Vad har proteiner för uppgift i kroppen
Protein
Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, existerar organiskaämnen tillsammans med relativt upphöjd molekylvikt.
Ett tillräckligt proteinintag är kapabel bidra mot för att upprätthålla en välfungerande blodsystem.Tillsammans tillsammans med kolhydrater, lipider samt nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen inom allt levande. Kemiskt består proteinerna från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror ihopbundna genom peptidbindningar. ifall kedjan består från färre än 50 aminosyror använder man oftast benämningen peptid alternativt peptidkedja istället på grund av protein.
Proteiner är kapabel utföra vilken uppfinnare såsom helst smaragdgrön från avund.detta finns modell vid proteiner tillsammans upp mot 27 000 aminosyror. Proteiner samt deras beståndsdelar studeras inom den sektion från biokemin likt kallas proteinkemi.
De flesta proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser. dem flesta existerar mer alternativt mindre glykosylerade, detta önskar yttra dem äger genomgått enstaka (av flera typer av) posttranslationell modifiering var längre alternativt mindre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från kolhydrat bundit kovalent mot proteinet.
Dessa kallas på grund av glykoproteiner. enstaka lag proteiner vilket innehåller många stora mängder kolhydrat existerar proteoglykaner.
Proteiner är kapabel även binda andra typer från molekyler mot sig, liksom behövs på grund av för att proteinet bör behärska utföra sin arbetsuppgift. inom dem fall då proteinet även innehåller delar likt ej existerar protein, mot modell inom hemoglobin liksom även innehåller ett organisk molekyl kallad hemgrupp, benämnes den egentliga proteindelen apoprotein.
andra proteiner är kapabel binda väsentliga beståndsdelar mer alternativt mindre löst mot sig, samt kallas då konjugerade proteiner. dem benämns inom allmänhet efter vad proteinet bundit, mot modell metalloproteiner, fosfoproteiner samt lipoproteiner.
Dessa kallas på grund av glykoproteiner.Proteinernas innebörd på grund av dem levande organismerna beror framförallt vid deras komplexa samt varierande 3d struktur samt därmed varierande funktion. Proteiner förekommer inom praktiskt taget samtliga cellens olika maskinerier samt processer.
Namnet protein användes inledande gången från den svenske kemistenJöns Jakob Berzelius inom en meddelande mot dennes holländska arbetskamrat Gerardus Johannes Mulder.
Form samt struktur
[redigera | redigera wikitext]Proteiner existerar makromolekyler bestående från aminosyror inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något.
Proteiner existerar molekyler liksom består från aminosyror samt besitter enstaka betydelsefull roll inom kroppen.Den en aminosyrans amingrupp binds mot den andras karboxylgrupp tillsammans med ett peptidbindning. numeriskt värde hopbundna aminosyror kallas på grund av dipeptid. Tre stycken heter tripeptid samt ett kedja tillsammans med upp mot 50 aminosyror brukar kallas polypeptid, medan längre kallas proteiner alternativt polypeptid. Gränsen vid 50 aminosyror existerar tämligen godtycklig samt kommer sig från för att insulin, såsom brukar betraktas liksom detta minsta proteinet, består från 51 aminosyror.
Det finns hundratals olika aminosyror, dock endast 20 stycken förekommer inom dem levande cellernas proteiner. Detta hänger samman tillsammans med för att proteinernas struktur bestäms från sekvenser från DNA vilket i enlighet med den genetiska koden anger vilka aminosyror såsom bör användas nära tillverkningen från proteinerna. mRNA transporteras ut inom ribosomerna liksom sitter vid endoplasmatiska nätverket (som står inom förbindelse tillsammans med cellkärnans membran), var translationen ifrån RNA mot protein sker.
Proteinet finns efter translationen lokaliserat inom den geléaktiga cytosolen.
Att proteiner är kapabel äga därför flera varierande funktioner beror vid deras komplexa samt varierande form eller gestalt. dem flesta proteiner existerar mer alternativt mindre runda samt kallas globulära medan andra, mot modell hudens samt skelettets kollagen, existerar fibrösa samt bildar långa fibrer.
Strukturen beskrivs ofta inom fyra nivåer[1], var strukturer vid lägre nivå ingår liksom byggstenar inom strukturer vid högre nivå:
- Primärstruktur (den ordning aminosyrorna kommer i)
- Sekundärstruktur (vanliga repetitiva strukturer, vilket alfahelix samt betaflak)
- Tertiärstruktur (ett helt protein, likt förmå innehålla flera olika domäner från identisk protein likt existerar geometriskt åtskiljda tillsammans med olika uppgifter)
- Kvartärstruktur (två alternativt flera protein liksom sitter ihop)
Vissa proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser.
Dessa proteiner kallas konjugerande proteiner samt indelas vanligen efter typen från ytterligare komponent, mot modell metall-, fosfo-, glyko-, nukleo- samt lipoproteiner.
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Proteinerna besitter ett mängd viktiga samt nödvändiga funktioner samt grupperas ofta efter dessa.
Proteinet hemoglobin finns inom samtliga våra röda blodkroppar samt inuti hemoglobinet sitter järn. Järn förmå binda sig tillsammans syre vilket fullfölja för att oss kunna transportera runt syret inom våra kroppar.
Enzymer
[redigera | redigera wikitext]Den maximalt välkända rollen hos proteiner inom celler existerar vilket enzymer, vilka katalyserar kemiska reaktioner.
Enzymer existerar vanligtvis väldigt inriktade samt skyndar endast vid enstaka alternativt en fåtal kemiska reaktioner. Enzymer startar dem flesta från reaktionerna involverade inom exempelvis metabolism samt även vilket gäller DNA-processer vilket replikation, reparation samt avskrift. Vissa enzymer agerar vid andra protein genom för att lägga mot, alternativt ta försvunnen, kemiska grupper inom enstaka process likt kallas posttranslationell modifiering.
Proteiner börjar brytas ner inom magsäckens, på grund av för att inom tunntarmen omvandlas mot aminosyror vilket tas upp från kroppen.Cirka 4 000 reaktioner vet man tillsammans säkerhet katalyseras genom enzymer.[2] Den accelerationsgrad likt enzymerna katalyserar existerar ofta enorm - upp mot 1017-faldigt den okatalyserade reaktionen hos orotat dekarboxylas (78 miljoner kalenderår utan enzymet, 18 millisekunder tillsammans enzymet).[3]
De molekyler likt binder mot den aktiva ytan inom en enzym kallas substrat.
Även ifall enzym är kapabel bestå från hundratals aminosyror, således existerar detta bara ett små sektion från dessa liksom existerar inom förbindelse tillsammans substratet samt enstaka ännu mindre sektion - genomsnittligen 3-4 aminosyror - vilket existerar direkt involverade inom katalyseringen.[4]
Reglerande proteiner
[redigera | redigera wikitext]Många hormoner samt andra signalmolekyler såsom inflammatoriska cytokiner existerar proteiner.
andra modell existerar dem proteiner likt reglerar översättningen från DNA-sekvenser mot RNA-sekvenser nära tillverkningen från proteiner inom den därför kallade proteinsyntesen.
Förrådsproteiner
[redigera | redigera wikitext]Det finns proteiner likt kunna lagra ämnen samt frigöra dem nära behov. mot modell myoglobin liksom lagrar syre inom muskelceller samt gluten vilket lagrar kväve inom vetekornet.
Transportproteiner
[redigera | redigera wikitext]En sektion proteiner är kapabel transportera ämnen; ta upp material vid enstaka område, förflytta sig samt frigöra ämnet. inom blod finns hemoglobin såsom transporterar syre, samt flera andra ämnen vilket antingen existerar till hydrofobiska på grund av för att behärska färdas lösta inom blodet alternativt, liksom syret, på grund av farligt för att äga löst ifall detta ej fanns bundet mot något.
modell existerar albumin liksom transporterar fettsyror samt prealbumin vilket transporterar tyroxin(T4) samt trijodtyronin (T3). detta finns flera typer från transportprotein såsom äger olika strukturer. Den vanligaste formen likt membrantransportprotein äger existerar a-helix, likt enskilda alternativt flera stycken liksom skapar porer inom membranet.
Flera b-sheets är kapabel dessutom producera således kallade b-barrels genom membran. Transportprotein vilket sitter inom E.R. kallas "porin".
Strukturproteiner
[redigera | redigera wikitext]Vissa proteiners främsta funktion existerar för att ge ett vävnad struktur samt stadga. såsom modell förmå man ta keratin liksom finns inom horn, hud, fjädrar samt naglar, elastin likt finns inom hud samt artärväggar, samt kollagen likt förutom bindväv även existerar ett betydande komponent inom skelett.
Försvarsproteiner
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från immunförsvaret, såsom antikropparna, samt delar från cellens membran såsom fungerar såsom receptorer på grund av olika substanser, består från proteiner.
Motorproteiner
[redigera | redigera wikitext]Ett motorprotein existerar en protein vilket är kapabel röra sig ovan ett yta.
Motorproteinet myosin bygger tillsammans tillsammans aktin upp våra muskler samt fullfölja för att dessa förmå dras samman. Dynein förflyttar kromosomerna beneath celldelningen samt ändrar bostadsort även cellens organeller. Dynein finns även inom cellens cilier samt flageller samt utför för att dessa kunna röra vid sig. detta existerar därmed kritisk till exempelvis spermiernas rörlighet.
Proteiner vilket näringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Eftersom proteiner existerar kroppens byggstenar existerar detta viktigt för att man får inom sig enstaka mängd varenda solens tid.
Proteiners funktion inom kroppen existerar mångsidiga samt olika, varav den främsta hjälper mot för att forma vävnader samt muskelmassa.i enlighet med Livsmedelsverket[5] bör 10-20 % från dagsbehovet från kalorier anlända ifrån protein, däremot bör protein intaget per dygn ligga ner vid 1,5-2 g per kilo/kroppsvikt. Livsmedel baserade vid animalisk föda, mejeriprodukt samt oval form står inom ljus på grund av ett betydade sektion från proteinintaget.
detta finns dock inga hinder för att nå en fullgott proteinintag även tillsammans ett helt vegetabilisk (vegansk) kost.[6][7] modell vid vegetariska livsmedel tillsammans med upphöjd proteinhalt existerar baljväxter, spannmålsprodukter, nötter samt fröer.[7]
Ett fullvärdigt protein innehåller varenda essentiella aminosyror inom tillräckligt massiv mängd.[7] nödvändigheten från olika aminosyror varierar tillsammans med ålder, var mot modell spädbarn äger högre krav vid proteinkvalitet än vad liksom gäller till fullvuxna.[8] modell vid animaliska källor existerar animalisk föda, mejeriprodukt, hönsägg, samt modell vid vegetabiliska källor existerar sojabönor, bovete, quinoa.
detta existerar dock ej nödvändigt för att förtära livsmedel vilket inom sig egen innehåller samtliga essentiella aminosyror. Helt vegetabilisk kost är kapabel även den, nära korrekt sammansättning, ge tillräckligt från varenda essentiella aminosyror eftersom livsmedel tillsammans med olika aminosyror kompletterar varandra.[7] detta existerar ej nödvändigt för att förtära kompletterande proteinkällor nära enstaka samt identisk måltid.[7]
Protein existerar kroppens grundsten på grund av för att behärska bygga muskler, vilket fullfölja proteinrik föda åtråvärt bland fysiskt aktiva samt professionella idrottare.
nödvändigheten på grund av idrottare förmå variera mellan 1,2 samt 2,0 gram från fullvärdigt protein per kg kroppsvikt beroende vid typ från idrott.[9]
Upptag
[redigera | redigera wikitext]Sönderdelningen från proteinerna startar inom magsäckens samt fortsätter inom tolvfingertarmen tillsammans med hjälp från sekret ifrån bukspottskörteln.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån enstaka ytterligare språkversion från Wikipedia.