Förvärvat egendom i säljarens besittning
Hävd (juridik)
| Den denna plats artikeln alternativt detta denna plats avsnittet innehåller inaktuella data samt behöver uppdateras. (2012-07) Motivering: Juridikartikel baserad vid sekelgammal lexikonartikel. detta besitter hänt många sedan dess. Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
Hävd (fsv.
hæfþ, vilket betydde för att äga, äga, inneha, besitta) existerar en juridiskt term liksom beteckning vid en rättsinstitut, liksom förmå sammanfattas sålunda för att då någon liksom inom god tro förvärvat något, mot vilken överlåtaren ej kunnat styrka sin riktig, ändå ger rättsskydd åt förvärvaren sedan denne alternativt hans fångesmän tillsammans beneath viss period haft vad likt förvärvats inom sin ägande.
Bestämmelser i enlighet med äldre jordabalk
[redigera | redigera wikitext]Ett rättsinstitut, var rättskydd ges besittaren nära inköp inom god tro, existerar till den allmänna samfärdselns säkerhet oumbärligt. inom svensk korrekt äger hävd endast tillämpats nära inköp från fast egendom.
I äldre svensk korrekt gavs skydd mot klander efter ägande beneath tre kalenderår efter vunnen laga fasta (=inskrivning inom jordebok alternativt fastighetsbok).
Vem likt äger något inom sin ägande existerar även enstaka betydande fråga nära köparens alternativt säljarens konkurs till för att att fatta beslut eller bestämma något ifall köparens alternativt säljarens borgenärer äger förbättrad korrekt mot saken alternativt rättigheten, titta traditionsprincipen.beneath förarbetena mot 1734 års team ägde man på grund av intention för att utföra uppbudstiden mot allmän hävdetid samt på det sättet utesluta all vid tidigare äganderätt grundad mål mot den, likt vunnit laga fasta dock den avsikten fullföljdes ej. Då ej heller den äldre treåriga hävdetiden upptogs inom lagen, blev resultatet, för att klander från fång mot fast egendom stod öppet beneath obegränsad tidsperiod.
Behovet från en hävdeinstitut gjorde sig efter grabb gällande. Genom den kungliga förklaringen den 14 femte månaden i året 1805 infördes därför nya fatalietider på grund av klander. Dessa tider plats dock ej satta inom visst förhållande mot laga fasta alternativt lagfart. Bland dem inom 1805 års förklaring bestämda fatalietider kunna särskilt anmärkas vid den stadgade frist ifall 20 kalenderår till rätte ägarens arvingar, räknade ifrån arvlåtarens död, efter vilken all mål ifrån arvingarnas blad plats utesluten mot enstaka besittare, likt kommit inom ägande från ett fastighet inom god tro.
Den då gällande svenska rätten innefattattades inom förordningen ifall tjuguårig hävd 22 april 1881. Härigenom gjordes hävdetidens utgångspunkt åter beroende från lagfarten, såsom gällt vid landslagens tidsperiod.
I 1 § från 1881 års förordning anges dem allmänna villkoren på grund av den tjuguåriga hävden vid nästa sätt: "Har någon inom god tro åtkommit fast egendom samt den efter vunnen lagfart såsom egare besuttit utan afbrott beneath tjugu tid, då må ej klander, vilket därefter vid bas af äldre korrekt instämmas, emot häfden gälla".
Till den inom äldre lagstiftning förekommande grundsatsen, för att hävd ej gäller mot staten, finns inom 1881 års förordning ingen motsvarighet. Hävdebesittaren ägde tillgodoräkna sig sina fångesmäns besittningstid vid detta sätt likt stadgades inom 2 § från nämnda förordning stadgas. Samtidigt tillsammans 1881 års förordning angående tjuguårig hävd infördes inom förordningen ifall lagfart 16 juni 1875 vissa från detta nya hävdeinstitutet beroende ändringar, likt gjorde detta möjligt för att ett fåtal lagfart även inom detta fall då fångesmannens åtkomst ej kunde styrkas.
I svensk korrekt besitter hävd endast tillämpats nära inköp från fast egendom.I Lagberedningens 31 dec. 1907 avgivna förslag mot jordabalk, andra avdelningen, upptogs hävdeinstitutet, dock tillsammans viss skillnad inom jämförelse tillsammans med tidigare korrekt. Beredningen ansåg för att tiden från 20 tid kunde utan fara på grund av rättssäkerheten nedsättas mot hälften.
Urminnes hävd
[redigera | redigera wikitext]Ibland lägger man in identisk innebörd på grund av den hävd, vilket nämns ovan (’’viss tids hävd’’) tillsammans begreppet urminnes hävd.
dock dessa båda rättsinstitut existerar varandra många olika. Viss tids hävd kunna betraktas såsom en laga fång, medan antik hävd existerar en slags bevis (ett antagande) angående, för att detta rättstillstånd liksom sedan gammalt funnits, även äger tillkommit vid en lagligt sätt. inom 15:e kap. l:a § jordabalken ges urminnes hävd nästa definition: "Det existerar antik häfd: var man någon fast egendom alternativt rättighet inom sålunda utdragen tidsperiod okvald samt ohindrad besutit, nyttjat samt brukat hafver, för att ingen minnes alternativt af sanna sago vet, huru hans förfäder alternativt fångesmän inledningsvis därtill komne äro".
Urminnes hävd kommer mot användning dels beträffande äganderätt inom gränstvister, dels inom fråga angående liknande ägor, såsom omtalas inom 15:e kap.
Köp från fast egendom existerar en från dem viktigaste beslut enstaka privatperson tar beneath sin livstid.3 § jordabalken, utjord alternativt urfjäll, mölla samt kvarnställe, alternativt annat vattenverk, alternativt småöar samt holmar alternativt riktig mot fiske. Även servitut förmå stoppas genom för att man åberopar antik hävd. till för att styrka detta använder man sig från förutom gamla skrivelse samt skrifter främst vittnesbevis från trovärdiga män.[1]
En sådan styrkt antik hävd motbevisas ej från bevisning på grund av för att förhållandet inom ännu äldre period varit annorlunda, utan inledningsvis genom bevisning ifall för att den nuvarande innehavarens företrädare olovligen tillägnat sig egendomen från någon, ifrån vilken den liksom bestrider hävden härleder sin korrekt.
Enligt lagen angående godtrosförvärv från lös egendom existerar detta ej möjligt för att utföra en godtrosförvärv genom arv, testamente alternativt bodelning.inom takt tillsammans för att kataster- samt fastighetsboksväsendet vinner fulländning, blir antik hävd något som är mer än nödvändigt; överflödigt. mot modell, tid 1683 avgjorde staten för att fjällen tillhörde staten. Samerna stämde 1966 staten angående äganderätten dock förlorade inom Högsta domstolen 1981.
Tidpunkten till avlämnandet sker vanligen utifrån vad liksom existerar lämpligast till köparen respektive säljaren.Rättsinstitutet kvarstår ännu inom dem nordiska ländernas riktig, dock existerar annars nästan överallt avskaffat. Även nödvändigheten från viss tids hävd reduceras inom mån från kataster- samt fastighetsboksväsendets tillväxt. sålunda skyddas i enlighet med gällande tysk korrekt den, såsom genom överlåtelse inom god tro förvärvat enstaka fastighet ifrån den, vilken inom fastighetsboken senast inskrivits såsom ägare, inom sitt rättsförvärv utan avseende nära, för att överlåtaren inom verkligheten ej varit korrekt ägare samt därför ej ägt överlåta fastigheten; rättsskyddet inträder omedelbart tillsammans förvärvet, utan för att viss hävdetid behöver förflyta.
Detta existerar ett motsvarighet mot den — inom huvudsak även hos oss gällande — rättsgrundsats, likt inom fråga ifall inköp från åtgärda saker genom överlåtelse omedelbart skyddar besittaren liksom ägare, därför vida han är kapabel åberopa inköp inom god tro.
Se även laga hävd.
Om någon säljer egendom likt finns inom TM:s ägande t ex vid bas från leasingavtal, torde säljarens stoppningsrätt analogt tillsammans fallet äga upphört då tredjeplats man existerar underrättad ifall för att denne tills vidare innehar egendomen till köparens räkning.Vad gäller rätten mot mölla samt kvarnställe, alternativt annat vattenverk saknar denna riktig någon innebörd inom frågan ifall detta finns en status i enlighet med miljöbalken alternativt äldre lagstiftning. från 5 § övergångsbestämmelserna mot miljöbalken framgår för att balken godtar endast status liksom äger meddelats i enlighet med äldre lagstiftning.
korrekt likt uppkommit genom antik hävd äger ej meddelats vid något sätt samt uppnår därför ej ställning eller tillstånd från en s.k. miljötillstånd. Den äganderätt, rådighet, såsom dock äger uppkommit genom hävd fortsätter för att gälla även efter miljöbalkens ikraftträdande.
Hävd i enlighet med jordabalken ifrån 1970
[redigera | redigera wikitext]Enligt den nya jordabalken kunna man ej längre producera "ny" urminnes hävd.[2] Dock gäller i enlighet med 6 § övergångsbestämmelserna att: "Genom nya balken inskränkes ej den korrekt vilket före balkens ikraftträdande tillkommit någon vid bas från antik hävd."[3]
Jordeboken samt fastighetsboken äger numera ersatts från fastighetsregistret genom fastighetsbildningslagen.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Häfd, 1904–1926.