Vilka tecken på normalt åldrande

De allra flesta människor önskar troligen leva både länge samt väl.

Här äger oss listat några beteenden vilket kunna existera indikator vid demenssjukdom (kognitiv sjukdom).

inom landet samt inom dem flesta andra utvecklade länder besitter oss åtminstone lyckats utmärkt tillsammans med den inledande delen. Medellivslängden besitter ökat vid en imponerande sätt sedan en par hundra tid igen samt fortsätter för att utföra detta. sålunda sent såsom runt tid 1900 fanns den bara runt 50 tid, dock därefter äger den ökat tillsammans med ovan 30 tid fram mot inom solens tid.

vid kurvan kunna man titta en hack beneath inledande världskriget, samt tillsammans all sannolikhet kommer en nytt hack beneath perioden 2020–2024 vid bas från covid-19-pandemin. dock den allmänna trenden existerar ändå stark: oss lever längre samt längre, samt angående trenden fortsätter kommer dem flesta liksom föds inom solens tid för att behärska fira sin hundraårsdag.

Låter detta otroligt?

När oss blir äldre genomgår våra kroppar enstaka hel sektion förändringar, dem flesta från dem existerar normala samt förväntade.

Måste detta ej finnas en överbyggnad någonstans till hur många mer medel­livslängden kunna öka? Svaret vid den frågan är kapabel man möjligen erhålla ifall man i stället tittar vid hur gamla dem allra äldsta äger blivit beneath dem senaste seklerna. Den maximala åldern vilket någon lyckats nå besitter ej alls ökat i samma takt vilket medellivslängden beneath samtliga dessa tid.

Några ett fåtal individer liksom levde vid 1800-talet i Sverige lyckades även bli ovan 100 år – dock ej många mer. Skillnaden existerar för att oss i dag äger flera personer i den ålders­kategorin, ej bara någon enstaka.

I ljus besitter Sverige cirka 100 personer liksom existerar äldre än 105 kalenderår, dock i början från 1900-talet ägde oss inte någonsin mer än enstaka sådan individ beneath något tid, samt oftast ingen alls.

Betyder detta för att detta faktiskt finns enstaka helt gräns till hur äldre ett människa kunna bli, möjligen runt 125 år? I så fall borde den stadiga trend i ökad medellivslängd oss sett beneath dem senaste 300 år mattas från samt stagnera.

Det likt talar emot detta existerar för att varenda tidigare prognoser angående en överdel till maximal medellivslängd äger demonstrerat sig felaktiga.

i enlighet med den inledande framtidsutsikter, ifrån 1928, skulle den största medellivslängden bara behärska uppgå mot 64,7 kalenderår. detta äger därefter tagit i genomsnitt endast fem kalenderår på grund av varenda färsk prognos för att spräckas från verkligheten.

Det finns även en annat paradoxalt faktum såsom både talar emot en helt överdel på grund av hur äldre ett människa är kapabel bli samt för att detta skulle finnas en överdel till hur många medellivslängden förmå öka: detta besitter demonstrerat sig för att personer likt lyckats bli väldigt gamla äger mindre fara för att dö beneath detta närmaste året, jämfört tillsammans enstaka genomsnittlig individ liksom ”bara” existerar runt 90 år.

Många vetenskapsman ägde tagit till självklart för att detta skulle artikel tvärtom.

detta betyder för att ju fler liksom lyckas bli äldre än 105 tid, desto större chans för att några från dem lyckas överträffa samtliga nuvarande prognoser ovan hur äldre ett människa kunna bli.

Att oss i genomsnitt lever längre verkar ändå ej huvudsakligen bero vid för att dem äldsta blivit ännu äldre, utan vid för att fler personer uppnår enstaka upphöjd ålder.

vad beror detta på? enstaka från dem viktigaste orsakerna existerar den minskade barnadödligheten. andra orsaker besitter för att utföra tillsammans med medicinska framsteg likt antibiotikabehandling, utvecklad teknologi på grund av för att upptäcka sjukdomstillstånd i ett tidigare skede, samt effektivare behandling, exempelvis mot diabetes samt olika typer från cancer.

oss besitter därmed större chans för att överleva sjukdomar likt tidigare generationer dog från, samt oss kunna även leva flera kalenderår trots kroniska sjukdomar likt hålls beneath kontroll.

Men även ifall vi lever längre, därför är kapabel oss ej undkomma själva åldrandet samt hur detta påverkar oss.

Huden blir rynkig, vår ögonkontakt samt ljuduppfattning försämras, oss blir stelare i kroppen samt orkar ej lika många liksom förr. vilket beror detta på? Frågan förmå tyckas lätt, dock detta finns flera olika teorier samt ingen från dem existerar faktiskt allmänt godkänd. ett ledtråd förmå artikel skillnaden mellan kronologisk ålder samt biologisk ålder.

detta inledande handlar ifall hur gamla oss existerar utifrån den tidpunkt då oss föddes, medan detta andra handlar angående i vilket etapp från åldrande oss existerar angående man ser mot hur god oss fungerar, mentalt samt fysiskt. Vanliga sätt för att uppskatta ett individs biologiska ålder existerar för att mäta hur personen rör sig, lungkapaciteten, greppstyrkan, alternativt helt enkelt fråga dem hur starka alternativt sköra dem känner sig.

Varför verkar vissa människor yngre, samt andra äldre, än vilket man skulle behärska tro utifrån deras personnummer?

enstaka teori går ut vid för att detta tillsammans med tiden uppkommer små fel i kopieringen då celler delar sig, fel vilket sedan fortplantar sig nära kommande delningar. Felen leder därmed mot enstaka långsam nedbrytande process från olika kroppsdel i kroppen samt deras funktioner. Kopieringsfelen uppkommer i enlighet med denna teori genom mutationer i de genetiska schema såsom styr celldelningen samt dessa fel ackumuleras ju längre oss lever.

Man tror för att mutationerna förmå orsakas från gifter samt från strålning utifrån, mot modell kosmisk strålning ifrån rymden. Hur flera mutationer likt uppstår samt hur stora konsekvenser dem skapar är kapabel variera mellan individer. Åldrande samt livslängd handlar i enlighet med detta synsätt både angående faktorer liksom oss är kapabel samt ej är kapabel undvika, dock även angående tur samt otur.

En ytterligare teori ifall åldrande handlar ifall våra telomerer.

En från dem viktigaste orsakerna existerar den minskade barnadödligheten.

Telomerer existerar liksom kapslar i varje ände från våra kromosomer. då dem existerar tillräckligt stora skyddar dem kromosomet därför för att detta behåller sin struktur samt funktion. Korta telomerer ökar risken på grund av för att kromosomerna tappar sitt skydd i sina båda ändar samt i så fall trasslar upp sig samt slutar fungera likt dem skall. I takt tillsammans för att oss blir äldre finns detta många vilket tyder vid för att telomererna blir mindre.

Varannan individ ovan 80 tid äger mot modell enstaka kronisk njursjukdom, ofta okänd till den äldre.

i enlighet med flera vetenskapsman existerar alltså telomerernas längd nära ett viss kronologisk ålder en mått vid vilken biologisk ålder man äger i förhållande mot den kronologiska.

En tredjeplats teori går ut vid för att oss äger biologiska tidsangivare likt styr åldrandet samt liksom dessutom kunna vandra olika snabbt hos olika personer, skillnader såsom delvis kunna äga genetisk bas.

Utifrån den teorin existerar detta intressant för att titta vilket likt sker tillsammans med vårt dna, hur många samt snabbt detta påverkas från detta liksom kallas metylering. Metylering innebär för att ämnen sätter sig vid vårt dna samt påverkar detta genetiska uttrycket, mot modell ifall gener kämpa vid alternativt från.

detta existerar alltså liksom enstaka ytterligare kod såsom kompletterar samt reglerar den kod såsom finns i vårt dna. Den samlade genetiska informationen kallas genom, medan den resultat likt genom metylering modifierar genomets funktion brukar kallas epigenom.

Normalt åldrande alternativt demenssjukdom?

då cellerna delar sig, delar sig även detta epigenetiska komplementet tillsammans tillsammans med dna:t, samt detta finns många likt talar på grund av för att ej bara vårt genom utan åtminstone delar från epigenomenet är kapabel ärvas vidare mot nästa generation.

Enligt ett uppmärksammad teori från Steve Horvath styr metyleringshastigheten åldrandet: ifall metyleringshastigheten existerar högre än vilket såsom existerar genomsnittet till enstaka individ i en viss kronologisk ålder, går detta biologiska åldrandet snabbare än detta kronologiska.

dock eftersom epigenetiska förändringar både kunna stänga från samt slå vid genuttryck, borde väl konsekvenserna ej bara handla angående hur många metylering liksom vårt dna utsatts till nära enstaka viss ålder, utan även vilken typ? Epigenetik samt dess koppling mot sjukdomar samt åldrande existerar en varmt forskningsämne i dag, samt många tyder just vid för att olika typer från epigenetiska förändringar förmå äga väldigt olika effekter, både positiva samt negativa.

Att saker såsom greppstyrka samt lungfunktion förmå påverkas från vår livsstil verkar självklart, dock gäller detta även våra inre biologiska tidsangivare, dem epigenetiska förändringarna, våra telomerer samt celldelningen?

oss förmå ej påverka vilka gener oss föds tillsammans, dock fräsch undersökning tyder vid för att dem metyleringar liksom vårt dna utsätts på grund av beror vid saker likt oss åtminstone delvis kunna påverka genom vår livsstil.

Ett normalt åldrande existerar en friskt åldrande.

Man kunna jämföra förhållandet mellan vårt genom samt vårt epigenom tillsammans matlagning: Generna existerar dem ingredienser likt finns, dock detta existerar epigenomet vilket bestämmer vilka ingredienser oss bör nyttja samt vid vilket sätt.

Det en finns i kylskåpet, detta andra i kokboken. vad likt ”står i kokboken” bestäms mot massiv sektion från vilket oss utsätter oss själva för: vilket oss äter samt dricker, hur oss sover, hur många oss rör oss, stress, känslor, erfarenheter samt våra vanor.

Om den teorin angående åldrande samt välmående stämmer, är kapabel oss genom vår livsstil samt våra erfarenheter mot massiv sektion påverka både vårt biologiska åldrande samt risken för att drabbas från olika sjukdomar.

I en nytt projekt försöker oss ta reda vid mer ifall vilka faktorer såsom kunna förklara för att enstaka sektion personer både lever väldigt länge samt existerar väldigt friska.

detta existerar en internationellt arbetsuppgift angående ”super-åldrande” var oss äger följt äldre personer beneath flera kalenderår samt fokuserar vid dem såsom lyckats producera en speciellt framgångsrikt åldrande: Vilka existerar de? Hur besitter dem levt? vilket tror dem själva existerar förklaringen? oss bör var undersöka gamla personer i Argentina, Brasilien samt land i norden på grund av för att titta ifall dessa faktorer existerar gemensamma i olika delar från världen alternativt inte.

I artikeln därför kunna oss själva påverka vår hjärnhälsa inom detta tema berättar oss mer ifall vilka faktorer såsom inom en livscykel­perspektiv verkar artikel förknippade tillsammans en friskt kognitivt åldrande – samt hur man kunna nyttja dessa faktorer till för att befrämja sin kognitiva hälsa.