Vilket djur har inte ögon

Den inledande slags ljuskänsligheten hos varelse fanns mot på grund av för att uppfatta dygnsrytm samt havsdjup.

på grund av detta fanns sålunda uppenbart inom havet liksom allt började.

De flesta hovdjur samt köttätare liksom tamhund samt husdjur besitter en tapetumlager inom ögat.

Årmiljonerna förflöt, samt då mörkt pigment tillfördes detta uröga blev ljusmätaren även riktningskänslig. Allt mer avancerade ögon utvecklades beneath tidens gång. Vissa ögonblick beneath evolutionen äger varit avgörande.

– bör man analysera ögats tillväxt, förmå man ej tillsammans någon större succé utföra detta genom för att titta vid den maximalt avancerade slutprodukten, konstaterar zoologen Dan-Eric Nilsson  nära Lunds högskola, såsom forskat ifall ögats evolution inom decennier.

Han samt hans forskargrupp försöker för tillfället ta reda vid inom detalj hur ögat fungerar hos olika vilt.

Nyligen publicerade dem konsekvens vilket visar för att fåglar kunna styra genom täta gröna lövverk tackar vare sin känslighet till uv-ljus. enstaka förmåga likt människan saknar, eftersom vårt synorgan ej uppfattar därför korta väglängder. dock oss kommer mot det.

Vanorna något som har fått en viss form eller struktur synförmågan

Djurriket består från en 30-tal olika stammar.

Springa, krypa, kräla, simma, flyga – Hur rör sig olika djur?

från dessa existerar detta bara tre vilket utvecklat ett högupplöst syn: Leddjuren (som insekter samt spindlar), ryggradsdjuren samt bläckfiskar. Bara dessa förmå kommunicera tillsammans varandra inom arten tillsammans hjälp från synen, existera jagare samt titta byten vid håll.

Av dem övriga djurgrupperna äger ungefär hälften lågupplöst ögonkontakt, vilket innebär för att dem endast kunna skilja vid ljus ifrån olika riktningar.

vilket äger då djuren på grund av nytta från ett sådan risig syn?

Ett svar kommer ifrån den undersökning vid kubmaneter vilket Dan-Eric Nilssons forskarlag utfört. Kubmaneterna, vilket tillhör gruppen nässeldjuren, använder sin ögonkontakt till för att leta upp riktig habitat: ställen var detta finns gott ifall föda samt var livsbetingelserna existerar optimala.

Eftersom de ej förmå titta sin att ge liv existerar detta kritisk på grund av maneterna för att behärska söka sig mot riktig plats.

– dem simmar mot modell ej in inom mangroveträdens rötter, ej heller sköljs dem upp vid stranden då dem når ytlig vätska.

Det finns dem såsom äger dem större än deras hjärna, såsom existerar fallet tillsammans med strutsen, andra såsom inte någonsin stänger dem, mot modell vattendjur, samt andra liksom ej ens besitter ögon.

dem klarar från för att särskilja samtliga miljöer dem utsätts tillsammans sina lågupplösta ögon, säger Dan-Eric Nilsson.

Men detta existerar ett sak för att förstå vilket varelse använder sina ögon mot. enstaka helt ytterligare sak existerar för att titta samt förstå hur dem uppfattar sin omgivning.

Simulerar djurens ögonkontakt vid saker

För för att simulera vilket vilt ser äger forskarna inom skogsdunge tagit fram flera olika kameror.

på grund av för att analysera synen hos vilt tillsammans primitiva ögon utgår den ifrån noggranna analyser från detta specifika ögats matematik, man mäter brytningsindex samt beräknar ut hur strålarna rör sig inom ögat. Utifrån detta får forskarna fram en beräkningsfilter. Filtret får”sudda ut” bilder tagna tillsammans med ett fotoutrustning likt ser skarpare än djuret, samt endast tar upp ljus inom dem frekvenser likt djuret existerar känsligt till.

Resultatet blir enstaka foto från hur djuret uppfattar sin omvärld.

– då man tittar vid vissa från bilderna tänker man: Fasen dem ser ju ingenting! dem existerar verkligen halvblinda. dock oss tittar tillsammans med vår hjärna liksom existerar konstruerad på grund av för att upptäcka saker såsom existerar viktiga till oss. resultat såsom existerar intressant till dem går oss troligen förbi.

Den kambriska explosionen kallas den kraftiga ökningen från komplext, flercelligt djurliv likt inträffade beneath enstaka relativt kreditkort period inom start från kambrium till 540 miljoner tid sedan.

Innan dess finns många lite inom fossilen såsom vittnar ifall djurs existens.

En vedertagen ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar för att varelse nära den tidpunkten utvecklade god synskärpa samt därmed blev visuellt styrda jagare. på grund av för att äga nytta från liknande synegenskaper, måste man artikel lite större samt behärska röra sig hyggligt snabbt.

Djur liksom ej besitter några ögon - 10 exempel.

samt till för att behärska detta måste man skaffa sig en skelett liksom musklerna förmå fästa vid. Allt detta ledde mot en enormt predations- samt selektionstryck.

– detta existerar nya beteenden vilket drivit vid utvecklingen från synen. Nya beteenden besitter skapat hjärnans, rörelseorganens, sinnenas samt ögats evolution, säger Dan-Eric Nilsson.

Men tillbaka mot fåglarna samt deras känslighet till uv-ljus.

vad forskargruppen inom skogsdunge visade tillsammans med hjälp från sin särskilt utformad fotoutrustning fanns för att fåglarnas förmåga att se färger utför för att dem får enstaka helt ytterligare verklighetsuppfattning än oss människor, bland annat för att fåglarna ser kontraster inom täta lövverk inom skogen var människor bara ser enstaka smaragdgrön vägg.

Människans förmåga att se färger bygger vid tre grundfärger: rött, grönt samt blått.

Fåglarnas bygger vid identisk färger. Plus ultraviolett. detta existerar fåglarnas fjärde grundfärg, ultraviolett, liksom fullfölja för att dem ser världen vid en helt annat sätt än människor.

Tappade tappar till dinosauriernas skull

Ryggradsdjur existerar inom allmänhet tetrakromater, vilket innebär för att dem besitter fyra slags tappar (rött, blått, grönt samt ultraviolett).

detta gäller mot modell fiskar, reptiler samt fåglar. Primaterna däremot besitter tre slags tappar (rött, blått samt grönt) medan övriga däggdjur endast äger numeriskt värde (blått samt grönt). Hur blev detta så?

Allt existerar dinosauriernas fel. alternativt förtjänst hur man väljer för att titta detta. till beneath dinosaurietiden lönade detta sig nämligen för att bli en nattdjur samt undvika giganternas dygnsrytm.

inom samband tillsammans med detta tappade(!) däggdjurens förfader numeriskt värde från sina tappar samt fick dikromatiskt förmåga att se färger. samt således existerar detta än idag. detta existerar bara primaterna, samt däribland människorna, likt senare – på grund av cirka 20 mot 40 miljoner tid sedan – genom enstaka genduplikation gjorde angående kopian från den grönkänsliga tappen mot enstaka rödkänslig dito.

Vad behövde oss dem röda tapparna till?

– möjligen till för att oss fanns fruktätare.

detta gjorde för att oss kunde skilja enstaka mogen ätbar del mot en grönt bakgrund. Hundar samt katter klarar ej från detta. dem kunna ej skilja en löv ifrån en rött äpple. på grund av oss existerar detta ju enstaka väldig skillnad. detta existerar den befintlig hypotesen.

Så idag då tekniken finns till för att titta samt förstå hur vilt uppfattar sin omvärld, öppnar sig enstaka helt färsk planet till synforskarna.

samt var står insekterna högt vid Dan-Eric Nilssons önskelista.

Tillsammans tillsammans forskningsinstitutet Sokendai inom Yokohama inom Japan äger man inlett enstaka forskning från fjärilars ögonkontakt samt synintryck. Michiyo Kinoshita existerar ansvarig på grund av forskarlaget inom Yokohama.

Vad använder fjärilen sin ögonkontakt till?

– Främst på grund av för att hitta specifika blommor då dem letar föda samt till för att uppleva igen vingmönster hos likasinnade nära parning.

för att dem uppfattar därför flera fler färger än andra djurarter, ger dem helt uppenbart enstaka konkurrenskraftig fördel, säger läkare Michiyo Kinoshita samt fortsätter:

– Jämför man tillsammans med mot modell insekter som pollinerar samt flugor, existerar fjärilen förbättrad vid för att urskilja specifika frekvenser inom flera olika frekvensområden.

Som modell nämner denna ”japanese yellow swallowtail butterfly” (Papilio xuthus) vilket är kapabel skilja vid väglängder tillsammans med ett nanometers exakthet inom tre olika våglängdsregioner, vilket fullfölja den mot världsmästare inom djurriket inom grenen våglängdsprecision.

denna berättar för att dem hos Papilio xuthus, förutom dem fyra vanliga fotoreceptorerna liksom tetrakromater äger, noterat ytterligare två.

Vissa fjärilar besitter tidigare antagits artikel pentakromater, dock detta saknas utfall likt visar för att någon fjärilsart använder sig från enstaka femdimensionell färgrymd trots för att ögat besitter fem alternativt fler typer från receptorer tillsammans olika färgkänslighet.

– oss vet hittills ej användningsområdet till dessa ytterligare receptorer.

dock detta är kapabel existera därför för att dem bidrar mot förbättrad nattseende alternativt spektralspecifika beteenden.

Därför ser människor sämre än stålmannen

Människan då? Ja vid dagtid äger oss oerhört utmärkt synskärpa. var existerar detta ej flera däggdjur liksom klår oss. dock varför ser oss ej ännu bättre?

Varför ser oss ej lika utmärkt likt stålmannen?

– detta finns ett fysikalisk gräns till hur många man är kapabel titta liksom beror vid ljusets fysikaliska natur.

Hur skyddar varelse såsom ej blinkar sina ögon?

Både dess våg- samt dess partikelnatur, redogör Dan-Eric Nilsson.

Rent morfologiskt måste en synorgan artikel från ett viss storlek på grund av för att behärska åtgärda upp små specifikation. ifall pupillen blir mindre kommer bilden för att suddas ut från ljusets fysikaliska natur. utför man istället pupillen större utan för att öka storleken vid ögat blir bilden suddig vid bas från avbildningsfel vid näthinnan.

detta existerar ett delikat avvägning samt i enlighet med Dan-Eric Nilsson ligger människan vid den gränsen.

– bör man äga en god synorgan måste man satsa vid en rejält nervsystem inom hjärnan, samt detta kostar även energi. Dessutom måste ni äga ett rörelseapparat var ni förmå reagera samt ta artikel vid den syninformationen.

Annars existerar detta ju meningslöst, säger Dan-Eric Nilsson.

Och riktigt identisk rörelseapparat likt stålmannen besitter oss ju ej riktigt. ej än inom varenda fall.

Text: Magnus Erlandsson vid uppgift från forskning.se