Vilken grönsak kan växa i öknen
Öken
Öken existerar en landområde tillsammans med många sparsam nederbörd samt ofta upphöjd avdunstning liksom på det sättet äger ingen alternativt många sparsamt tillsammans växtlighet. vilt samt växter inom öknen existerar ofta starkt inriktade samt måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt ojämn passage mot dricksvatten.
Öknar finns nära jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster samt inom områden tillsammans med regnskugga. Dessutom finns detta polaröknar alternativt köldöknar vid Antarktis samt dem nordligaste delarna från Arktis.[1]
Ökentyper
[redigera | redigera wikitext]Öknar klassificeras vid ett rad olika sätt likt exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd samt avdunstning.
Vegetation: Öknarna utmärks från sparsam alternativt ingen växtlighet alls.
Jorden äger fortsatt för att växa grönt sedan sekelskiftet samt detta förmå hjälpa mot för att dämpa den globala uppvärmningen, i enlighet med NASA.Områden tillsammans med sammanhängande växtlighet är kapabel istället kallas halvöken. då ett öken förändras mot stäpp alternativt savann existerar otydligt. Gobiöknen inom Asien exempelvis existerar ur en ekologiskt hänseende närmast ett stäpp samt öken inom södra Afrika förmå betraktas liksom enstaka torr savann samt båda betraktas i enlighet med nyare sortering likt halvöknar.
Norr samt söder angående Saharaöknen finns bälten från halvöken, detta södra kallas Sahel.[1][2]
Landskapstyp: Öknarnas landskap existerar format från detta dricksvatten liksom flödar beneath dem sällsynta samt ofta kraftiga regnen, vinderosion, vittring, solsprängning, saltsprängning samt (i köldöknar) köldsprängning.
Öknar kunna tillsammans med ett arabisk sortering indelas inom tre typer: klippöken (hammadda), sten- samt grusöken (reg alternativt serir) samt sandöken (erg).[3]
Sandöken, Sahara
Stenöken, Sahara
Klippöken, Chihuahuan
Temperatur:Heta öknar äger varmaste månaden medeltemperaturer ovan 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 30 °C.
Varma öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 20 °C.
Svala öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 20 °C samt kallaste månaden mellan 0 samt 10 °C.
Kalla öknar (köldöknar) besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden beneath 0 °C.[1]
Vändkretsöknar ligger normalt mellan 15° samt 35° sydlig samt nordlig bredd.
Luftmassornas rörelse runt ekvatorn skapar sjunkande atmosfär runt vändkretsarna liksom antingen strömmar mot ekvatorn alternativt mot polerna. Den sjunkande luften skapar en klimat liksom utmärks från permanenta högtryck vilket inom sin tur ger upphov mot öknar. Sahara, Arabiska öknen, Tharöknen inom Pakistan samt Indien, öken inom södra Afrika samt Gibsonöknen inom västra Australien existerar modell vid vändkretsöknar.[1]
Västkustöknar uppstår längs västkusterna inom Sydamerika, Afrika samt Australien eftersom passadvindarna var existerar frånlandsvindar.
detta får mot resultat för att detta varma ytvattnet förs försvunnen vilket skapar en kallare luftlager nära havet. Luftlagret ser mot för att nederbörden faller ovan havet samt ej ovan nation. Däremot kunna dimbankar driva in ovan nation samt då faller dagg inom ökenområdet. inom Namiböknen såsom antas existera världens äldsta öken finns arter likt specialiserat sig vid för att ta grabb ifall daggen.
Atacamaöknen liksom existerar världens maximalt regnfattiga sektor, existerar även enstaka västkustöken.[1][4]
Regnskuggeöknar finns inom områden likt ligger antingen inom skuggan från bergskedjor alternativt långt inne vid enstaka kontinent.
Här finns dem flesta från jordens öknar.Luften liksom når dessa områden äger redan avgett detta mesta från sin fuktighet antingen ovan den blockerande bergskedjan alternativt ovan kustlandet till områden långt ifrån landremsa vid havet. Exempelvis Gobiöknen samt Taklamakan inom skuggan från Himalaya samt andra kinesiska bergskedjor existerar regnskuggeöknar. I Nordamerika ligger öken- alternativt halvökenområden inom regnskugga väster ifall Klippiga bergen samt öster alternativt söder ifall Sierra Nevada.[1]
Köldöknar alternativt polaröknar finns vid Antarktis samt Arktis samt består från permafrost, snöfält samt glaciärer liksom smälter obetydlig beneath sommaren.[5] Den största sammanhängande köldöknen finns vid norra Grönland.[1]
Saltöknar existerar öknar tillsammans en ytskikt från salter bland annat stensalt samt soda.
Saltet äger ofta sugits upp ifrån djupare jordlager alternativt genom för att salthaltigt vätska sänt in inom ett sänka utan avlopp liksom sen avdunstat samt lämnat kvar ett saltskorpa. Normalt saknas växter inom saltöknar.[6]
Klimatet inom öknen
[redigera | redigera wikitext]Öknar kännetecknas från nedsänkt nederbörd samt, tillsammans med undantag på grund av köldöknarna, upphöjd dagstemperatur samt massiv temperaturvariation ovan dygnet vid bas från den låga luftfuktigheten.
inom region samt inom Death Valley äger uppemot 54,0 °C uppmätts. Avdunstningen inom öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. på grund av dem varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat samt stäppklimat nära 250 mm nederbörd per tid, medan gränsen ligger betydligt lägre på grund av dem kallare öknarna.[1][7]
Köppens klimatklassificering existerar den ledande klimatklassificeringen vilket baserar sig vid både temperatur samt nederbörd.
Djur samt växter inom öknen måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt ojämn resurs mot vatten.inom systemet inkluderas även växternas vattenbehov var en ökenklimat definieras från enstaka medelnederbörd vid mindre än hälften från växtlighetens behov.[1]
Landskapsformer
[redigera | redigera wikitext]På bas från dem stora temperaturvariationerna mellan ljus samt kväll samt vinter samt sommar utvidgas ständigt berggrunden samt lösmaterialet på grund av för att sedan krympa ihop igen vilket utför för att materialet utsätts på grund av vittring (sol-, salt- samt även frostsprängning).
Kemisk vittring kunna även artikel från innebörd, dock kemisk vittring kräver dricksvatten vilket utför för att den oftast existerar från underordnad innebörd inom en ökenlandskap. inom sandöknen existerar sanddyner detta karaktäristiska inslaget samt dynerna kunna erhålla olika form eller gestalt samt storlek beroende vid hur vinden uppför sig.
Växterna existerar livsviktiga på grund av existensen vid jorden.Barkandynen existerar enstaka vanlig form eller gestalt från sanddyn formad likt ett hästsko var ändarna pekar mot den ledande vindriktningen. tillsammans med hjälp från ett ytterligare vindriktning förmå en änden förlängas samt då bildas enstaka längsgående seifdyn. andra dynformer existerar transversaldyner samt stjärndyner. inom Namiböknen finns världens högsta dyner likt kunna artikel således höga vilket 300 meter.[1]
Barkandyner, Namiböknen
Seifdyner, Rub al-Khalil
Inselberg, Coloradoplatån
Wadi, Israel
Saltslätt, Namibia
Isolerade höjd, inselberg, utvecklas genom för att ett floddal alternativt ett rämna utvidgas genom exempelvis ras alternativt ytterligare erosion.
Inselberg existerar ofta ganska stora, rektangulära samt äger enstaka strategi yta vid toppen. då berget utsätts på grund av fortsatt erosion blir detta allt mer oregelbundet samt mindre.
Växtriket (Plantae) existerar en från dem riken vilka ingår inom den biologiska systematiken.mot slut finns bara enstaka mängd stora stenblock kvar. Den kringblåsande sanden inom öknarna slipar block samt klippor samt kunna då producera polerade ytor tillsammans med olika mönster exempelvis fasetter vid bas från varierande vindriktningar.[1]
Även en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig formar ökenlandskapet.
vid bas från för att marken inom huvudsak saknar växttäcke bildas snabbt vattenflöden vid markytan såsom kunna leda mot erosion samt för att badlands bildas. nära nederbörd fylls uttorkade flodfåror, wadier, inom öknen snabbt tillsammans med vätska samt bildar störtfloder liksom till tillsammans med sig småsten samt småsten på grund av för att sedan åter uttorkning upp.
Ofta ligger grundvattnet ytligt samt växt förmå nå grundvattnet längs den torra flodfåran. inom flera öknar saknas utflöde från vätska samt vattnet hamnar inom interna sänkor inom landskap. Salter samlas inom dessa sänkor samt då vattnet dunstar fälls salter ut samt bildar saltslätter var bara salttåliga växter kunna klara sig. Vanligen består avlagringarna från koksalt samt gips.[1] Saltslätt, playa, existerar enstaka från jordens plattaste landskap såsom normalt sluttar mindre än 20 centimeter per kilometer.[8]
Växter samt djur
[redigera | redigera wikitext]Med undantag till dem kalla öknarna förmå öknar ofta äga en förhållandevis rikt växt samt djurliv.
varelse samt växter inom öknen måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite vätska alternativt ojämn ingång mot dricksvatten. Växtlighet kunna saknas helt inom klippöken, stenöken samt sandöken, alternativt bestå från ett fåtal samt starkt inriktade arter.[1]
Buskar tillsammans med djupa rötter samt hårda växtdel förekommer ofta, särskilt inom klipp-, sten- samt grusöknar.
Den afrikanska welwitschian existerar en modell vid enstaka ökenväxt tillsammans utdragen pålrot. inom mer finfördelad mark förekommer kortlivade växter vilket växer upp samt blommar efter nederbörd på grund av för att sätta frön liksom ligger inom jorden inom väntan vid nästa nederbörd. Suckulenter besitter ofta små, köttiga ark, alternativt inga ark alls, tillsammans med tät kutikula samt erhålla samt nedsänkta klyvöppningar till för att minska avdunstningen.
Växterna lagrar ofta vätska inom stammar, rötter, jordstammar alternativt lökar. Fleråriga växter skyddar sig mot betande vilt genom taggar alternativt bitter växtsaft. Kreosotbusken existerar ett nordamerikansk ökenväxt vilket förgiftar sin omgivning tillsammans hjälp från sitt rotsystem på grund av för att undvika konkurrens angående vätska samt näringsämnen.[1][9][10]
Typiska ökenväxter:[1]
Ökenlevande varelse existerar ofta nattaktiva samt skyddar sig dagtid mot utomhustemperaturen samt avdunstning inom håligheter nere inom marken.
dem dagaktiva djuren brukar hålla sig inom skuggan ifall detta går alternativt gräver sig fram alldeles beneath markytan. flera varelse klarar sig vid den vätska såsom finns inom födan bland annat genom för att äga extremt vattenfattig avföring.[1][11]
I klipp- samt stenöknar är kapabel vattenförrådet existera längre samt efter nederbörd förmå djurlivet artikel rikt.
detta kunna artikel gott angående insekter vilket exempelvis inom Namiböknen kunna utnyttja fukten ifrån morgondimmorna. Insekterna blir att ge liv åt skorpioner, ödlor, ormar samt grodor. Öknens fåglar existerar oftast frö- alternativt insektsätare samt äger oftast ett oansenlig fjäderdräkt vilket smälter in inom omgivningen. Vissa afrikanska flyghöns kunna transportera dricksvatten inom sina bröstfjädrar, samt hanen kunna flyga miltals på grund av för att plocka upp eller ta dricksvatten åt sina ungar.
Av uppenbara skäl, detta existerar enklare för att kultivera varma vegetabilier inom öknen, likt tomater, meloner, squash, äggplanta, majs, samt okra (lady finger växt).Gnagare samt jagare äger ofta stora öron både till för att lyssna bytesdjur samt erhålla enstaka snabbare avkylning. inom öknarna finns hovdjur likt antiloper, dromedarer samt halvåsna. Dromedarerna äger införts från människan mot Afrika samt Australien.[1][11]
Ökenspridning
[redigera | redigera wikitext]Ökenspridning betyder för att öknars yta ökar alternativt för att nya öknar uppstår.
Ökenspridning orsakas från människan liksom överanvänder jorden och/eller klimatförändringar. Termen definierades från den franske botanisten samt ekologen André Aubréville (1897–1982) liksom då brukad mark blev öken liksom ett resultat jorderosion orsakad från människan. denne grundade sina slutsatser vid studier han slutfört främst inom Afrika.[12]
Tidigare (år 2008) ansåg vissa vetenskapsman för att satellitmätningar visade enstaka viss förgröning från öknar efter ett längre period tillsammans med uttorkning.
Deras tes fanns för att bland annat massflytt ifrån landsbygd mot städer ägde givit landskap en situation för att återhämta sig samt för att koldioxidutsläppen ökat tillväxten.[13] Växter skadas dock från alltför höga temperaturer.
Ökenspridning sker idag vid samtliga kontinenter. inom Afrika besitter ökenarealen ökat 650 000 km2 dem senaste 50 år.
Gobiöknen inom Kina existerar världens snabbast något som ökar i storlek eller antal öknen. beneath senare tid besitter bränder bidragit mot ökenspridningen. Boskapshjordar liksom betar anses bidra mot ett grundlig ökenspridning liksom skogsbruk utan återplantering. Argentina inom Sydamerika hotas ekonomiskt från ökenspridningen inom sitt nation då halva arealen består från öken.
Man tror för att klimatförändringarna kunna öka ökenspridningen tillsammans med 20 %. Både inom Afrika samt inom Kina sker massplantering från växt till för att begränsa ökenspridningen. [14]
Lista ovan öknar
[redigera | redigera wikitext]Världens stora öknar:[1]
| Öken | Område | Area (km²) | Typ | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
| Antarktiska öknarna | Antarktis | 13 830 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden vilket oftast existerar snö- samt isfria |
| Sahara, inklusive Nubiska öknen samt Libyska öknen | Norra Afrika | 9 065 000 | Het | 70 % klipp- samt stenöken samt 30 % sandöken. |
| Arktis | Arktis | 2 600 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden likt oftast existerar snö- samt isfria |
| Arabiska öknen, inklusive Rub al-Khali samt Nafud | Mellanöstern | 2 590 000 | Het | 25 % sandöken, omfattar även klipp-, grus- samt stenöken |
| Australiska öknarna, inklusive Stora Victoriaöknen samt Stora Sandöknen | Australien | 1 371 000 | Het | Sand, småsten samt stenöken tillsammans med växttäcke |
| Gobi | Centralasien | 1 295 000 | Sval | Sand- samt grusöken tillsammans saltplayor samt stäpp tillsammans växttäcke. |
| Kalahari | Södra Afrika | 930 000 | Het | Sandslätter samt dyner tillsammans med buskar |
| Patagonien | Sydamerika | 670 000 | Sval | Grus- samt sandslätter |
| Syriska öknen | Mellanöstern | 520 000 | Het | |
| Great Basin | Nordamerika | 492 100 | Varm | Främst klipp- samt stenöken samt 1 % sandöken. |
| Chihuahuan | Nordamerika | 362 600 | Varm | Busköken alternativt buskstäpp |
| Karakum | Centralasien | 349 650 | Sval | 90 % sandöken samt resten klipp- samt stenöken samt saltplayor |
| Coloradoplatån | Nordamerika | 336 700 | Varm | Sedimentära bergarter tillsammans med platåberg.
|
| Sonoraöknen | Nordamerika | 311 000 | Het | Bergig öken |
| Kyzylkum | Centralasien | 297 850 | Sval | 50 % sandöken, Resten hårda lerslätter, klipp-, stenöken samt saltplayor. |
| Taklamakan | Centralasien | 271 950 | Sval | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Iranska öknen | Mellanöstern | 259 000 | Varm | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Tharöknen | Asien | 253 300 | Het | 50 % sandöken samt dessutom grusslätter. |
| Atacamaöknen | Sydamerika | 139 860 | Varm | Sand-, sten- samt grusöken, lavafält samt saltplayor |
| Namiböknen | Afrika | 80 900 | Het | Stora sand- samt dynområden samt grusslätter samt klippöken. |
| Mojaveöknen | Nordamerika | 64 750 | Varm | Klipp-, sten- samt grusöken tillsammans med uttorkade alkaliska sjöar samt playor. |