yakveal.pages.dev






Vilka orter ingår i bergslagen

Bergslagen

För andra betydelser, titta Bergslagen (olika betydelser).

Bergslagen existerar en geografiskt zon liksom ej existerar helt uppenbart avgränsat. Bergslagen ligger inom Mellansverige inåt nation samt förmå sägas omfatta norra delen från Västmanland inklusive dem norra delar från Örebro län likt ingår inom Västmanlands landskap, samt sydöstra Värmland samt södra Dalarna.

enstaka vidare definition från Bergslagen omfattar även delar från Närke, svensk region samt Gästrikland.[1] Bergslagen äger utmärkt sig till gruvdrift samt metallindustri.

Sedan medeltiden alternativt längre besitter bergshantering, brytning samt smältning från malmer (bergsbruk) haft ett kraftfull ställning inom området. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen nära särskilda järnbruk.

Sedan 1800-talets senare sektion, då metallindustrin träffade ökad konkurrens, äger detta emellertid förändrats mot Bergslagens fördel. kvar idag sätter metallindustrin ett klar prägel vid område.

Typical towns in the area include Lindesberg, [3][4] Nora, Fagersta, Sala, Kristinehamn, Filipstad, Grythyttan, Ludvika and Hedemora.

Sjunkande järnmalmspriser samt utländsk konkurrens beneath 1960–70-talen (se stålkrisen) besitter emellertid resulterat inom för att samtliga järnmalmsgruvor blev nedlagda. Den sista, inom Grängesberg, stängdes 1989.

Brytning från andra metaller samt mineraler pågår kvar inom bland annat Lovisagruvan inom Håkansboda utanför Stråssa samt inom Garpenberg var brytningen ökat kraftigt dem senaste år.

Boliden AB äger enstaka pågående placering vid 3,9 miljarder inom den gruvan.[2]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund samt framväxt

[redigera | redigera wikitext]

Utvinning från metaller äger skett sedan bronsåldern inom bland annat Röda jorden (Riddarhyttan).

inom nuvarande Hedemora samhälle finns flera lämningar ifrån järnåldern vilket vittnar angående bergsbruk. detta finns några boplatser ifrån stenåldern från jägarfolk inom Bergslagen, dock detta fanns huvudsakligen beneath medeltiden vilket området befolkades.[3]

Namnet Järnbära(r)land avser vissa järnproducerande delar från Mellansverige beneath tidig medeltid, samt kom inom senare källor för att användas ifall fler områden inom Sverige,[4] alternativt angående en oprecist område.[5]Snorre Sturlasson använder namnet angående en zon såsom passerades från Olof den helige beneath resan ifrån Mälardalen mot Trondheim vid 1000-talet.

inom Sverres myt avses en sektor likt regerades från sveakungen tid 1177 samt vilket passerades vid vägen ifrån Malung inom Västerdalarna mot Härjedalen, efter enstaka massiv öde täckt område. Denna innebörd besitter tolkats liksom Dalarna[6], Österdalarna[7] och/eller Gästrikland.

I skriftliga källor existerar Bergslagen känd ifrån 1300-talet tillsammans med tre bergsprivilegier, mot Västra samt Östra berget inom Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks samt Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag samt Gästriklands bergslag.

Genom olika regale (skogs-, ström- samt bergsregale) kom flera moment inom metallframställningen för att bli starkt justerade samt fordrade särskilda tillåtelse (privilegium), vilka gällde kollektivt till bergslaget nära gruvan dock likt skilde sig starkt åt ifrån en bergslag mot en annat.

1500- mot 1700-talet

[redigera | redigera wikitext]

Till området värvades yrkesskicklighet ifrån Tyskland, land, Skottland samt Holland, samt arbetskraft (se bergsfriden samt skogsfinnar), samt genom täkterätten kom området för att ett fåtal ett bofast befolkning.

Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, samt savolaxarna blev torpare tillsammans skyldighet för att jobba vilket kolare, ett nödvändig roll på grund av bergsbruket. samtliga finnar inom området verkar dock ej äga varit svedjefinnar, utan detta existerar troligt för att detta fanns enstaka ytterligare finsk befolkning liksom arbetade inom gruvorna.[8]

Bergsprivilegier innehöll dels ansvar vilket avraden mot kronan, dels förmåner liksom för att bergsmännen saknade rusttjänst.

Dessa privilegier gällde endast dem liksom ingick inom bergslaget; övriga ägde knekthållning inom Bergsregementet samt andelen knektar inom bergslagssocknarna kunde periodvis existera hög.[9]Skattebönder inom området betalade jordskatt vid identisk sätt liksom inom övriga landet, dock andelen kronohemman kom för att bli relativt högt genom skogsregalet.

till för att stimulera handeln samt viljan för att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer vid 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter samt Nora.

Bergslagen ligger inom Mellansverige inåt nation samt är kapabel sägas omfatta norra delen från Västmanland inklusive dem norra delar från Örebro län liksom ingår inom Västmanlands landskap, samt sydöstra Värmland samt södra Dalarna.

Ekonomihistorikern Rolf Adamson skriver inom Nationalencyklopedin för att "denna klassiska svenska brukspolitik, liksom bedrevs tillsammans med något som ökar i storlek eller antal eftertryck cirka 1650–1750, anses existera en från dem mera framgångsrika exemplen vid lagstiftning ifrån äldre tid". denne pekar vid för att ett hård lagstiftning inom kombination tillsammans med enstaka uppdelning från dem olika momenten inom metallindustrin bör ses vilket enstaka från anledningarna mot framgången.

inom andra länder, exempelvis Storbritannien, fanns nämligen regleringar samt statliga påbud ej alls lika påfallande.

Vårt Bergslagen existerar samlat kring dem städer samt orter vilket ligger inom nordvästra Västmanland (Örebro län), Lindesberg, Nora, Hällefors, Grythyttan samt Kopparberg.

beneath denna period växte nya bruksbygder fram kring Bergslagen inom vilka järn- stål- samt manufakturverk kom för att lokaliseras. Detta kom för att fungera utmärkt fram mot 1800-talets senare sektion då färsk teknik samt utländsk konkurrens började slå undan grunden på grund av den metallhantering liksom då bedrevs.

Under 1600- mot 1800-talet plats Kristinehamn den viktigaste utskeppningshamnen till Bergslagens stångjärn.

Välkommen för att upptäcka detta vilda Bergslagen – ett lokal till rörelse, nya upptäckter, frisk atmosfär, gemenskap samt faktiskt, lite magi.

Kristinehamn samt Karlstad ägde beneath denna tidsperiod ensamrätt vid för att frakta ut järn ifrån sina hamnar. 90 % från järnet gick vid export. beneath denna tidsperiod sattes världsmarknadspriset vid järn inom Kristinehamn.

1800- samt 1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Den därför kallade bruksdöden gjorde för att järnframställningen kom för att styras mot allt färre, dock större enheter.

Bergslagen existerar enstaka vanlig benämning vid en stort zon inom mellersta Sverige.

inom detta avseende nedsänkt Bergslagen förbättrad mot än dem omgivande bruksbygderna, vilka drabbades strängare från nedläggningarna. Stora järnverk växte fram var äldre järnbruk funnits, exempelvis inom Fagersta, Långshyttan, Hofors, Forsbacka samt Söderfors.[förtydliga] Även helt nya, ur transportsynpunkt förbättrad lokaliserade, järnverk kom för att anläggas.

Bergslagen existerar en samarbete samlat kring dem städer samt orter vilket ligger inom nordvästra Västmanland (Örebro län); Lindesberg, Nora, Hällefors, Grythyttan samt Kopparberg.

Domnarvets Jernverk anlades 1872–78 utmed järnvägen Falun–Göteborg, samt kom för att bli ett från dem främsta anledningarna mot staden Borlänges etablering vid identisk ställe.

Införande från thomasprocessen beneath 1870-talet revolutionerade järnmalmsbrytningen. Förr ägde främst rena fosforfria malmer använts nära tillverkningen från kvalitetsjärn.

Detta kom idag för att ändras, samt fosforhaltiga malmer började bli högintressanta. inom Grängesberg gynnades gruvbrytningen från utvecklingen samt grunden lades på grund av Grängesbergsbolaget, ett från dem större industrikoncernerna inom land beneath 1900-talet. Exporten från järnmalmen kom för att bli nödvändig. Flera från gruvorna blev dessutom utlandsägda.

Gruvor vilket Blötberget samt Håksberg ägdes exempelvis från tyska intressen ända fram mot andra världskrigets slut. Bergslagen ägde dock tappat bort eller missat sina geografiska fördelar för tillfället. Exempelvis spelade ej vattenkraften in längre samt transportkostnaderna ägde minskat. Lokaliseringen från vidareförädlingen från järnmalmen kunde istället tillsammans med fördel förläggas nära landremsa vid havet.

modell vid detta existerar Oxelösunds järnverk samt Norrbottens järnverk, båda anlagda beneath 1900-talet långt utanför den egentliga Bergslagsregionen dock försörjda från järnvägstransporter därifrån.

En fortsatt hård konkurrens beneath 1900-talet resulterade inom fortsatta koncentrationer från driften. beneath 1920-talets krisår lades flera äldre träkolshyttor ned, enstaka tillväxt såsom fortsatte mot den sista blåstes ned inom mitten vid 1960-talet.

vid 1970-talet kom nästa kris, vilken drabbade inom stort sett bota västvärldens stålindustri. ett omstöpning från ägarbilden mot färre, större samt mer produktinriktade företag tillsammans tillsammans statliga åtgärder räddade stora delar från Bergslagens stålindustri. Neddragningar besitter emellertid även varit nödvändiga, framför allt vad gäller gruvdriften, samt dem järnverk vilket finns kvar omfattar ej lika flera anställda jämfört tillsammans mitten från 1900-talet.

beneath statliga SSAB:s ledning lades flertalet järnmalmsgruvor ned inom slutet från 1970-talet samt start från 1980-talet. Sulfidmalmsbrytningen kom för att klara sig förbättrad. Garpenberg inom Hedemora samhälle tillsammans med anor ifrån 1300-talet existerar idag Sveriges äldsta gruva inom drift.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Var ligger Bergslagen?”.

    Ekomuseum. http://ekomuseum.se/for-barn/var-ligger-bergslagen/. Läst 1 månad 2017. 

  2. ^Garpenbergs gruva, Boliden
  3. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 4 september 2010. https://web.archive.org/web/20100904011936/http://www.skogforsk.se/kunskapdirekt/templates/popupprint.aspx?id=21080. Läst 3 femte månaden i året 2011. 
  4. ^Kun Sverre inom Järnbärarland, Norrköpings tidningar Jan-Eric Karlström 2006-08-12
  5. ^https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/järnbäraland
  6. ^Möten inom gränsland: Samer samt germaner inom Mellanskandinavien, sid 169.
  7. ^Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström (1885-1886), Berättelser ur svenska historien / inledande bandet.

    Sagoåldern. Medeltiden. inom. mot Kalmare-unionen, sid 305

  8. ^Christina Norlander, "Skogsfinsk kolonisation samt gruvdrift inom ett bergslagsbygd", Mälardalens akademi HT 2009
  9. ^I Noraskogs arkiv finns enstaka relation ifall invånarna inom Lindesås vid 1500-talet, var 11 knektar från 30 skattskyldiga invånare betalade Älvsborgs lösen.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]