Vad är livslängden för ett träd

Ett ungt träd, liksom står på god mark, förmå beneath ett växtsäsong växa över ett halv meter inom höjd medan mogna träd nöjer sig tillsammans med någon decimeter. Diametertillväxten förmå på många utmärkt marker artikel nästan ett centimeter per år hos unga träd, medan 2-3 mm är mera vanligt hos mogna träd.

Stammens tillväxt förmå man förklara vilket för att ett kon tillsammans en par mm godstjocklek varenda år träs på stammen.

Tillväxthastigheten hos en träd beror på plantans genetiska attribut samt framförallt på växtplatsen samt på hur starka röjningarna samt gallringarna är.

Granar kunna beneath gynnsamma växtförhållanden bli upp mot 40 meter samt tallar upp mot 30 meter höga.

 

Bild 1. Växtprocessen.

Kvistighet

Grenarna växer på identisk sätt likt trädet inom tvärsnitt samt längd.

Tillväxthastigheten hos en träd beror vid plantans genetiska attribut samt framförallt vid växtplatsen samt vid hur starka röjningarna samt gallringarna är.

All tillväxt på längden sker från grenspetsarna. Toppskottets möjlighet för att växa upphör angående toppen skadas mot modell genom åverkan från vilt alternativt för för att toppen bryts från. andra tillväxtspetsar kommer då för att ta över, vilket innebär för att en sidoskott - ett kvist - bildar färsk höjdpunkt.

Grenarnas tillväxt beror på genetiska faktorer samt tillgång på näring, vätska samt ljus. Grenar kallas alltså dem delar på trädet såsom håller upp barren utanför stammen. Inne inom stammen samt detta likt syns inom träprodukter heter kvistar.

Här är kapabel ni studera allmänt ifall växt samt titta några exempel.

Kvistarnas struktur samt storlek är tillsammans andra mening enstaka följd från grenarnas tillväxt samt förhållandena på trädets växtplats. Stora grova kvistar tyder på ljus samt luftig växtplats, detta önskar säga en glest bestånd. Fristående granar besitter därför många grova grenar.

Många små kvistar tyder på ett skuggig växtplats, detta önskar säga en tätt bestånd. beneath sådana förhållanden förmå även granen bli inom detta närmaste kvistfri. många täta bestånd löper dock massiv fara för att drabbas från snö- alternativt stormskador.

Bild 2. Fristående gran samt gran inom tätt bestånd.

Grenarna förmå leva beneath bota trädets livscykel alternativt dö samt falla från, allt beroende på hur tätt träden står inom beståndet.

Kvarvarande kvistar inne inom stammen vallas över nära vedbildningen.

Dessutom existerar livslängden mindre än vid A2 samt MM111.

Detta är typiskt för tallen, vilket besitter enstaka naturlig kvistrensning mot cirka ett tredjedel från stamlängden. Kvar inne inom stocken blir spåren från dem gamla kvistarna. Beroende på grenarnas utseende inom den sågade plankan talar man ifall olika sorters kvistar.

Förekomsten från kvistar hos virke påverkas från skogsbruksåtgärderna.

Täta förband inom detta unga beståndet ger många små grenar. nära röjningen reducerar dem kvarvarande trädens konkurrens angående ljus samt näring genom för att bland annat skuggande lövträd samt vissa barrträd tas försvunnen. nära dem följande gallringarna tar man försvunnen dem svagare träden samt ger dem livskraftiga träden möjlighet för att utvecklas, inom konkurrens tillsammans lika stora omkringstående träd.

Grentillväxten sker huvudsakligen inom toppen på trädet.

Virkesegenskapernas variation längs stammen

Den biologiska variationen gäller ej bara från träd mot träd utan också inom träd från rötter mot höjdpunkt, från märg mot bark. Man kunna illustrera detta tillsammans för att ta ett tall samt dela den inom tre stockar.

Detta medför för att rotstocken förmå existera lämplig för enstaka viss slutprodukt medan toppstocken är lämplig för enstaka helt ytterligare. Variationer förekommer även mellan träslagen.

"Tallen är detta unga trädet".

"Furan är detta mogna trädet, där kärnans diameter är större än halva stammens diameter".

"Furu är detta sågade virket".

Fritt efter Christopher Polhem 1661–1751.

Furu

Sidobrädor från furans rot- samt mellanstock är vanligen kvistfria.

Ur dessa brädor är kapabel bästa virket för snickeriändamål samt möbler tas. Centrumutbytet från rotstocken äger ofta enstaka massiv andel kärnved vilket gör den naturligt beständig samt lämplig för fönsterämnen.

Motståndskraften mot röta samt andra angrepp kallas på grund av beständighet.

Mellanstocken innehåller ett större andel splintved samt mer torra kvistar samt svartkvist. Detta gör mellanstocken lämplig för tryckimpregnering.

Furans toppstock besitter vanligen friska kvistar, även kallat grönkvist, ända ut inom sidobrädorna. Detta virke används vanligen mot golvbrädor samt invändiga panelbrädor dock förmå också användas mot möbler, dock då vanligen mot en mer prisvärd möbelsortiment.

Gran

Inom granen är skillnaderna från rötter mot höjdpunkt mindre.

Vad existerar dina träd värda?

Helt kvistfritt virke från gran förekommer sällan då träden ofta behåller grenar ända ner mot marken beneath läka sin livslängd. Olika kvisttyper förekommer likartat längs läka stammen samt virke från dem olika stockarna kunna därmed existera lämpade för identisk ändamål.

Granvirke är detta främsta bygg- samt konstruktionsvirket inom land samt detta lämpar sig väl för utvändiga panelbrädor.

detta stora användandet från gran inom byggbranschen förklaras främst från granens goda vattenavvisande attribut. Granensvedens uppfuktning sker långsammare än furans vilket gör virket mindre känsligt för fuktrelaterade bekymmer inom byggprocessen.