Får man skriva böcker om asagudar
Asagudar
Asagudar
Asagudar, dem manliga kallade asar samt dem kvinnliga kallade asynjor, existerar en från tre angivna gudasläkten inom fornnordisk sagor i enlighet med Snorres Edda samt poetiska Eddan, var dem övriga existerar vaner samt alver.
dem existerar detta största samt viktigaste gudasläktet inom den sena fornnordiska mytologin samt den samhörande dåtida hedendomen, inom modern tidsperiod kallad asatro, inom sig namngiven efter släktet. andra något som ligger nära eller är i närheten mytologiska släkten existerar jättar samt dvärgar.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Svenska
[redigera | redigera wikitext]På svenska existerar gudasläktets namn inlånade ifrån isländskan (via fornvästnordiska) vid 1600-talet: as alternativt ase (áss, óss, maskulinum singular), asar (æsir, maskulinum plural); asynja (ásynja, femininum singular), asynjor (ásynjur, femininum plural).[1]
Gudasläktets fornnordiska namn samt böjningar existerar bara belagt vilket enkla mening inom fornvästnordiskan (grunden till Isländska samt Norska).
Motsvarigheterna inom fornöstnordiskan (grunden på grund av Svenska samt Danska) besitter ej anträffats likt enkla mening, utan bara liksom förled inom kombinationer, exempelvis: åska (fornsvenska: asikkia, asækia, ”as-ökja”, dvs ”Tors åk (med sina bockar)”,[2][1] dels inom ett massiv mängd platsnamn: flera Assjö/Assjön finns inom landet, detta äldsta omnämnt 1282, ett gård inom Askeryds socken, Småland, vilket Assio,[3] dels inom enstaka massiv mängd personnamn, vilka ofta besitter egna motsvarigheter inom isländskan samt dem andra västgermanska språken, tillsammans med i-omljud exempelvis: Esbjörn (fornsvenska: Asbiorn), Eskil (Askel, Æskil).[1]
Såsom arvord överlever detta fornnordiska "áss" (asagud) inom detta svenska "ås" samt morfemet ingår likaså inom personnamn liksom ortnamn, Åsmund samt Åslög, samt inom ortnamn såsom Åshem samt Åsgårda.
beneath slutet från 1800-talet fanns formen "åsar" den förhärskande inom vetenskapliga arbeten, dock den kritiserades alltmer samt föll sedan åter ur bruk.[1]
Fornnordiska
[redigera | redigera wikitext]Ordets etymologi existerar obskyr. Jakob Grimm härledde vid sin period ordets urgermanska form eller gestalt *anzuR mot betydelsen "stolpe, bjälke" samt tolkade asarna vilket dem pelare vilka uppbär världsalltet.
Edgar C. Polomé betonade inom sin tur släktskapet tillsammans en urgammalt hettitiskt mening hashush tillsammans med innebörden "härskare". inom fornengelskan samt fornsaxiskan motsvaras termen från ōs.[4]
Fler tolkningar finns. dem flesta tycks dock peka vid asagudarnas funktion likt världsordningens härskare, ett foto vilket även finner stöd inom befintligt källmaterial.
Asagudar, dem manliga kallade asar samt dem kvinnliga kallade asynjor, existerar en från tre angivna gudasläkten inom fornnordisk sagor i enlighet med Snorres Edda samt poetiska Eddan, var dem övriga existerar vaner samt alver.ett nyare tolkning härleder för att termen kommer ifrån ur-indoeuropeiskans h₂énsus (livskraft) samt h₂ens (alstra, producera). Detta skulle inom således fall sätta asarna vilket ett skapande auktoritet mot jötnarnas (vilket antas äga betytt "frossare" alternativt "slukare") destruktiva.[5]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Asagudarna bor inom Asgård (asagudarnas hemvist) samt bildar tillsammans ett massiv släkt var högste chef existerar ”allfadern” Oden.
samtliga förblir unga tackar vare Iduns äpplen, dock dem existerar varenda hotade från den kommande katastrof likt ragnarök (domedagen) innebär.
Asar
[redigera | redigera wikitext]Manliga asagudar kallas asar.
Inom skandinavisk sagor plats asagudarna, alternativt asarna, dem främsta gestalterna.inom Gylfaginning inom Snorres Edda beräknar Snorre Sturlasson upp tretton manliga asar. Dessa existerar Oden, Tor, Balder, Njord, Tyr, Brage, Heimdall, Höder, Vidar, Vale, Ull, Forsete samt Loke.
Snorre plats ej särskilt konsekvent då denne räknade upp dem viktigaste asarna; han missade Kvaser samt ovanligt ord, dock räknade in vanernaNjord samt Frej samt bland asynjorna räknade denne in vanen Freja.
Asynjor
[redigera | redigera wikitext]Kvinnliga asagudar kallas asynjor.
Vetamix: Asgård samt asagudarna.i enlighet med Snorre bildar dem en hov kring Frigg, den främsta asynjan. Därefter nämns: fabel, Eir, Gefjon, att vara berusad eller övermättad, Freja (även kallad Mardöll, Hörn, Gefn, Syr samt Vanadis), Sjöfn, Lofn, Vår, Vör, ögonkontakt, Hlin, Snotra, Gnå, solen, automobil, mark samt Rind.
Freja tillhör vanernas släkte, dock denna existerar den gudinna vilket medverkar inom dem flesta myterna.
Frigg existerar Odens fru. dem flesta asynjorna existerar många självständiga samt äger egna gårdar.
Problematik inom Snorres Edda
[redigera | redigera wikitext]Begreppen asar samt asynjor förekommer främst inom Snorres Edda, vilket utför tolkningarna högst osäkra. Snorre Sturlasson besitter tillsammans största sannolikhet lagt berättelserna ifall asagudarna tillrätta samt lagt mot eget ämne till för att behärska förklara asarna vilket ett ifrån Asien invandrad hövdingaätt.[6] Snorre skriver inom sin prolog för att asarna skulle äga kommit ifrån Troja samt för att Oden skulle äga satt sina söner för att regera ovan land, land samt Norge.
Fram mot 1800-talet godtogs detta från flera lärda.
Anledningar på grund av dessa antydanden är kapabel äga varit en försök för att kamouflera myterna vilket historiska verk till för att undkomma kristna kyrklig förakt mot dem äldre hedendomarna.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Den äldre forskningen målade ofta upp ett foto från asarna likt blodtörstiga krigsgudar, representanter på grund av styrka samt inflytande, medan vanerna framställdes liksom blida fredsmakter, skänkare från liv samt gröda.
enstaka sådan foto äger emellertid demonstrerat sig äga mindre stöd inom källorna än vad man tidigare trott. lotteri Motz (1996) kunde efter för att systematiskt äga studerat detta samlade mytografiska källmaterialet dra slutsatsen för att asarna snarast tycks äga förknippats tillsammans skapande aktivitet, medan vanerna oftare förknippats tillsammans med vikingatåg, krigföring, kungamakt samt materiellt överflöd.
Hennes lärande visar även för att asarna knappast ägde mindre tillsammans med fruktbarheten för att utföra än vanerna. Den gamla tolkningen från asarna liksom krigsgudar äger således fått vika på grund av ett mer nyanserad foto.
I mytologin berättas angående hur jättinnan Gullveig alternativt Angerboda uppviglar mot konflikt mellan dem båda gudasläktena.
Flera teorier finns ifall denna myts bakgrund. enstaka existerar för att vanernas kult är kapabel existera äldre än asakulten samt för att myten skildrar enstaka förhistorisk religionskonflikt. Asarnas största, gemensamma bedrift före ragnarök plats kriget mot vanerna.
Myternas maximalt framträdande asagudar existerar Oden samt Tor, samt den bland asarna upptagne (via fostbrödralag tillsammans med Oden) jätten Loke.[7] Inom kulten stod Tor samt Oden främst jämte dem fruktsamma vanerna Frej samt Freja.
Guden Ull äger efterlämnat spår inom en stort antal svenska ortnamn vilket Ulleråker samt Ullevi. därför trots för att Ull äger ett undanträngd roll inom Eddorna, således tycks han haft enstaka betydande roll inom dem lokala offerkulterna.
Asarna fanns liksom vanerna ej odödliga vilket vissa gudar inom andra religioner. Däremot behöll dem sin ungdom tillsammans med hjälp från Iduns äpplen.
En bplats liksom ger resultat angående asagudar, dem gudar såsom vikingarna trodde på.inom ragnarök stupade dock dem flesta, blott numeriskt värde från Tors söner samt numeriskt värde från Odens överlevde. Dessutom kom asarna Balder samt Höder, likt dött redan inom vår tidsålder, åter ifrån dödsriket Hel på grund av för att härska inom nästa skede.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 19 månad 2017.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] Svenska Akademiens ordbok: As
- ^Elias Wessén, Kortfattad språkhistorisk ordbok: Våra mening, deras uttal samt ursprung
- ^http://askeryd.se/Assjo.htm
- ^Kroonen, Guus (2013), “*ansu-”, in Etymological Dictionary of Proto-Germanic (Leiden Indo-European Etymological Dictionary Series; 11), universitet, Boston: Brill, →ISBN, page 30
- ^D.Q.
Adams, "King", in Encyclopedia of Indo-European Culture (London: Fitzroy Dearborn, 1997), 330.
- ^asar inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^Loke inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Litteratur
- Clunies Ross, Margaret.Vikingarna vilket berättare.
(1998). Hedniska ekon: legende samt samhälle inom fornnordisk litteratur. Anthropos.
- Motz, lotteri. (1996). The King, The mästare and The Sorcerer: A Study in Germanic Myth.Vad vet ni egentligen ifall asagudarna?
Wien: Fassbaender.
- Ström, Folke. (1985). Nordisk hedendom: Tro samt sed inom förkristen tid. Esselte Studium.
- Externa länkar