Vart bor björnen i sverige
Brunbjörn
Brunbjörn (Ursus arctos) existerar en växt samt köttätande däggdjur liksom ingår inom familjen björnar samt vilket äger en stort utbredningsområde inom holarktis. Grizzlybjörn, kodiakbjörn samt den utdöda mexikanska brunbjörnen existerar varenda underarter mot brunbjörn.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Brunbjörnen känns igen vid sitt stora viktig, små ögon samt öron samt puckeln ovan frambogen/skulderpartiet.
Pälsen existerar tjock samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser varierar ifrån ljusbrun mot chokladfärgad, även brungrå päls förmå inträffa. Yngre björnar äger ofta ett mer ljus halsbandslik illustration runt halsen. Brunbjörnen äger sommar- samt vinterpäls samt byter dessa beneath senvåren respektive tidig höst.[4] Brunbjörnen uppvisar enstaka rad lokala variationer ovan sitt stora utbredningsområde vilket gäller storlek, vikt, skallform samt färg vid päls.
allmänt kunna man yttra för att brunbjörnen existerar större ju längre norrut den förekommer. till lokala morfologiska variationer titta Underarter. inom enstaka normalt byggd individ äger den ett längd, ifrån näsa mot svansrot, mellan 1,7 samt 2,8 meter samt ett mankhöjd vid cirka 90 mot 150 centimeter. Vikten varierar beroende vid årstid, dock existerar såsom störst vid hösten innan vintersömnen.
Vikten på grund av ett hanne existerar normalt 100–300 kg, till ett hona 60–200 kg.[5] Den största svenska djuret björn likt fälldes inom Arjeplogs samhälle augusti 2019, vägde 352,1 kg. Den skulle kunnat väga mer just innan idegången senare vid hösten[6]
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Brunbjörnen äger en stort utbredningsområde, detta största utbredningsområdet från varenda arter från björn,[1] samt förekommer inom norra palearktis, Alaska, samt inom västra Kanada.
Längre söderut förekommer den bland annat inom Karpaterna, Nepal, Pakistan, norra Indien, inom delar från Kina samt Mongoliet. flera från populationerna inom Europa samt dem sydligare inom Asien samt Nordamerika existerar små samt isolerade.[1] ett gång inom tiden förekom den ovan än större områden, ovan stora delar från Nordamerika, ända mot Mexiko, dock även inom större delen från Europa, Asien, region samt Nordafrika.[1]
Evolution
[redigera | redigera wikitext]Brunbjörnen tros härstamma ifrån Ursus etruscus.
detta äldsta funna fossilet existerar cirka enstaka halv miljon kalenderår gammalt samt existerar funnet inom Kina. Arten nådde Europa till ungefär 250 000 kalenderår sedan, samt Nordamerika betalkort därefter. Fossila lämningar från brunbjörn ifrån pleistocen existerar ganska vanliga vid dem brittiska öarna var dem anses äga konkurrerat ut grottbjörnen.
Brunbjörnen nådde Alaska till ungefär 100 000 tid sedan dock dess utbredning utvidgade söderut inledningsvis till 13 000 tid sedan.[7] ett teori kring detta existerar för att dem ej kunde breda ut sig söderut förrän den många större djuret björn Arctodus simus plats utdöd.[8] Fossil från brunbjörn funna inom Ontario, Ohio, Kentucky samt Labrador visar för att arten uppträtt längre österut än vad vilket tidigare beskrivits.[7]
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Det råder ingen vetenskaplig konsensus kring brunbjörnens systematik samt dess taxonomi existerar beneath samtal.
Brunbjörnen uppvisar flera variationer vilket gäller storlek, skallform, pälsens färg samt andra morfologiska kännetecken. Detta äger resulterat inom enstaka mängd beskrivna underarter. Vissa taxonomier föreslår således flera likt 90 underarter. Ofta delas den dock upp inom 15-20 underarter dock sentida DNA-analyser äger bara identifierat fem klader.[9]
Flera paleontologer besitter föreslagit chansen för att brunbjörnen besitter spridit sig söderut inom Nordamerika via numeriskt värde olika utvecklingslinjer.
i enlighet med denna teori skulle grizzlybjörnen härstamma ifrån mer smalskallade björnar ifrån norra Sibirien vilka spridit sig mot dem centrala delarna från Alaska samt resten från kontinenten, medan Kodiakbjörnen skulle härstamma ifrån mer bredskallade björnar ifrån Kamtjatka likt koloniserade Alaskahalvön.
Enligt Waits et al., 1998 finns detta numeriskt värde utvecklingslinjer inom Europa.
Den inledande omfattar Skandinaviens samt sydvästra Europas brunbjörnar medan den andra består från populationerna vid Balkan samt inom Sibirien. i enlighet med identisk undersökning tillhör Kodiakbjörnen identisk utvecklingslinje likt dem mindre individerna inom Alaskas centrala delar, medan populationen inom Alexanderarkipelagen existerar enstaka tydlig utvecklingslinje, samt den sistnämnda populationen existerar i enlighet med denna forskning genetisk närmare släkt tillsammans isbjörnen.[10]
En ytterligare DNA-studie indikerar istället för att samtliga världens beskrivna underarter från brunbjörn, både nearktiska samt palearktiska, relaterat till gener existerar många lika samt deras genetiska fylogeografi ej alls överensstämmer tillsammans med den traditionell taxonomin.[11]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Nedan följer femton från dem taxon liksom länge varit erkända såsom goda underarter:[12]
- Europeisk brunbjörn (Ursus arctos arctos) existerar utbredd ovan nästan all Europa samt förekommer inom Skandinavien, Alperna, Baltikum, Pyrenéerna, Tjeckien, Slovakien, Polen, Ungern, samt delar från Balkan såsom Albanien, Bulgarien samt Grekland.
- U.
a. syriacus existerar jämförelsevis små samt äger ett ljusbrun päls. Den lever inom område kring Kaukasus samt inom Sydvästasien dock några zoologer klassificerar den såsom variant från den europeiska brunbjörnen.
- U. a. beringianus lever inom Rysslands asiatiska delar samt existerar ganska storväxt.
- Kamtjakabjörn (U.
a. piscator), existerar ett från världens största björnar samt existerar utrotningshotad. Underarten härstammar ifrån den ryska halvön Kamtjatka. Även angående vikter vid ovan 600 enhet för massa äger påträffats därför balanserar ett hane inom medelvärde 140-320 kilogram[13] vilket existerar mer än den europeiska brunbjörnen. Längden ligger vanligtvis vid ca 2 meter samt mankhöjden uppgår normalt mot 130 centimeter.
inom den talar engelska litteraturen kallas underarten till Bergman´s bära, efter berg Bergman.[14]
- U.I land fanns brunbjörnen tidigare kategoriserad vilket missgynnad (NT) dock inom 2010 års rödlista angavs den ej längre liksom hotad.
a. crowtheri levde fram mot 1800-talet inom norra Afrika inom Atlasbergen. inom vissa skrifter beskrivs den likt självständig art, Ursus crowtheri.
- Grizzlybjörn (U. a. horribilis) lever inom Nordamerika. Kustlevande grizzlybjörnar existerar robustare samt tyngre än den europeiska underarten medan björnar inom inlandet når ungefär identisk storlek liksom europeisk brunbjörn.
Grizzlybjörnen beskrivs såsom mera aggressiv.
- Kodiakbjörn (U. a. middendorffi), klassas ofta vilket den största brunbjörnsunderarten inom världen. dem lever kring Alaskas kust samt besitter fått sitt namn ifrån Kodiak Island. Isbjörnen anses allmänt sett artikel den största arten från björnar dock den största björn såsom någonsin uppmätts plats ett Kodiakbjörn (i fångenskap).
Likt varenda kustlevande björnar får dem sin enorma storlek vid bas från god resurser vid fet vattenlevande djur. enstaka hane balanserar inom medelvärde 312 kilogram[13] dock vikter vid 700 enhet för massa äger påträffas.
- U. a. californicus existerar utdöd. Den ägde enstaka gyllenbrun päls. Underarten levde inom Kalifornien samt vid halvön Baja California.
- Mexikansk brunbjörn (U.
a. nelsoni, synonym U. a. mexicanus) ägde sin förekomst inom norra Mexiko. Den utrotades troligen beneath 1960-talet.[15]
- U. a. isabellinus förekommer inom norra Indien, Himalaya samt Centralasien.
- U. a. manchuricus förekommer inom norra Kina (Manchuriet) samt inom Mongoliet.
- U. a. pruinosus kännetecknas från ett en färg mellan blått och grått päls.
Den lever inom Tibet samt Sichuan.
- U.För 2023 års preliminära populationsuppskattning existerar intervallet mellan 2 080 samt 2 823 björnar.
a. yesoensis förekommer vid den japanska ön Hokkaido.
- U. a. collaris (sibirisk brunbjörn) existerar större än europeisk brunbjörn dock mindre än kamtjatkabjörnen. Den förekommer öster ifall Jenisejfloden inom Sibirien, ner mot norra Mongoliet, östra Kazakstan samt norr ifall Xinjiang, Kina.
- U. a. lasiotus existerar jämnstor tillsammans med sibirisk brunbjörn samt förekommer nära Kurilerna, Ussuri & Amurfloden, samt delar från Kina & Japan.
The Integrated Taxonomic kunskap struktur (ITIS) listar 16 underarter dock några från dessa existerar ej identiska tillsammans med underarterna inom listan likt finns här.[16]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Föda
[redigera | redigera wikitext]Både animalisk föda samt vegetarisk föda existerar björnens att ge liv.
Den äter vad den hittar samt menyn består från växter, frukter, insekter, byten samt kadaver. Svensk undersökning besitter demonstrerat för att små frukter från växter utgör omkring 45 procent[17] från den sammanlagda födan vid en kalenderår. Den näst viktigaste födan existerar myror, motsvarande 20 procent.[17] djuret björn äter även växttäcke, örter samt kadaver.[17] dem existerar inriktade vid för att slå älgkalvar.
inom Dalarna, en från Sveriges björntätaste sektor tillsammans 20–25 björnar per 1 000 km2, dödas årligen omkring 25 procent[17] från älgkalvarna från björn. dock brunbjörnen kunna även slå vuxna älgar. beneath våren jagar den såsom maximalt samt beneath hösten äter den många små frukter från växter.
Det sammanlagda energiintaget beneath våren samt sommaren existerar 17–33 MJ (4 000–8 000 kcal) per ljus.
beneath hösten, före vintersömnen, existerar intaget cirka 84 MJ (20 000 kcal) per ljus. beneath dvalan äter alternativt dricker djuret björn ingenting.
Björnens kranium visar för att den existerar allätare. Den besitter långa hörntänder likt används på grund av för att döda bytet. Den besitter även kindtänder tillsammans med stora flata ytor liksom används till för att mala sönder den vegetabiliska födan.
En svensk studie[18] ifrån Viltskadecenter visade för att dem studerade björnarna inom snitt dödade elva renkalvar per tid. beneath perioden 1 maj-15 juni dödade dem sändarförsedda björnarna inom snitt 0,4 renkalvar per ljus. Honor tillsammans med ungar dödar upp mot enstaka renkalv angående dagen. Studien kunde ej påvisa för att vissa individer plats mer benägna för att döda renar utan för att predationen istället existerar kopplad mot hur länge djuret björn befinner sig inom en enhet tillsammans kalvande vajor.
Studien visade även för att djuret björn jagar renar samt renkalvar inom huvudsak vid kvällar samt nätter.
Hemområde
[redigera | redigera wikitext]Brunbjörnar äger därför kallade hemområden. detta existerar områden var dem lever, söker att födas, föder sina ungar. Hemområden förmå mot skillnad ifrån revir överlappa mot viss sektion.
Hur stora ytor detta rör sig ifall skiljer mellan populationer inom t.ex. land samt Kanada samt mellan könen.
WWFs mål existerar för att äga hållbart livskraftiga stammar från björn, järv, lo samt varg inom landet samt för att dem stora rovdjuren kunna leva inom samexistens tillsammans med människor.Honor inom landet besitter hemområden vid ungefär 500 km2 samt hanar 1500 km2.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Vartannat tid föder honan enstaka mot fyra ungar såsom balanserar mellan 300[19] samt 600[20] gram nära födseln. Parningstiden ligger inom maj/juni samt embryot vilar ett period innan den egentliga dräktigheten vid numeriskt värde månader börjar.
I land uppskattas detta idag finnas ungefär 2900 björnar.Därför föds ungarna inledningsvis inom januari.[4] Ungarna uppfostras helt från modern samt lär sig för att klättra upp inom växt nära indikator vid fara. Ungarna stannar hos modern 1,4–1,5 alternativt 2,4–2,5 kalenderår beroende vid deras viktuppgång samt en andra tid äger ett positiv påverkan vid vikten, speciellt angående backe består från ett mot numeriskt värde ungar.[21]
En forskning publicerad inom Proceedings of the Royal gemenskap of London visade för att björnhonor parar sig tillsammans sålunda flera hanar vilket möjligt vilket resulterar inom för att hanarna mer sällan dödar avkomman.
Hanar försöker inom vanliga fall döda ungar på grund av för att honan bör behärska bli brunstig igen därför för att hanen bör behärska befrukta hon samt vid sålunda sätt sprida sina gener vidare. då hanen känner igen honan således lämnas ungarna istället ofta ifred.[22]
Brunbjörnen samt människan
[redigera | redigera wikitext]Olyckstillbud
[redigera | redigera wikitext]Norden
[redigera | redigera wikitext]Det existerar ovanligt för att brunbjörnar dödar människor.
inom Norden finns bara enstaka handfull kända dödsfall beneath ett 100-årsperiod vilket resultat från björnattacker. från dessa dödsfall besitter tre skett beneath 2000-talet.
- 1902 dödades ett skidåkande jägare inom Jämtland från ett björn likt blivit skadskjuten tidigare identisk solens tid. Innan denne anfölls hann denne skadeskjuta den enstaka andra gång.
- Den 17 juni 1998 dog enstaka man inom Ruokolax inom land i norden efter för att enstaka björnhona tillsammans unge attackerat honom[23][24].
Mannen joggade samt antas äga överraskat björnarna.[25]
- Den 17 oktober 2004 dog enstaka 40-årig man inom Nausta söder ifall Jokkmokk från ett björn då han plats ute vid älgjakt. Eventuellt ägde djuret björn varit skadeskjuten sedan tidigare, blivit väckt ur idet, alternativt blivit vådaskjuten vilket resultat från dess skenmanöver.
- I oktober 2007 dödades ett 50-årig man samt hans tamhund utanför sin stuga inom närheten från Valsjöbyn inom Jämtland.[26]
- Den 4 augusti 2017 dödades ett 18-årig djurskötare inom Orsa Rovdjurspark efter för att numeriskt värde björnar tagits sig in ifrån en angränsande hägn var dem skulle behållas undan medan man lade fram föda.
ett barnfamilj likt även plats var klättrade ut ovan staket samt klarade sig.[27]
Vanligtvis blir man nafsad – riven alternativt angripen – samt ofta existerar djuret björn skadskjuten nära attacken. inom andra fall är kapabel man äga kommit inom enstaka region mellan björnhona samt ung björn, vilket utför honan aggressiv samt försvarsinriktad.
Följande situationer anger Skandinaviska björnforskningsprojektet likt speciellt farliga:
- Möte tillsammans ett skadad björn
- Att hamna mellan ett hona samt hennes unge
- Möte tillsammans ett björn likt försvarar sitt byte
- Möte tillsammans enstaka björn vilket just bör vandra alternativt existerar inom sitt ide
- Möte tillsammans med enstaka björn liksom provocerats från enstaka tamhund vilket gjort den aggressiv.
Det bästa skyddet existerar för att undvika dessa möten.
Man kunna även bära enstaka bjällra på grund av för att utföra djuret björn medveten ifall ens närvaro. nära ögonkontakt tillsammans med enstaka björn kunna man lugnt samt försiktigt prata samt vandra därifrån. Man förmå lämna något till för att avleda den. dock ta ej från bärväska eftersom den kunna fungera likt skydd mot bett. angående man springer förmå djuret björn ett fåtal impulsen för att anfalla.
Man bör ej heller skrika alternativt utföra hotfulla rörelser mot björnar inom Skandinavien. Ofta existerar den inledande attacken enstaka skrämselattack alternativt skenmanöver samt djuret björn stannar några meter framför inkräktaren. djuret björn önskar skrämma iväg inkräktare. inom andra fall kunna den utföra skenanfall, vilket innebär för att den rusar mot personen, dock sedan viker från samt springer förbi samt vidare försvunnen ifrån personen.
angående djuret björn börjat anfalla bör man lägga sig ner vid marken inom fosterställning samt sträcka armarna ovan huvudet till för att skydda nacken mot bett. Förfarandet på grund av fennoskandiska brunbjörnar förmå skilja sig mot björnar inom andra delar från världen.
Brunbjörn samt rennäringen
[redigera | redigera wikitext]En svensk forskning från Viltskadecenter ifrån 2012 konstaterade för att björnpredation existerar den främsta dödsorsaken på grund av renkalvar inom Udtja sameby samt Gällivare skogssameby.
forskning visade för att inom enstaka vintergrupp inom Gällivare skogssameby dödar dem 58 björnar såsom i enlighet med spillningsinventeringen finns inom området, upp mot 187-628 renkalvar per år.[18]
Björnjakt
[redigera | redigera wikitext]Jakt vid björn beskrivs redan från Olaus Magnus samt existerar alltsedan dess omskriven.
inom samband tillsammans med denna jaktverksamhet nämns även en särskilt term, björnfrossa, vilket får skytten för att börja darra från skräck på grund av djuret björn.
1981 infördes licensjakt vid björn inom Sverige.[28] beneath 2007 fälldes 181 björnar inom Sverige.[29] tid 2008 avgjorde Naturvårdsverket jaktsäsongen mot 21 augusti samt 15 oktober beneath vilken 233 björnar fick fällas.[30] Den dygnstid såsom björn får jagas existerar ifrån 1 60 minuter före solens uppgång mot samt tillsammans 2 timmar före solens nedgång.[31]
Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]Brunbjörnen besitter en många stort utbredningsområde vilket sträcker sig ovan 5 000 000 km² inom nordvästra Nordamerika, 800 000 km² inom Europa (exklusive Ryssland), samt inom merparten från norra Asien.[1] Världspopulationen består från mer än 200 000 individer samt dem största populationerna finns inom Ryssland, Alaska samt Kanada.[1] internationellt existerar populationstrenden stadig.
Allt detta fullfölja för att IUCN ej bedömer arten likt hotad samt kategoriserar därför brunbjörnen såsom livskraftig (LC). flera från populationerna inom Europa samt inom dem sydligare delarna från Asien samt Nordamerika existerar dock små samt isolerade, samt dessa existerar hotade vid bas från på grund av små populationer samt störningar ifrån människan.[1] Björnar inom närheten från människan förmå dödas oavsiktligt vid bas från kollisioner tillsammans fordon samt järnvägsfordon alternativt medvetet från tjuvjägare.
Även mindre förändringar inom populationsstorleken till dessa isolerade grupper förmå medföra allvarliga effekter vid tillväxten.[1] vid flera håll inom randområden var populationerna existerar små existerar djuret björn en skyddat vilt samt olika åtgärder görs till för att skydda arten.
I land i norden räknas djuret björn 2020 liksom nära hotad.
Utan invandringen ifrån Ryssland skulle djuret björn existera känslig. Främsta hotet existerar jaktverksamhet sammansatt tillsammans ett små populationsstorlek. [3]
Status inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I land plats djuret björn detta inledande rovdjuret vilket fridlystes, vilket skedde 1913.
Då infördes starka restriktioner på grund av björnjakt. 1930 uppgick detta svenska beståndet mot omkring 130 individer. dem hårda restriktionerna upphävdes 1943.[28] inom land fanns brunbjörnen tidigare kategoriserad likt missgynnad (NT)[32] dock inom 2010 års rödlista angavs den ej längre likt hotad.[33] ifrån 2015 finns den dock tillsammans vid rödlistan igen, för tillfället såsom nära hotad.[34]
Under 1920-talet fanns djuret björn endast kvar inom begränsade områden inom landet.
Efter åtgärder på grund av för att delvis freda djuret björn, samt minska dem ekonomiska motiven till björnjakt, genom för att varenda skjutna björnar ifrån 1927 skulle tillfalla staten, ökade stammen, samt inom enstaka genomgång 1942 bedömdes för att detta inom landet fanns 250–300 vilt. beneath 1970-talet bestod den svenska björnstammen från 400–600 varelse.
inom ett kalkyl ifrån 2008 kom man fram mot för att landet då ägde någonstans omkring 3 300 björnar. Björnstammen fanns vid tillväxt före 2007, dock äger därefter minskat vid bas från skyddsjakt samt licensjakt.[35] Aktuella (tidigt 2020) data ifrån Naturvårdsverket talar angående cirka 2 900 individer.[36]
I kulturen
[redigera | redigera wikitext]Brunbjörnen existerar Härjedalenslandskapsdjur.
ett björn liksom äter en stort vilt kallas slagbjörn.[37]
Forskning
[redigera | redigera wikitext]I land äger sedan 1984 björnens fortplantning, mortalitet, vandring, dygnsrytm, idesområden, sociala organisation samt reaktion studerats tillsammans hjälp från radiometri. beneath ett 15-årstid besitter mer än 250 björnar försetts tillsammans med radiohalsband.
inom start hette projektet Svenska Björnprojektet, dock efter samarbete tillsammans med Norge döptes detta senare angående mot Skandinaviska Björnprojektet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefgh] McLellan, B.N., Proctor, M.F., Huber, D.
& Michel, S. 2017 Ursus arctos . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 21 juli 2019.
- ^Brunbjörn Artdatabanken Läst 6 augusti 2020
- ^ [ab] Thomas Lilley (2019). ”Björn”. Finlands artdatacenter. https://punainenkirja.laji.fi/sv/results/MX.47348?checklist=MR.424. Läst 6 augusti 2020.
- ^ [ab] Nordens däggdjur (2004) s.
201-206
- ^Kortfakta ifall brunbjörnen
- ^”Han fällde Sveriges största björn inom modern tid”. SVT Nyheter. 29 augusti 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/han-fallde-den-storsta-bjornen-i-sverige. Läst 29 augusti 2019.
- ^ [ab] Bruce McLellan and David C. Reiner (1994). A Review of bära evolution Int.
Conf. bära Res. and Manage. 9(1):85–96
- ^Did Large Predators keep Humans out of North America?Arkiverad 16 månad 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^U.S. Fish and Wildlife Service (17 november 2006). ”Endangered and Threatened Wildlife and Plants; Designating the Greater Yellowstone Ecosystem Population of Grizzly Bears as a Distinct Population Segment; Removing the Yellowstone Distinct Population parti of Grizzly Bears From the Federal List of Endangered and Threatened Wildlife” (PDF).
Federal förteckning / Vol. 70, No. 221. sid. 69854–69884. Arkiverad ifrån originalet den 25 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060825042929/http://www.bearinfo.org/YESFedRegister.pdf. Läst 2 augusti 2010.
- ^L. P. Waits, S. L. Talbot, R. H. Ward, G. F. Shields: Mitochondrial DNA phylogeography of the North American brown bära and implications for conservation. in: Conservation Biology. Blackwell, Boston Mass 12.1998, 408–417.
ISSN0888-8892
- ^Lisette P. Waits, Sandra L. Talbot, R.H. Ward and G. F. Shields (April 1998). ”Mitochondrial DNA Phylogeography of the North American Brown bära and Implications for Conservation”. Conservation Biology. sid. 408–417. Arkiverad ifrån originalet den 12 femte månaden i året 2011. https://web.archive.org/web/20110512212252/http://www.cnrhome.uidaho.edu/documents/Waits%20et%20al%201998%20cb.pdf%26pid%3D78496%26doc%3D1. Läst 1 augusti 2006.
- ^Wozencraft, W.
Christopher (16 november 2005). Order Carnivora (sid:532-628). in efternamn, Don E., and Reeder, DeeAnn M., eds. Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2 vols. ISBN 978-0-8018-8221-0. Mammal Species of the World - Browse: arctos
- ^ [ab] ”Mammallian Species, ifrån 1993 från "The American gemenskap of Mammalogists"”.
http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-439-01-0001.pdf.
- ^Beolens, Watkins & Grayson (2009). ”Bergman”. The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. sid. 39
- ^Bear expert Group 1996. Ursus arctos ssp. nelsoni. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species.Arkiverad 8 mars 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Läst 20061003.
- ^ITIS: The Integrated Taxonomic upplysning System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [abcd] Henrik Ekman (31 augusti 2008). ”Myrorna utgör ett femtedel från födan”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/snart-sover-bjornen-om-den-overlever-1.614048. Läst 31 augusti 2008.
- ^ [ab] Jens Karlsson et.al. (2012). ”Björnpredation vid ren samt denkbar effekter från tre förebyggande åtgärder”. Rapport ifrån Viltskadecenter 2012:6 ISBN 978-91-86331-50-4.
Grimsö forskningsstation (Viltskadecenter). Arkiverad ifrån originalet den 6 månad 2013. https://web.archive.org/web/20131206120723/http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/bjornpredation_pa_ren_121203.pdf. Läst 24 april 2013.
- ^”Brunbjörn”. Järvzoo. https://jarvzoo.se/djur/brunbjorn/. Läst 9 mars 2022.
- ^”Brunbjörn”. Världsnaturfonden WWF.
https://www.wwf.se/djur/brunbjorn/. Läst 9 mars 2022.
- ^Dahle, B., and J. E. Swenson. 2003.I land besitter sedan 1984 björnens fortplantning, mortalitet, vandring, dygnsrytm, idesområden, sociala organisation samt reaktion studerats tillsammans hjälp från radiometri.
Factors influencing length of maternal care and its consequences for offspring in brown bears Ursus arctos. Behavioural Ecology and Sociobiology 54:352-358.
- ^Bellemain, E., Zedrosser, A., S. Manel, L. P. Waits, and Swenson, J. E. (2006) The dilemma of hona mate urval in the brown bära, a species with sexually selected infanticide. Proceedings of the Royal samhälle of London, Series B., vol.273, sid:283–291.
- ^”Finsk björn likt dödade joggare skjuten”.
Aftonbladet. 18 juni 1998. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9806/18/telegram/utrikesnyttnf.html#38. Läst 13 juni 2009.
- ^”Ruokolahden "tappajakarhu" ammuttu” (på finska). MTV3.Vart femte tid genomförs ett nationell kalkyl från den totala björnpopulationen inom Sverige.
18 juni 1998. Arkiverad ifrån originalet den 12 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050312104138/http://www.mtv3.fi/uutiset/arkisto/9806/980618/9806180134.html. Läst 13 juni 2009.
- ^”Är djuret björn farlig?” (pdf). sid. 10. Arkiverad ifrån originalet den 15 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160315132420/http://www.wildernessroad.eu/companies/documents/ar_bjornen_farlig.pdf. Läst 28 augusti 2015.
- ^http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=701991
- ^”Chefen döms på grund av för att ett djurskötare blev dödad från ett björn”.
Sveriges radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=7481199. Läst 7 augusti 2020.
- ^ [ab] Gillis Herlitz & Per Peterson (2011), Vargen : hatobjekt samt kramdjur. Liber AB. ISBN 978-91-47-09625-1.
- ^Robert Franzén (27 juni 2008). ”Beslut ifall skyddsjakt vid björn 2008” (PDF).
Naturvårdsverket. sid. sid.13. http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/bjorn/N_bjornjakt08_411457408.pdf. Läst 31 augusti 2008.
[död länk] - ^Robert Franzén (27 juni 2008). ”Beslut angående skyddsjakt vid björn 2008” (PDF). Naturvårdsverket. sid. sid.2-3. http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/bjorn/N_bjornjakt08_411457408.pdf. Läst 31 augusti 2008. [död länk]
- ^http://www.jagareforbundet.se
- ^AtrDatatabankens faktablad (pdf)[död länk] Läst 20061003.
- ^Artdatabankens rödlista 2010
- ^Ursus arctos Björn inom ArtDatabanken.
Läst 29 femte månaden i året 2015.
- ^Ursus arctos Björn inom ArtDatabanken. Läst 13 månad 2016.
- ^”Fakta angående björn”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Rovdjur/Fakta-om-bjorn/. Läst 25 mars 2020.
- ^slagbjörn inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
Läst 17 månad 2019.