglarna ifrån Norge, land, Baltikum samt Ryssland övervintrar inom södra Nordsjön.

De sydligaste vinterkvarteren ligger nära västafrikanska landremsa vid havet inom Ghana, dock detta existerar än därför länge okänt plats dessa fåglar häckar.

Flyttning mot vinterkvarteren sker ganska snart efter häckningens slut. mot modell påbörjar ett sektion från dem europeiska häckfåglarna flyttningen redan inom mitten från juli, dock dem flesta ändrar bostadsort inom augusti alternativt september. Återflytten börjar redan nära slutet från januari samt fortsätter fram mot april. nära flytten följer fåglarna kustlinjen samt påträffas bara undantagsvis inom inlandet.

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet häckar nominatformenH. o. ostralegus längs kusterna ifrån Bohuslän vid västkusten mot norra svensk region, samt lokalt ända upp mot Västerbotten vid ostkusten. Den häckar även nära dem stora sjöarnas stränder samt vid dem största öarna även ganska långt ifrån stranden.^[4] Den absoluta merparten från den svenska populationen existerar flyttfåglar tillsammans vinterkvarter mot länderna kring södra Nordsjön, Brittiska öarna samt Franska Atlantkusten, dock en antal individer övervintrar vid skär längre ut ifrån landremsa vid havet vid västkusten.^[13] detta svenska beståndet uppskattas mot cirka 15000 par.^[13]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Vid landremsa vid havet existerar strandskatans handling beroende från tidvatten vilket resulterar inom för att den existerar både dag- samt nattaktiv.

inom inlandet existerar den däremot bara dagaktiv.

För för att artikel ett vadare simmar strandskatan ganska väl. Smärre grupper äger observerats simmande långt ifrån fastlandet. Troligtvis vilar dessa fåglar nära högvatten samt beneath mörka nätter vid vattnet. Skadade samt ännu ej flygfärdiga fåglar flyr ut vid vattnet nära fara samt ungar är kapabel även dyka samt tar sig fram beneath vattnet tillsammans hjälp från vingarna.^[14] Utanför häckningstiden lever strandskator många socialt, dock nära häckningsplatsen existerar dem oftast ganska aggressiva samt den förmå hacka vid större varelse, likt mot modell boskap, till för att hålla dem vid avstånd ifrån boet.

detta förekommer även för att dem hackar ihjäl andra fåglar. till för att skydda boet mot predator samt andra risker agerar strandskatan skadad till för att locka iväg inkräktaren alternativt låtsas häcka vid ett ytterligare plats.^[15]

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Strandskatan trivs vid öppna strandmarker samt vid strandängar samt vid sand- samt grusstränder.

Den är kapabel även ses vid åkrar längre in inom landet.^[4] Strandskator existerar vid bas från sin att födas starkt knutna mot kuster tillsammans med tidvatten. Arten föredrar därför grunda kustvatten, småöar samt mynningar från floder samt åar. Däremot påträffas arten inom centrala delar från Europa ibland vid ängar tillsammans begränsad växttäcke.

Häckningsplatsen ligger inom dessa regioner nära insjöar alternativt nära större floder tillsammans med grusstränder. dem förekommer även inom konstgjorda sjöar alternativt dammar, exempelvis nära nedlagda gruvor samt reningsverk.^[4]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Strandskatan lever främst vid skalade djur, vilket den existerar skicklig vid för att öppna.

Den äter även insekter, kräftdjur, blötdjur samt maskar.^[4] Typiska skalade djur vilket ingår inom dess att ge liv existerar hjärtmusslor samt blåmusslor. Dessutom ingår skålsnäckor, strandsnäckor samt snäckor från familjen buccinidae. inom inlandet utgör daggmasken strandskatornas primära att ge liv dock även insekter.^[4] inom motsats mot merparten havsfåglar existerar strandskatans muskelmage ej fullt utbildad.

vid bas från dess teknik för att öppna födan tillsammans näbben behöver den ej smälta den inom buk. Den är kapabel sluka mindre skalade djur vid ett gång. dem största hjärtmusslor såsom den äter helt besitter ett diameter från 8 millimeter samt till blåmusslor existerar måttet 12 millimeter.

Under dagen födosöker strandskatan främst tillsammans med hjälp från synen.

skalade djur vilket ligger längre ned inom gyttjan hittar dem tillsammans beröring samt genom lerans skiftande färg. beneath natten använder strandskator nästan uteslutande känselsinnet. dem besitter god förmåga för att skilja mellan levande skalade djur samt tomma skal.

Köttet inom större skalade djur når dem genom för att öppna skalen samt på grund av detta finns numeriskt värde olika sätt.

detta inledande sättet utgår ifrån för att strandskatan små frukter från växter musslan mot en fast underlag samt lägger den vid marken tillsammans den flata sidan uppåt. Den håller fast musslan tillsammans med fötterna, samt träffar tillsammans styv hals samt sluten näbb lodrätt vid musslan medan den gungar tillsammans höften. vid detta sätt förstörs enstaka från musslans muskler såsom sluter skalet.

Sedan vrids musslan ett bit samt strandskatan använder näbben på grund av för att öppna den helt. till för att öppna samt förtära ett blåmussla behöver strandskatan ej längre än tio mot femton sekunder. Hårda skalade djur kastar den ibland ifrån en högre plats mot marken till för att öppna dem. Den andra varianten existerar för att fågeln trycker sin näbb genom skalets halvor till för att skada musklerna likt sluter musslans skal.

ett enskild individ använder ständigt identisk teknik, liksom den lär sig från sina föräldrar samt förbättrar genom övning.^[16]

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Strandskator häckar till inledande gången då dem existerar fyra kalenderår gamla. Oftast existerar dem monogama, dock detta förekommer för att hanar besitter numeriskt värde honor.

Paren existerar många trogna varandra samt separationer förekommer sällan. ifall den en fågeln dör påbörjar den andra ett färsk parbildning. inom start från häckningsperioden genomför hanen, alternativt paret tillsammans, enstaka spelflykt var dem flyger inom vida bågar, tillsammans med djupa långsamma vingslag samtidigt vilket dem yttrar sitt läte (se läte) inom takt tillsammans med vingslagen.^[4] Boet placeras direkt vid marken ofta nära sandstränder samt vid ett något som är lyft eller höjt över omgivningen ställe samt utanför tidvattenzonen.^[1] inom inlandet föredras ängar såsom ej existerar inom bruk.

inom modern tidsperiod äger detta blivit allt vanligare för att strandskator väljer för att häcka vid skiva hustak, både inom kustnära industriområden samt längre in inom städerna. Viktigare än häckningsplatsens beskaffenhet existerar resurser mot att födas. detta förekommer även för att strandskator häckar inom sandtag, nära byggplatser samt järnvägslinjer, vid halmtak samt inom korgvide.

Boet självt består bara från enstaka grop inom marken liksom skapas genom för att vrida kroppen inom underlaget.^[1]

Honan lägger oftast tre hönsägg dock kullar tillsammans upp mot fem oval form besitter observerats. detta förekommer för att flera honor lägger oval form inom identisk bo. Äggen existerar grå alternativt gulbruna, tillsammans mörka fläckar således för att dem existerar svåra för att erhålla ögonkontakt vid vid stranden.

liksom hos samtliga vadarfåglar sker bara enstaka häckning per tid. dock angående backe förstörs från boskapsdjur alternativt måsar sker oftast en andra försök. Båda föräldrar ruvar äggen samt detta tar inom medelvärde 24–27 dagar. Efter för att ungarna kläckts tar båda föräldrarna ansvar på grund av ungfåglarnas uppfödning.

Ungarna utvecklas snabbare inom inlandet än nära landremsa vid havet.

dem förstnämnda fåglarna blir oftast självständiga cirka sex veckor tidigare, antagligen vid bas från för att födans sammansättning skiljer sig viktigt. Huvudfödan till unga strandskator nära landremsa vid havet består från skalade djur, snäckor samt kräftor tillsammans hårt skal såsom måste brytas samt vilket kräver enstaka fullt utbildad näbb.

Strandskator inom inlandet däremot, äter huvudsakligen daggmaskar såsom är kapabel förtäras direkt.

Häckningsframgång, dödlighet samt ålder

[redigera | redigera wikitext]

En kalendermånad efter den postjuvenila ruggningen äger inom medelvärde 16 andel från årsungarna överlevt. Artens medellivslängd ligger inom vilt status vid 15 kalenderår samt inom fångenskap kunna dem bli upp mot 30 tid gamla.

Rekordet hölls från ett individ liksom hittades 1993. Ringmärkningen ifrån 1949 inom Nederländerna visade för att fågeln plats 44 tid äldre.

Strandskatan samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Under andra hälften från 1800-talet minskade beståndet inom större delar från Europa betydligt, dock sedan 1930 växte detta igen.

ett uppskattning vilket gjordes 1971 visade för att detta inom detta nordvästeuropeiska beståndet fanns 550 000 individer, tillsammans 13 000 par inom Tyskland samt 41 000 par inom Nederländerna. Idag pendlar beståndet vid bas från jaktverksamhet samt förstörelse från fåglarnas biotop å en sidan, samt olika säkerhetsåtgärder å andra sidan.

Orsaken mot fågelns spridning inom inlandet plats troligtvis jordbrukets modernisering samt intensifiering. Sedan 1990-talet besitter beståndet inom Europa minskat relativt kraftigt. 2015 kategoriserade därför internationella naturvårdsunionen IUCN strandskatan likt nära hotad.^[1] Sedan 2020 tas den även upp vid den svenska Artdatabankens rödlista liksom nära hotad.^[17]Norsk Ornitologisk Forening valde strandskatan mot Årets fågel 2018 på grund av för att uppmärksamma artens beståndsminskningar.^[18]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta kända noteringen från trivialnamnet "strandskata" härrör ifrån Pehr Gustaf Lindroths text En utflykt uti åländska ögrupp vårtiden kalenderår 1786.

Anders Retzius anger "strandskata" såsom en skånskt namn vid arten, dock redan 1746 skriver Linné för att varianten "strandskjura", var skjura betyder "skata", existerar en dialektalt öländskt namn.^[13] Den äger enstaka mängd olika dialektala namn inom land likt "albräck" alternativt "albräckt" inom Småland samt vid Öland, "albräcka" inom Östergötland, "albrok" samt "spikgubbe" inom Södermanland, "alvrick" samt "albeck" vid Åland, "tjel"^[19], "tjäll" alternativt "tjeld" inom Bohuslän, "marspiss", "marspitt", "mavspätt", "sylspit" samt "strandridare" vid Gotland samt "stranskjor" inom Småland.^[20][21][22]

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Strandskatan existerar ett iögonfallande, högljud samt modig bevingat djur vilket man enkel kommer ganska nära.

Detta tillsammans tillsammans med för att den existerar ett flyttfågel såsom återvänder mot sina häckningsområden ungefär nära identisk tidpunkt vid våren utför för att den känns igen samt ofta noteras även från dem likt ej kallar sig fågelskådare. Trots detta förekommer den många lite inom folktro.^[20]

På Färöarna existerar strandskatan, såsom vid färöiska heter Tjaldur, landets nationalfågel^[23] samt dess tillträde ifrån vinterkvarteren firas varenda kalenderår den 12 mars vid helgdagen Grækarismessa, såsom samtidigt gäller såsom vårens start.

inom ett låt ifrån 1800-talet liksom heter Fuglakvæði besjöng den färöiske nationalhjälten Nólsoyar Páll strandskatan, vilket sedan dess ses vilket emblem på grund av Färöarnas självständighetssträvan.^[24][25]

I norra Skottland sade man för att strandskatan, angående man kommer på grund av nära dess bo, förargat skriker "Bee gleechk!

Bee gleechk!", vilket existerar skotsk gaeliska på grund av "Var klok" alternativt "Se upp!".^[26]

Strandskatan existerar Bohuslänslandskapsfågel.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, Austernfischer, 18 månad 2006.

Där anges nästa källor:

• Colston, P.

  & P. Burton (1988): Limicolen - Alle europäischen Watvogel-Arten, Bestimmungsmerkmale, Flugbilder, Biologie, Verbreitung. - BLV Verlagsgesellschaft, München, ISBN 3-405-13647-4

• Glutz von Blotzheim, U. N. (Hrsg.) (1999): Handbuch der Vögel Mitteleuropas. - Bearbeitet u.
  Svart tillsammans citrongul näbb.

  a. von Kurt M. Bauer und Urs N. Glutz von Blotzheim. Aula-Verlag, Wiesbaden, grupp 6. Charadriiformes (Teil 1). 3., durchgesehene Auflage, ISBN 3-89104-635-9

• Bezzel, E. (1996): Vögel. - BLV Verlagsgesellschaft, München, ISBN 3-405-14736-0

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

• Svensson, Lars; Peter J.

  Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009) Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält, Bonnier information, huvudstaden, andra upplagan, sid: 134-135

• Wahlberg,T. (1993) Kunskapen angående fåglar: samtliga häckande arter inom Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
• Lars Larsson (2001) Birds of the world, CD-rom

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]