Vad tycker buddhismen om organdonation

Buddhismen grundades från Siddharta Gautama efter för att han nått information samt blivit Buddha. Moral, koncentration samt visdom existerar tre viktiga karaktärsdrag inom buddhismen.

Buddhismen existerar ett från dem fem världsreligionerna dock existerar inom grunden ett religion utan någon gud. inom centrum på grund av kulten står istället Buddha, den upplyste, såsom existerar enstaka läromästare samt förebild vilket visar hur buddhisten bör leva.

En tänkesätt samt religion

Bön, offer samt tro vid gudar existerar meningslöst i enlighet med Buddha.

detta existerar människan egen vilket äger makten ovan sina handlingar samt sitt liv.

Buddha levde på grund av omkring 2 500 tid sedan inom Indien. för att försöka likna honom samt tillämpa hans lära existerar detta väsentliga inom buddhismen.

Buddhismen räknas vilket den fjärde största världsreligionen näst efter kristendomen, islam samt hinduismen. 

Buddhismen besitter omkring 450 miljoner anhängare varav dem flesta finns inom Sydostasien [The World Factbook].
 

Buddhas lära handlar ifall hur oss människor bör leva på grund av för att undvika återfödas mot en nytt liv fyllt från begär såsom i enlighet med buddhismen ses likt en lidande (se nedan).

Enligt Buddha kunna människan befria sig ifrån kretsloppet från återfödelse genom för att avsäga sig varenda begär.

Buddhismen besitter planta fram ur hinduismen

Buddhismen äger sina rötter inom hinduismen.

Buddha egen fanns hindu, liksom kristendomens grundare Jesus fanns jude. Buddhismen äger därför många gemensamt tillsammans med hinduismen, däribland tron vid karma samt återfödelse. Buddha förkastade dock dem hinduiska ritualerna samt kastväsendet.

Det plats inledningsvis efter Buddhas död såsom buddhismen blev ett självständig tro. Därefter spreds den snabbt ovan bota Indien, mot Sri Lanka samt slutligen mot länderna inom Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.

Buddhismen existerar ännu enstaka ganska massiv tro inom Indien, dock dem flesta från dess anhängare finns idag inom Sydostasien inom mot modell Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan samt Sydkorea.

Buddhas liv

Enligt traditionen grundades buddhismen från Siddharta Gautama, enstaka fursteson liksom levde inom norra Indien vid 400-talet f.Kr.

Beteckningen buddha (betyder "den såsom vaknat upp") fick han inledningsvis därför småningom.

Siddharta växte upp inom ekonomiskt överflöd inom ett trygg tillvaro innanför palatsets murar var han senare gifte sig samt fick enstaka son.

Siddharta insåg efter en tag för att lyxen ej gav honom någon tillfredsställelse. han ägde tröttnat vid nöjen samt andra gagnlösa förlustelser samt ville istället söka kunskapen angående existensen.

i enlighet med traditionen lämnade han därefter säkerhet, släkt samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet till för att istället söka sanningen.

Han studerade hinduiska skrifter beneath berömda guruer (vishetslärare) samt lärde sig yoga på grund av för att på det sättet behärska hitta sanningen. från andra guruer fick denne känna till för att askes existerar själens seger ovan kroppen vilket leder mot högre insikt.

Men varken intensiva filosofiska studier alternativt avhållsam levnad gav honom förståelse ifall tillvarons innersta fras.

Siddharta övergav därför dessa vägar till för att försöka nå information vid andra sätt.

Efter åratal från strävan samt meditation lyckades denne mot slut nå målet. inom en meditativt tillåtelse beneath en fikusträd blev han mot slut ett buddha - ett upplyst - samt nådde fram mot nirvana, d.v.s. utslocknandet från begären samt återfödelsens slut.

Efter för att äga nått fakta förstod Siddharta, såsom hädanefter kallades Buddha, för att han måste informera vad denne visste.

denne begav sig därefter ut samt predikade samt nådde vid sålunda sätt sin berömmelse.

Bild: Hartwig HKD

Buddhismens lära

Buddha lärde ut för att människans liv existerar en enda "lidande" eftersom existensen existerar sålunda växlande samt osäkert samtidigt såsom oss såsom människor inte någonsin blir nöjda utan bota tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillåtelse från disharmoni).

Människan känner frid ursprunglig då varenda begär samt önskningar försvunnit.

detta gäller därför för att befria sig ifrån samtliga begär samt önskningar. detta existerar begären, inklusive livsbegäret, liksom håller oss kvar inom återfödelsens kretslopp (samsara). på baksidan detta ligger tron vid karma - summan från människans goda samt dåliga gärningar - såsom avgör hur man återföds.

flera begär ger dålig karma.

Efter för att äga nått nirvana insåg Buddha för att vägen mot fakta samt utslocknande från samtliga begär stod för att hitta mellan överflödets samt asketismens ytterligheter. Genom för att ej leva inom lyx samt överflöd, dock ej heller alltför enkelt samt fattigt, är kapabel människan nå den insikt samt förståelse vilket behövs på grund av befrielse (nirvana).

Den rätta vägen mot information existerar i enlighet med Buddha en gyllene medelväg som bygger vid enstaka lätt balanserad livsstil fylld från självdisciplin samt meditation.

Buddhas lära angående ”den gyllene medelvägen” grundar sig inom kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet (duhkha).

1. Den inledande ädla sanningen betonar för att allt existerar lidande.
   The family can see the body afterwards and personal can contact a chaplain or local religious leader if the family wishes.

   barnafödande, åldrande, sjukdom, oro, tragedi, smärta, bekymmer, förtvivlan, död existerar lidande, för att ej erhålla vad man önskar existerar lidande. samtliga mänskliga erfarenheter existerar lidande därför för att dem existerar förgängliga (kortvariga).
    

2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet likt ett resultat från våra begär. Buddha menade för att detta existerar våra begär liksom existerar orsaken mot detta onda.

   detta existerar vår lust samt längtan efter omväxling, njutning samt lycka vilket driver oss.
    

3. Den tredjeplats ädla sanningen talar ifall hur lidandet kunna upphöra.
   ”Alla Buddhister likt jag äger ställt frågan mot existerar eniga angående för att organdonationer existerar ett synnerligen positiv papper, eftersom den uppstår ur ett genuint medkännande önskan för att gagna/hjälpa andra.

   detta gäller för att stilla begären. Detta existerar svårt eftersom man måste behärska granska samtliga sina sinnen.
    

4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen mot lidandets upphörande. Buddha berättar denna plats om den åttafaldiga vägen som leder mot frigörelse ifrån återfödelse. inom den åttafaldiga vägen framställs åtta metoder liksom beskriver hur människan bör leva på grund av för att anlända ur återfödelsens kretslopp.

   Dessa etiska metoder ligger delvis såsom bas på grund av vilken karma individen samlar beneath livet.

Förutom dem fyra ädla sanningarna ifall lidandet bör fyra primär dygder känneteckna enstaka buddhists liv, nämligen: kärleksfull vänlighet, medlidande, medglädje samt fördomsfri sinnlig balans.

Kärnan inom buddhismen

Metoderna inom den åttafaldiga vägen samt dem fyra dygderna (se ovan) är kapabel liknas nära den kristna Bibelns budord.

detta existerar framförallt genom sina etiska handlingar, ej sin tro (som t.ex. inom dem monoteistiska religionerna), vilket buddhisten kunna nå upplysning.

De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans tillsammans med dem fyra dygderna huvudpunkterna till bota den buddhistiska läran.

En ännu bredare beskrivning från buddhismen finns inom de tre juvelerna som förenar varenda buddhister.

dem tre juvelerna utgörs från dem viktigaste delarna från buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) samt sangha (gemenskapen alternativt församlingen såsom inkluderar varenda aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom inom dem flesta religioner finns detta inom buddhismen flera olika slags varianter från läran.

Vissa ser Buddha enbart såsom ett läromästare, medan andra upplever honom såsom enstaka gud.

Bild: Jan

Inom buddhismens största kvist mahayana förmå detta - nära sidan från Siddharta Gautama - inträffa fler mindre viktiga buddhor. enstaka sådan buddhagestalt kallas till bodhisattva samt existerar ett individ likt nått förståelse samt information dock liksom avstått ifrån nirvana på grund av för att istället hjälpa andra människor mot upplysning.

Buddhismen kunna delas in inom tre huvudriktningar: theravada, mahayana samt vajrayana - vilket plats samt ett inom sin tur besitter utvecklat olika skolor.

Theravada

Theravada, dem äldstes utbildning, håller fast nära för att detta bara finns enstaka Buddha samt inga gudar.

Buddha uppfattas enbart såsom ett läromästare liksom visar människor den åttafaldiga vägen mot fakta. Vägen går ovan flera återfödslar innan man liksom munk alternativt nunna mot slut når nirvana.

Möjligheten för att nå fakta inom detta existensen existerar därför ytterst begränsad på grund av vanliga människor. Theravada finns inom Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos samt mot viss sektion inom land samt Vietnam.

Mahayana

Mahayana, den stora vagnen, existerar den helt största riktningen inom buddhismen.

Namnet syftar vid för att samtliga liksom önskar förmå ett fåtal område inom den stora vagnen liksom leder mot nirvana. Detta betyder för att varenda människor förmå bli enstaka buddha inom detta denna plats existensen, dock detta behövs inom regel flera återfödslar liksom mahayanabuddhist innan.

Mahayana beräknar Siddharta Gautama såsom den främste från samtliga buddhor, dock detta förmå inträffa flera andra mindre viktiga buddhor.

ett sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och existerar enstaka individ likt nått förståelse samt existerar nära fakta, dock vilket avstått ifrån nirvana på grund av för att istället behärska hjälpa andra människor för att nå visdom (vilket leder mot ett förbättrad återfödelse inom samsara). Bodhisattvor vördas därför likt ifall dem vore helgon alternativt en slags gudar.

Mahayana dominerar bland annat inom Kina, Sydkorea samt Japan.

Vajrayana

Vajrayana, diamantvagnen (något likt ej är kapabel förstöras), härstammar ifrån mahayanabuddhismen samt existerar känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst inom länderna inom Himalaya samt existerar ett blandning mellan mahayanabuddhism samt lokala folkliga traditioner.

Inom vajrayana läggs massiv vikt nära trollbindande ritualer, yoga samt tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.).

inom Tibet besitter ett personlig struktur från vajrayanabuddhism utvecklats såsom kallas lamaism alternativt tibetansk buddhism. Den tibetanska buddhismens chef kallas för Dalai lama, ett bodhisattva.

Zen

I Japan finns dessutom ett buddhistisk tradition vilket kallas zen som härstammar ifrån mahayanabuddhismen.

”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen mot befrielse. Zen går inom likhet tillsammans Buddhas ursprungliga lära ut vid för att koppla försvunnen varenda kroppsliga begär samt på det sättet nå andlig frihet. Målet existerar för att nå "satori", avbryta igenom sinnelig förvirring samt upptäcka sin personlig buddhanatur.

Precis vilket inom mahayana samt tibetansk vajrayana menar man inom zen för att oss inom vårt sanna tillåtelse redan existerar uppvaknade dock vid bas från tillfälliga lager från förvirring besitter oss glömt försvunnen vår sanna natur.

Za-zen (meditation) syftar mot för att frigöra oss ifrån sådana lager från förvirring.

Buddhismens klosterväsen

Siddharta Gautama fick flera anhängare vilket vandrade tillsammans honom samt ville följa hans lära. till dem skapade han enstaka munkorden samt ett nunneorden.

Det buddhistiska klosterväsendet tillsammans dess munkar samt nunnor agerar enstaka nödvändig roll inom buddhismen.

Munkidealet hålls högt eftersom munkar samt nunnor anses äga nått långt inom vägen mot upplysning.

Munkar samt nunnor lever inom frivillig fattigdom samt avhållsamhet.

detta existerar andra människors övning för att försörja munkarna samt nunnorna tillsammans med föda. Systemet fungerar eftersom detta anses artikel hedersamt samt samtidigt ett religiös plikt för att skänka från sin föda mot ett munk alternativt nunna.

I klostren ägnas många period åt studier utbildning samt meditation.

I detta buddhistiska samhället existerar detta inom regel munkarnas övning för att leda rituella handlingar från olika stöt såsom bröllop samt begravningar.

Munkar samt nunnor utgör därtill viktiga förebilder inom detta buddhistiska samhället då dem tillsammans med sin livsstil förblir enstaka ständig påminnelse ifall dem buddhistiska livsidealen samt vägen mot upplysning.

Bild: digitalpimp.

Inom buddhismen syftar bön mot för att uppväcka vår personlig inre kapacitet inom form eller gestalt från t.ex.

styrka, mod samt visdom.

Kvinnan inom buddhismen

Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position vilket respektabel. Både kvinnor samt män undervisas vanligtvis inom den buddhistiska läran vid lika villkor.

Buddha grundade även ett nunneorden. detta finns därmed ett väl etablerad buddhistisk tradition från nunnor, varav flera existerar välkända.

Inom mahayana samt vajrayana förekommer flera kvinnliga bodhisattvor.

Inom klosterväsendet finns dock regler likt fullfölja för att nunnorna existerar inom beroendeställning gentemot munkarna. varenda nunna måste mot modell besöka enstaka munk varannan sju dagar på grund av för att ett fåtal instruktioner. Därtill måste ibland ett munk existera närvarande då nunnan bör utföra vissa handlingar.

Sammanlagt äger nunnorna flera fler regler likt dem måste rätta sig efter än vilket munkarna har.

Likt andra religioner äger buddhismen tillsammans med tiden anpassats mot respektive lands traditioner. Inom flera från länderna inom Östasien existerar kvinnan ännu underordnad mannen. dock traditionell könsrollsmönster existerar ej buddhism.

Kvinnor samt män existerar underställda identisk naturlagar samt reagerar vid identisk sätt inför existensen. Buddhism handlar ifall för att försöka följa den åttafaldiga vägen, oavsett ifall man existerar nunna, munk alternativt lekman.
 

LÄS MER:Buddhismens historia

LÄS MER:Buddha

LÄS MER:Buddhismens grunder

LÄS MER: Zenbuddhism

LÄS MER:Olika riktningar inom buddhismen

LÄS MER:Vardagsliv samt samhället inom buddhismen

LÄS MER:Buddha samt andra buddhor

PODCAST:Buddha samt buddhismens lära
 

Buddha: enstaka individ såsom nått nirvana (upplysning).

på grund av buddhister existerar Siddharta Gautama den främste bland varenda buddhor.

Karma: Gärningarnas team (sådd samt resultat - papper samt konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma samt vise versa.

Nirvana: ett slags status från mental fakta. Nirvana uppnås efter för att man släckt (lärt sig avstå) varenda begär samt lockelser inom existensen.

Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning).

Reinkarnation: Själavandring. Själen dör ej utan återföds istället inom nya gestalter. Läran ifall den oförändrade "själen" alternativt " jaget" (atman) vilket går eller reser ifrån lekamen mot lekamen hör dock hemma inom hinduismen. Buddhisters ögonkontakt vid själen/jaget existerar mer komplicerad.

Förenklat uttryckt kunna den liknas nära enstaka föränderlig livsenergi vilket bota tiden återföds, dock inte någonsin existerar identisk ifrån gestalt mot gestalt.

Samsara: Återfödelsens kretslopp. då kroppen dör hamnar själen/jaget inom samsara innan den återföds inom ett färsk gestalt.
 

Visste ni att:

• Tidigare ansåg man för att Buddha levde 566-486 f.Kr, dock efter senare undersökning äger man kommit fram mot för att detta existerar mer troligt för att denne levde 490-410 f.Kr.
   

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Buddhismen förmå betraktas både såsom enstaka tänkesätt samt enstaka tro.
   Men centralt inom buddhismen er et ønske angående at lindre lidelse, og der förmå være omstændigheder, hvor organdonation förmå ses vilket et udtryk for generøsitet.

   Förklara.
    

2. Hur uppstod buddhismen?
    
3. Nämn några likheter samt skillnader mellan buddhismen samt hinduismen.
    
4. Varför ville Siddharta Gautama lämna sitt liv inom lyx innanför palatsets murar samt bege sig ut inom världen?
    
5. Vad menade Buddha tillsammans för att "livet existerar en lidande"?
    
6. Förklara begreppen karma samt reinkarnation.
    
7. Förklara begreppen (en) buddha samt nirvana.
    
8. Hur är kapabel man i enlighet med Buddha nå upplysning?
    
9. Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).
    
10. Vad utmärker mahayanabuddhism?
     
11. Vad utmärker theravadabuddhism?
     
12. Förklara vad vajrayanabuddhism existerar samt hur den tillämpas inom Tibet.
     
13. Vilken innebörd äger munkar samt nunnor på grund av detta buddhistiska samhället?

    vad fullfölja dem samt varför anses dem existera viktiga?

Ta reda på:

1. Ungefär hur flera buddhister finns detta inom Sverige?
    
2. Nämn några världskändisar likt existerar buddhister.

Fundera på:

1. Nämn tre likheter respektive skillnader mellan buddhismen samt hinduismen.
    
2. Vad tilltalar dig maximalt inom buddhismen?

   ni måste nämna minimalt ett grej. Motivera varför.
    

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Heinz Bechert samt Richard Gombrich, The world of Buddhism, Thames and Hudson Ltd, 1995
Damien Keown, Buddhism –  a Very Short Introduction, Oxford University Press, 1996
Görel Byström m.fl., Gudastyrd dagligt liv – världsreligionerna inom människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
 

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red)