De har namn efter får
Får
- Uppslagsordet ”baggar” leder hit. För staden inom Indien, titta Baggar, Indien.
Får (Ovis) existerar en släkteidisslare samt förekommer tillsammans flera vilda arter.
Fårhonan kallas tacka, hanen bagge, bäse[1], gumse alternativt vädur – ett kastrerad bagge kallas hammel – samt ungarna kallas lamm.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Får skiljer sig ifrån sina släktingar getterna genom frånvaron från skägg, grövre kroppsbyggnad samt genom närvaron från tårsäckar samt genom körtlar mellan klövarna.
Även ifall dessa kännetecken gäller till dem flesta arter finns några former likt saknar enstaka alternativt ytterligare från dessa. Både han- samt hondjur från vildfår existerar behornade, hannarna (baggarna) kunna äga ytterst imponerande horn, Den asiatiska rasen urial får upp mot enstaka meter långa horn, den största vilda arten argali (Ovis ammon) ännu större.
Honorna (tackorna) äger betydligt mindre horn. Baggens horn existerar oftast kraftiga samt starkt vridna medan tackornas existerar enklare bakåtböjda. Hårbeklädnaden består hos dem utegående arterna från grova stickelhår, mellan vilka detta beneath hösten utvecklas ullhår, såsom skyddar mot kall luft samt blåst. Hos hannarna finns ofta enstaka man nära halsen. Pälsens färg varierar mellan vitaktig samt chokladfärgad samt byts ofta beneath årets lopp.
Vilda fårarter når ett kroppslängd mellan 1,2 samt 1,8 meter samt därtill kommer enstaka 7 mot 15 centimeter utdragen svans. Mankhöjden ligger mellan 65 samt 125 centimeter samt vikten mellan 20 samt 200 enhet för massa. Hannar existerar klart större än honor.[2]
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Ursprungliga arter från vildfår finns idag inom östra Asien, samt inom Nordamerika samt Nordafrika.
inom Europa lever den europeiska mufflon vilt vid Korsika samt Sardinien, dock detta besitter varit beneath samtal ifall denna inom själva verket existerar införd från människan beneath stenåldern såsom något från dem allra inledande tamfåren. varenda andra europeiska fårarter dog ut till 3 000 tid sedan, dem sista vid Balkan.
dem flesta fåren lever inom bergsregioner dock detta finns även populationer, mot modell enstaka team från tjockhornsfår, vilket förekommer inom öknar.
På Gotland kallas får på grund av lamm, samt deras ungar på grund av lammungar.[3]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Får existerar vanligen aktiva vid dagen dock ibland vilar dem beneath dagens hetaste timmar samt letar därför att ge liv beneath natten.
Honor lever tillsammans tillsammans sina ungdjur inom grupper vilket ibland förenar sig mot större hjordar. Hannar existerar utanför parningstiden skilda ifrån honorna samt lever utan sällskap alternativt inom egna grupper. inom dessa grupper finns enstaka hierarki liksom inom regel existerar beroende vid hornens storlek samt individernas ålder. besitter numeriskt värde hannar ungefär lika stora horn utkämpas strider ifall rangordningen.[2]
Får existerar växtätare samt livnär sig främst vid växttäcke, halvgräs samt örter.
Dessutom ingår några ark inom födan.[2]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Parningstiden sammanträffar vanligen tillsammans med hösten samt tidiga vintern. Hos den population från tjockhornsfår vilket lever inom öknar börjar parningen redan inom juli.[2] Efter dräktigheten liksom varar inom fem mot nio månader föder honan en mot fem lamm.
dem arter vilket lever inom Nordamerika föder normalt bara en lamm, dock hos asiatiska arter förekommer flera lamm åt gången. Lammen lär sig normalt för att stå redan inom ett 60 minuter efter födseln på grund av för att sedan behärska följa tillsammans sin mor samt resten från flocken.
Det tar 4 mot 6 månader innan honan slutar för att ge di (värdet på grund av tjockhornsfår).
Honor blir tidigast efter 10 månader könsmogna dock dem flesta honor äger den inledande framgångsrika parningen då dem existerar numeriskt värde alternativt tre tid gamla.
Mycket lite existerar känt ifall australian shepherds ursprung.Hos unga hannar sker den inledande parningen sällan innan dem existerar sju tid gamla vid bas från för att dem måste att nå ett mål eller resultat ett högre position inom hierarkin. då flockens alfahanne dör är kapabel dem para sig tidigare.[2]
Får samt människan
[redigera | redigera wikitext]Användning
[redigera | redigera wikitext]Tamfåret existerar en från dem äldsta husdjuren samt domesticerades på grund av 9 000 mot 11 000 tid sedan, tillsammans start inom Iran samt Irak.[4] Fåret domesticerades till köttets, skinnets samt mjölkens skull.
från mjölken tillverkas mejeriprodukt samt inom flera länder existerar detta ett betydelsefull mejeriprodukt. Ulliga får, såsom dem liksom finns idag, utvecklades ursprunglig efter flera tusen års domesticisering.[källa behövs]
Vilka tamfårets vilda förfäder existerar, existerar omdiskuterat dock troligen existerar den orientaliska mufflonen alternativt ett från mufflonfårets anfäder ursprungsart.[2] vid bas från jaktverksamhet till hornens skull samt konkurrens ifrån tamfåret existerar flera vilda arter hotade.
Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages.IUCN listar arten argali liksom nära hotad.[5]
Folktro
[redigera | redigera wikitext]Fåren äger enstaka framträdande roll inom svenskfolktro. Den likt plats lyckad inom sin fårhållning sades äga fårlycka, dock denna kunde enkel gå förlorad. Bytte man ull tillsammans någon likt visade sig artikel trollkunnig kunde man förlora sin fårlycka.
nära salg från ull fanns detta viktigt för att då affären fanns avklarad ta igen ett små lock från ullen.
Får (Ovis) existerar en släkte idisslande samt förekommer tillsammans med flera vilda arter.detta betydde otur för att låna ut sin ullsax. inom Östergötland plats detta sed för att bonden skulle svära sålunda många liksom möjligt åt fåren, till då trivdes dem samt fårlyckan ökade.[6]
Fåren klipptes vanligen vid våren samt vid hösten. detta skulle ske nära nymåne, vilket fanns ett garanti till för att detta skulle bli rikligt tillsammans med ull nästa gång.
nära klippningen skulle man ej bergvägg från all ull, utan spara enstaka ulltofs till återväxtens skull. människor trodde för att livskraften satt inom ullen samt därför fanns man tvungen för att vid detta sätt visa på grund av fåren för att man ej ville dem ont tillsammans med klippningen.
Byta namn.inom Mora skulle man nära klippningen låta tackan nosa vid enstaka ulltapp samt samtidigt säga: ”Nosa på! ej maktstjäler jag dej! Löp efter ulla samt ej efter trulla! Kom tillbaks ifall hösten, luden samt lammstinn!” inom Tanum fick fåren lyssna ramsan: ”Må väl samt trivs mot nästa år! Kom igen tillsammans son samt dotter nära ditt lår!”[7]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Får räknas mot familjen slidhornsdjur samt placeras var inom underfamiljen Caprinae.
Tidigare antogs för att fårens närmaste släktingar finns inom släktet getter (Capra) dock nyare forskningsresultat motsätter sig denna teori. mot modell existerar får i enlighet med enstaka forskning ifrån 1998 likt undersökte proteingruppen cytochrom b (en sort transmembranproteiner) närmast släkt tillsammans med oxgemsen (Budorcas taxicolor). andra genetiska samt morfologiska undersökningar ägde avvikande resultat.[8] Antalet arter existerar omstridd.
Grubb (2005) delar släktet inom nästa fem arter:[9]
SLÄKTE OVIS
- Undersläkte Ovis
- Ovis orientalis existerar ett art liksom delas upp inom flera underarter fördelad vid numeriskt värde grupper. Tamfåret utvecklades ur denna art.Innan kristendomen kom mot landet samt Norden dryckesställe människor oftast bara en namn, detta likt oss idag kallar förnamn.
- Argali (Ovis ammon) existerar världens största fårart samt lever inom Centralasien.
- Undersläkte Pachyceros
Blåfåret samt ytterligare ett art tillhör ej släktet Ovis utan släktet Pseudois.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Gutefåret samt människan”. Skansen.
http://www.skansen.se/sv/artikel/gutefaret-och-manniskan. Läst 13 april 2017.
[död länk] - ^ [abcdef] Nowak, R. M. (1999) sid.1231−1238, Sheep.
- ^Gotland - Officiell turistinformation - Smakfulla Gotland
- ^Mithen, Steven J. (2003) (på engelska). After the ice: a global human history 20,000-5000 BC.
London: Weidenfeld & Nicolson. sid. 77. Libris4763288. ISBN 0-297-64318-5
- ^Ovis vid IUCN:s rödlista, läst 21 månad 2021.
- ^Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, huvudstaden 2004), s. 79–80.
- ^Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, huvudstaden 2004), s. 80.
- ^Wilson & Reeder, red (2005). ”Caprinae” (på engelska). Mammal Species of the World.
Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^Peter Grubb: Släkte Ovis. I: Don E. efternamn, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference. 3 utgåva. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4, s. 637–722 (s. 707).Sök efter ditt efternamn samt ta reda vid vad detta betyder.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9